Syftet med den här studien är att öka förståelsen och upptäcka skillnader över faktorer som lärare inom skolämnena bild och matematik menar påverkar flow i undervisningen. Studien använder flow-teori samt sociokulturellt perspektiv som teoretiska verktyg där data har samlats in genom enkäter och intervjuer. Totalt är det fyra intervjuer samt fyra enkät svar som bygger upp studiens data. Som bakgrund har studier som rör flow, skillnader mellan skolämnena bild och matematik samt motivation i relation till undervisningen använts för att synliggöra omständigheter som kan påverka flow för lärare och elever i undervisningen. Resultatet visar att flow kan påverkas av flera omständigheter som bland annat rör skolsystemet, interaktioner samt intresse men påverkas i huvudsak av strukturer som matte- och bildundervisningen bygger på. Dessa strukturer som möjliggör flow olika mycket, påverkar omständigheterna på olika sätt där flow ter sig ha en positiv effekt över omständigheterna

This study aims to generate a deeper understanding of the revival of analog photography by examining intentionally slow artistic processes. In this study, the link between the analog photographic process and creativity is examined, as well as what influence pace in the process has on the experience of creativity. The method of the study consists of undertaking two versions of the analog photographic process in its entirety. An autoethnographic methodology is used to gather data from personal experience, which in turn is analyzed using Flow Theory to understand the connection between the process and creativity from a larger perspective. The results show that the analog photographic process contains demanding aspects which contribute to the possibility of achieving a state of optimal experience. The results also indicate that the challenging nature of the process generates an increase in the perceived value of the product. These results contribute to further understanding in the resurgence of the analog technique, along with increased knowledge within the field of purposely slow processes in artistic practice.

Målet med denna studie var att undersöka om spelpoleringseffekter kan påverka spelares prestation. I detta arbete undersöktes specifikt kameraskakningar, och hur en liten skillnad på en effekt som används för att ändra spelarens uppfattning av spelet, kan påverka hur snabbt spelaren klarar spelets utmaningar. Två nästan identiska spelprototyper skapades för att kunna jämföra den tid det tog för testdeltagarna att klara spelet: en med kameraskakningar och en utan. Från testerna som genomfördes visar resultaten ingen mätbar förändring på deltagarnas prestation i prototypen med kameraskakningseffekter. Däremot visar resultatet av denna undersökning på den negativa påverkan som prestationsångest kan ha på prestation.