Examensarbete.

No description available.

Att fly till ett nytt land innebär för många en stor förändring. Värderingar, språk, kultur ochreligion är annorlunda, och att anpassa sig och hitta sig själv i det nya landet är ett arbete i sig.Skolan är för de unga den första kontakten med det svenska samhället och har därför ett stortansvar för integreringen och att skapa förståelse för det svenska skolsystemet. Skolämnen såsom idrott och hälsa kanske inte prioriteras på samma sätt som i hemlandet, och specielltflickor med muslimsk tillhörighet har visat sig ha svårare att nå målen i detta ämne. Jag hardärför i denna studie valt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar muslimskaflickor upplever att de har med att nå målen i idrott och hälsa. Detta gjordes genom enkvalitativ intervjustudie med åtta muslimska flickor som läser efter högstadiets läroplan. Minaresultat av dessa intervjuer blev bland annat att flickorna vill utvecklas inom ämnet, attmuslimska pojkar utgör en begränsning för dem i denna utveckling, och att lärarnasbemötande av flickorna fungerar som en nyckel för att kunna nå målen.

The aim of this piece of work is to highlight and investigate young female’s motivation in participation of P.E classes and the degree to which the content of classes affect their motivation. To support this piece of work two theories have been utilized, the Self-determination Theory and a gender related perspective theory. The research consists of six qualitative interviews of young females who are perceived to be less motivated. These interviews focus on their views and attitudes in relation to P.E within the Swedish high school setting. The aim of this is to increase understanding and awareness for younger female’s attitudes and personal views in relation to P.E. The results show that the participants preferred a wider range of activities and level appropriate activities. To reach this desired goal the student’s wish for gender divided classes, for example female only swimming classes, and female only gym lessons, activities in which they have an increased chance of feeling exposed. In other cases where exposure is decreased a wider range of activities should be offered together with a focus on the individuals’ competence level. Another result that was evident is this research was that the young females who received grades in P.E were rarely driven of the intrinsic desire to succeed.

Den här studien har försökt att klargöra varför kvinnliga elever som sökt till gymnasiets byggprogram, väljer målaryrket istället förändra yrken inom byggsektorn. Studien har skett genom intervjuer med kvinnliga eleverna på en gymnasieskola i Sverige. Intervjuerna har skett med sju stycken elever på gymnasieskolans byggprogram. Eleverna har gått i årskurs två och intervjuerna har skett på skolan. Det finns en stor manlig struktur i byggbranschen så även i måleribranschen. Det visar sig ofta med att det är tungt, smutsigt, obekväma arbetsställningar och en machostruktur som i sig inte är särskilt jämställd, har de kvinnliga eleverna kännedom om detta när de valt sina yrken? Under mitt arbete med denna studie har det visat sig i övrig forskning att det finns en ojämlikhet och ett icke genusperspektiv i byggbranschens förhållningssätt. Det skulle kunna vara en orsak till att flickor inte väljer att söka sig till dessa yrken. Resultatet visar på en viss kännedom om hur det förhåller sig med den struktur som finns i byggbranschen. Det har dock inte avskräckt dem för deras val av yrke. Mina studier visar på att flickor söker sig till målaryrket dels för att de vill arbeta pragmatiskt med händerna men också för att de tror sig få kvinnliga arbetskamrater som målare. De har dock varit medvetna om att målaryrket är ett tungt arbete. För att byggbranschen skulle attrahera flickor att söka de yrken som finns så behövs en omstrukturering av arbetssätt och arbetsmiljö. Då blir det acceptabelt för kvinnor att söka sig till de yrken som finns och som behöver rekrytering av arbetskraft.

<p>Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.</p>

<p>Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94.</p><p>I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till.</p> / <p>The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.</p>

Denna studie ämnar att undersöka hur läsvanor och läspreferenser ser ut hos pojkar och flickor i en årskurs 5 och 6 med ett särskilt fokus på eventuella skillnader relaterade till genusmönster. Studiens resultat har samlats in genom enkäter och intervjuer och undersökningsgruppen bestod av 20 elever, elva flickor och nio pojkar. Eleverna i denna studie var generellt positivt inställda till att läsa böcker och det var ingen större skillnad könen emellan. Likaså var pojkarna och flickorna medvetna om läsningens betydelse och de tyckte alla att det var viktigt att läsa. I likhet med studier som visat att flickor verkar läsa mer eller prioritera läsningen högre än pojkarna pekade denna studie på liknande resultat. Det var bara flickor som läste hemma nästan varje dag men det var ändå hela 2/3 av pojkarna som läste några gånger i veckan. Dock var det ingen av eleverna som nästan inte alls läste hemma. Fler flickor verkade prioritera läsningen högre i relation till andra fritidsaktiviteter än pojkar. Hälften av pojkarna valde läsningen som femte och sista val medan fyra flickor valde det sämst som fjärde val. Pojkarna och flickorna var väldigt lika i sina favoritgenrer som var fantasy, äventyr och mysterier. Många av flickorna tilltalades även av kompis/kärleksböcker vilket pojkarna tydligt tog avstånd till. Flickorna verkade i större utsträckning läsa mer gränsöverskridande än pojkarna, då de läste böcker med huvudkaraktärer av både samma och motsatt kön. Båda könen läste böcker som ingick i serier eftersom de verkade känna sig trygga i handlingsmönster och karaktärer som de sedan tidigare kände igen. När det gäller synen på bokläsning som en statusgivande markör vidhöll alla utom en flicka att det inte var särskilt coolt att läsa. Detta anser jag kan förklaras genom maskulinitetsnormer som premierar aktiva aktiviteter framför passiva aktiviteter som t.ex. läsning.

Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94. I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.