Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta. Vi har lagt vårt fokus på att undersöka hur läraren förhåller sig till flickorna. Finns det underliggande normer i lärarens förhållningssätt, vilka förväntningar har läraren på flickorna, vad bryter mot normerna för hur flickor bör bete sig enligt läraren är exempel på frågor, som vi har fokuserat på. Vi har genomfört fyra videoobservationer i samlingstillfällen i en förskoleklass. Vi har valt att titta på lärarens förhållningssätt gentemot flickorna ur två olika synvinklar när vi analyserar videoobservationerna. De två analyssätt vi använt är dels teorin att människor föds till att vara flickor eller pojkar och att det finns en biologisk aspekt i könet. Detta kallas utvecklingspsykologi. Det andra analyssättet vi använt oss av innebär att barnen konstrueras till att vara flickor eller pojkar, vilket benämns socialkonstruktionism. Vi intresserar oss för att se hur lärarens samspel med flickorna kan se ut om vi analyserar det ur dessa synvinklar. Resultatet av vår studie visar att det finns vissa normer för hur flickor bör bete sig. De olika analyssätten vi använt för att titta på våra videoobservationer, "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda att det finns en tanke om att flickorna ska vara lugna, vänta på sin tur och inte prata rakt ut eller avbryta läraren. Det finns även i dessa olika synsätt att se på världen en tanke att flickor och pojkar är olika. Vi har enbart valt att analysera flickorna men det finns också en aspekt som inte går att bortse ifrån angående pojkarna, eftersom det förekommer pojkar i samlingen också. När vi analyserar genom synsättet att kön är konstruerat synliggörs, att läraren för in flickorna på den bana hen anser som det rätta sättet att vara som flicka. När är vi undersökte samma observationer på det sätt att det är en biologisk aspekt att flickorna föds till flickor så synliggörs lärarens förhållningssätt att det finns ett rätt och fel sätt för flickor att bete sig. Flickorna ska i detta synsätt vara som de blir födda till att vara. Om en flicka, som det händer i en av observationerna, avbryter läraren rättar denne till detta och menar, att det inte är rätt sätt för en flicka att bete sig. De olika synsätten "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda ett resultat som tyder på att normerna för hur flickor ska bete sig är starkt förankrade i hur samhället ser ut och hur det har sett ut genom historien. Flickorna ska inte bryta mot det feminina och om de försöker sig på att komma in på det maskulina tillrättavisas de.

Enöppen inställning till alkoholkonsumtion under ungdomsåren kan varaproblematiskt då forskning visar på att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen ålder, ungdomar i dag har en väldigt positivinställning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det är därför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet då alkoholen ofta har ettstarkt symbolvärde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjälpmedel kandock innebära något positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och får nyamöjligheter med alkoholens hjälp. Syftet med denna studie var att jämföra ungaindividers berättelser kring alkohol. I studien jämförs och studeras tvåflickors berättelser kring hur alkoholen som ett symboliskt hjälpmedel spelarin i deras liv. Studien utgår från en kvalitativ ansats ochdatainsamlingstekniken är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visadetydligt att alkohol har olika betydelse för olika individer även om mängden avden stora gruppen ungdomar har samma mönster kring konsumtionen av alkohol.

Syftet med denna studie var att undersöka hur unga flickor ser på sina egna kroppar och hur dessa flickor serpå de normer som förmedlas om hur man ”ska” se ut. Samt hur detta märks i det vardagliga livet. Studienbygger på 6 intervjuer med flickor som är mellan 14 och 15 år gamla och går på en högstadieskola i Umeå.Materialet har analyserats med kvantitativ innehållsanalys. De teoretiska ramverk som studien utgår från ärgenerella sociologiska teorier om kroppen, genus och flickforskning. De normer som förmedlas presenteras itvå typer. Ena sidan har vi de utseendemässiga ideal som fram för allt media presenterar där en snygg kropp,enligt flickorna är en kropp som är smal, har lätt för att bli solbränd, har fin hy och långt hår. Å andra sidanhar vi det sociala idealet, där det gäller att presentera sig själv som en aktiv och social individ. Dessautseendemässiga ideal märks främst genom vissa handlingar som respondenterna vidtar för att likna idealet,eller för att passa in i gemenskapen. Det innebär att man sminkar sig lagom mycket, man gör sig i ordning påmorgonen, man tränar och tänker på vad man äter. För att passa in i det sociala idealet finns Facebook därsom ett medel som hjälper en att bättra på det sociala kapitalet. Där man i form av bilder, uppdateringar ochandra applikationer kan berätta för sina vänner vad man har för sig och vad man har gjort. Flickorna har enambivalent inställning till sina egna kroppar och detta är ett resultat av den konflikt som uppstår mellanidealbilden och den egna identiteten. Överlag uttrycker respondenterna att de är nöjda med sina kroppar föratt sedan i samma mening uttrycka att det finns saker på kroppen som de skulle vilja ändra på. Detintressanta att notera var att ”inte nöjd” var ett slags normaltillstånd, något som man är hela tiden medanmissnöjdheten var något som uppkom i specifika situationer t. ex. som när man pratar om kroppen, när manska bada eller går på stan.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan upplevd nedstämdhet och smärta och graden av fysisk aktivitet hos flickor i åk 9. Den upplevda nedstämdheten och smärtan kommer i denna studie att mätas genom att undersöka hur dessa flickor skattat olika psykosomatiska besvär såsomont i huvudet, trött & hängig, ensam, ledsen, ont i kroppen, ont i magen och problem med att sova. För att besvara syftet kommer jag utgå från följande frågeställningar: Hur ofta upplevde flickor i åk 9 känsla av nedstämdhet och smärta i form av olika psykosomatiska besvär under åren 2001 och 2007 och skiljer det sig mellan åren? I vilken utsträckning var dessa elever fysiskt aktiva under 2001 samt 2007, har den fysiska aktiviteten förändrats mellan åren? Samvarierar den fysiska aktivitetsgraden med skattningen av den upplevda nedstämdheten och smärtan hos dessa flickor år 2001 och 2007? Metod Som utgångspunkt för denna uppsats kommer data från två tidigare datainsamlingar att användas. Båda datainsamlingarna är gjorda under projektet Skola- Idrott- Hälsa som är en longitudinell nationell studie av barns och ungdomars fysiska status, fysiska aktivitet samt hälsomässiga tillstånd. För att besvara frågeställningarna och syftet i denna uppsats kommer två olika tvärsnittsstudier genomföras med data som samlats in under SIH projektet. Den ena tvärsnittsstudien kommer att vara baserad på data som samlats in under 2001 och den andra med data från 2007. Resultat Huvudresultaten visar att de flickor som uppgav en högre grad av fysisk aktivitet även uppgav att de kände sig mindre ensamma, ledsna samt mindre trötta & hängiga, ett samband som var signifikant under båda 2001 och 2007 (p£0,001). Sambandet var även signifikant för andra psykosomatiska faktorer såsom huvudvärk (p£0,001) och ont i magen (p£0,017). 86% av flickorna skattade sin fysiska aktivitetsnivå som hög under 2001 och motsvarande siffra uppgick till 83% under 2007. Vidare visade resultaten att det fanns en positiv korrelation mellan de olika psykosomatiska besvären. Slutsats De viktigaste fynden med denna studie är att flickor som anger att de är fysiskt aktiva på en högre nivå mår bättre än de som anger att de är mindre fysiskt aktiva. Flickor som är femton år går ofta in i puberteten vid denna ålder vilket innebär att det sker en hel del hormonella förändringar i kroppen. Vid denna ålder går dessa flickor i årskurs 9 vilket innebär att man står inför viktiga gymnasieval som kräver att man presterar i skolan samtidigt som man ska bestämma sig hur nästkommande tre år i livet ska se ut. Både de hormonella förändringarna och de yttre förändringarna som sker vid denna ålder kan många gånger innebära stora påfrestningar på den psykiska hälsan. Av dessa anledningar kan det vara extra viktigt för dessa flickor att vara fysisk aktiva då resultaten från denna studie och från tidigare forskning pekar på att flickor i 15 års åldern som rör på sig mer mår bättre. Dock är det i denna studie svårt att uttala sig om flickornas egentliga aktivitetsnivå. Den fysiska aktivitetsnivån i denna studie har endast baserats på information där flickorna själva angivit hur mycket de rör på sig i veckan.

No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra sex flickors läsning på fritiden med läsningen i svenskundervisningen. Studien fokuserar inte bara på vad flickorna läser utan även vilken funktion de uppger att läsningen har, det vill säga hur och varför flickorna läser. Läsningens funktion kopplas till hur svenska kan bli ett demokratiämne genom att se om flickorna, i läsningen, får en ökad förståelse för sig själva och omvärlden och får reflektera över moraliska och etiska problem. I studien har sex flickor valts ut efter vad de läser på sin fritid. Det går inte att dra några generella slutsatser kring vad flickorna läser på fritiden utan läsningen är individuell och skiljer  sig åt mellan flickorna. I svenskundervisningen dominerar läsning av skönlitteratur och tidnings- och debattartiklar. Läsningens funktion skiljer sig också åt då vissa läser för ett rent tidsfördriv medan andra använder läsningen som terapi och en del av sitt identitetsskapande. Studien tyder på att fritidsläsningens funktion tas med in i skolan när flickorna läser. I undersökningen framkommer att läsning kan användas för att göra svenska till ett demokratiämne. Dock uppger inte alla intervjuade flickor att läsningen i svenskundervisningen har en funktion som skulle kunna benämnas som demokratiskt fostrande.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.

No description available.

Syfte Syftet med denna studie var att undersöka motivationen till ämnet idrott och hälsa ur ett motivations- och genusperspektiv hos årkurs 9:e elever. Vad är det som motiverar elever i år 9 att delta på idrott och hälsa lektionerna? Vad är det som gör att en del elever är omotiverade till idrotten? Skiljer sig flickor och pojkars svar åt vad gäller motivation till att delta på idrottslektionerna? Metod Studien bygger på en kvalitativ metod. Åtta elever i år 9 på en skola som ligger en bit utanför Katrineholm intervjuades. Resultat Bearbetningen och analysen av intervjuerna visade att de motiverade eleverna i årskurs nio blir motiverade genom att de tycker att aktiviteten är rolig och att de kände glädje i det de gjorde. Resultatet visar också att lite mer elevinflytande skulle kunna få de omotiverade eleverna att bli mer motiverade. Resultatet visade på att det fanns skillnader i pojkars och flickors svar gällande motivation. En del av pojkarnas motivation till att gå på idrottslektionerna var deras egenvärde. Två andra tyckte det var betyg d.v.s. investeringsvärdet som motiverade de. Flickorna tyckte det främst var investeringsvärdet som gjorde att de deltog på idrottslektionerna. Men de upplevde de inte genom betyget utan att det var investeringsvärdet i att främja kropp och hälsa som gjorde att de deltog. Slutsats I min studie framkommer det motivationsfaktorer som får eleverna till att bli motiverade. Dessa faktorer visar på vad som är viktigt för att kunna behålla motivationen hos elever som har ett egenvärde eller ett investeringsvärde. Samt vad som är betydande för att skapa motivation hos de omotiverade eleverna. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2011

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus. Dessutom har sex observationer på två olika avdelningar på samma förskola gjorts. Jag har analyserat hur förskollärarna samtalar med pojkar respektive flickor, hur mycket uppmärksamhet som de ger respektive kön och vilka ord som används vid samtal med flickor respektive pojkar. Resultat visar att förskollärarna medvetet eller omedvetet behandlar pojkar och flickor olika under den stund som samlingen pågår.