<p>Prosodimodeller som bl.a. kan användas i talsynteser grundar sig ofta på analyser av tal som består av enbart tonande segment. Framför tonlös konsonant saknar vokalsegments grundtonskurvor möjlig fortsättning och blir dessutom kortare. Detta brukar då justeras med hjälp av trunkering av grundtonskurvan. Tidigare studier har i korthet visat att skillnader, förutom trunkering, i vokalers grundtonskurva kan uppstå beroende på om efterföljande segment är tonande eller tonlöst. Med utgångspunkt från dessa studier undersöks i detta examensarbete grundtonskurvan i svenska satser. Även resultaten i denna studie visar att olika strategier i grundtonskurvan används, och att trunkering inte räcker för att förklara vad som sker med grundtonskurvan i dessa kontexter. Generellt visar resultaten på att det verkar viktigt för försökspersonerna att behålla den information som grundtonskurvan ger i form av max- och minimumvärde, och att fall och stigningar så långt det går bibehålls.</p>

Phonetic aspects of mother-infant interaction are discussed in light of a functionalist Mother-infant phonetic interaction (MIPhI) model. Adults addressing infants typically use a speech style (infant-directed speech, IDS) characterized by, for instance, extensive suprasegmental (prosodic) modulations. This type of speech seems to interest young infants whose active experience with the spoken language appears to focus their speech perception on the phonological properties of the ambient language during the first year of life. This thesis consists of four articles discussing phonetic modifications at the suprasegmental, segmental and phonological levels, based on data from six Swedish mothersí IDS to their 3-month-olds. The first study concerns the tonal word accent 2 in disyllabic words, and shows how the lexical, bimodal, tonal characteristics of this accent are enhanced in IDS as compared to adult-directed speech (ADS). The second is a cross-linguistic investigation of vowel formant frequencies in Swedish, Am. English and Russian IDS. It shows that vowels like /i/, /u/, and /a/ are more clearly separated in IDS than in ADS, in all three languages. The third study addresses the voiced /voiceless contrast in stop consonants as measured by voice onset time (VOT) and shows that stop consonants seem to be poorly separated in early IDS samples. The fourth study investigates the quantity distinction in V:C and VC: sequences and indicates that this phonological contrast is well maintained in the IDS. Adult data are discussed within the MIPhI model, assuming that suprasegmental and segmental specifications in IDS follow different phonetic specification paths adapted to the infantsí capacities as these develop over the first 18 months of life. The adultsí phonetic adaptations appear to reflect a selective strategy of presenting linguistic structure in a ìgift-wrappingî that is attractive and functional for the infant. / För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se

Syftet med arbetet är att undersöka explicit uttalsundervisning vid svenska för invandrare (SFI) under vårterminen 2022 ur ett lärarperspektiv. Detta görs med stöd av tre bärande forskningsfrågor som undersöker hur explicit uttalsundervisning förstås i förhållande till fonetik, fonologi och prosodi samt hur SFI-lärarna värderar sina egna förutsättningar att bedriva explicit uttalsundervisning. Undersökningen har skett genom en metodkombination där kvantitativa data har samlats in via en webbenkät samt genom uppföljande kvalitativa intervjuer. Arbetet vilar på en fenomenologisk grund där lärarnas upplevelser, uttryckta tankar och erfarenheter kring undersökningens kärna, det vill säga explicit uttalsundervisning, står i fokus. I intervjuerna utvecklar de deltagande SFI-lärarna sina tankar i samtal med forskaren och skapar en djupare förståelse och kunskap för ämnet i enlighet med det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar en ögonblicksbild av uttalsundervisningen vid SFI under vårterminen 2022 som den återges av informanterna. Bilden i sig är inte generaliserbar, men genom sin komplexa utformning tyder den på att uttalsundervisningen vid SFI förstås och praktiseras olika utifrån läraren och dennes individuella kunskap och intresse. De deltagande SFI-lärarna anser uttalsundervisning som en viktig komponent vid SFI men den utförs dock sällan systematiskt. Vokalljud, reduceringar och konsonantljud är de områden som oftast undervisas explicit och främst genom arbetsmetoder som högläsning i olika former. Uttalsundervisning vid SFI är idag relativt obeforskat men förhoppningsvis kan detta arbete bidra till att öka intresset för området.

Grannspråksförståelsen mellan danska och svenska har i flera undersökningar visat sig vara asymmetrisk vad hörförståelsen beträffar. En anledning till denna asymmetri förmodas vara ljudförändringar i danskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur drag som försvagningar och assimilationer i danska språket påverkar svenskars uppfattning och förståelse av talad danska. Detta undersöks genom ett experiment, där jag testar svenska gymnasieelevers uppfattning och förståelse av åtta utvalda försvagningar och assimilationer. 40 personer deltog i experimentet varav materialet från sju personer sorterades bort. Slutsatsen är att sex av de undersökta dragen påverkar informanternas uppfattning av de undersökta orden negativt. Det var fler informanter som uppfattade de undersökta dragen korrekt, än det var som förstod orden. Detta tyder på att det är mer än just de undersökta dragen som påverkar informanternas uppfattning och förståelse av orden. Antalet testade ord för varje drag är dock för lågt för att säga något om hur de undersökta försvagningar och assimilationer påverkar svenskars uppfattning generellt.

<p>This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced.</p> / <p>Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.</p>

This Thesis explores the development of word-initial s+plosive consonant clusters in the speech of Swedish children between the ages of 1;6 and 4;6. Development in the word-initial consonant clusters is viewed as being determined by 1) the children’s ability to articulate the target sequence of consonants, 2) the level of understanding of which acoustic features in the adult model production are significant for the signalling of the intended distinction, and 3) the children’s ability to apply established production patterns only to productions where the acquired feature agrees with the adult target, to achieve a contrast between rival output forms. This Thesis employs a method where output forms are contrasted with attempted productions of potential homonym target words. Thus, development is quantified as an increase in the manifestations of phonetic features where it agrees with the adult norm, coupled by a decrease in the same feature in output forms where it is inappropriate according to the specifications of the phonological system of the ambient language. Acoustic investigations of cues of voicing, aspiration, place of articulation and syllable onset complexity, and auditory investigations of place, manner and syllable onset complexity were conducted. The Thesis has four outcomes. One, a description of the perceptual quality of the productions in terms of place, manner, voicing and syllable onset complexity is presented. Two, a developmental sequence of stable acquisition of these features is proposed; manner is shown to be acquired first, followed by syllable onset complexity and place of articulation. Evidence is provided that the voiced/aspirated distinction is still being acquired at the end of the investigated age period. Three, the developmental use of acoustic cues of place and voicing are described. Voice Onset Time and Spectral Skewness are shown to be used by children in order to increase the likeness to the adult target in terms of voicing and place of articulation. Aspiration Amplitude is shown to be used as an auxiliary cue to Voice Onset Time. The place cues Spectral Tilt Change, F2, Spectral Mean and Spectral Variance were shown to be used in order to refine already produced consonants rather than approach the adult target model. Four, the Thesis provides evidence of periods of confusions in the output of children. With the reductions of these patterns of confusion, evidence is provided of children’s re-organisation of their internal representation of the consonant to be produced. / Denna avhandling undersöker utvecklingen av ordinitiala konsonantkluster av formen s+klusil i talet hos svenska barn mellan åldrarna 1;6 och 4;6. Utvecklingen av de ordinitiala klustren betraktas som bestämd av 1) barnets förmåga att artikulera den konsonantsekvens som utgör målet, 2) barnets förståelse för vilka akustiska särdrag i den vuxna målproduktionen som är signifikanta för att signalera en viss distinktion och 3) barnets förmåga att tillämpa ett etablerat produktionsmönster endast på de produktioner där det tillägnade draget överensstämmer med den vuxna målproduktionen, så att en kontrast uppnås mellan konkurrerande utformer. Avhandlingen tillämpar en metod där producerade utformer kontrasteras med produktioner av målord som utgör potentiella homonymer till dessa. Utvecklingen kan då kvantifieras som en ökning av antalet förekomster av ett fonetiskt drag som överensstämmer med den vuxna normen för den relevanta kontexten, kopplad till en minskning av antalet förekomster av samma drag i kontext där draget är inkorrekt givet det fonologiska systemet i det språk som tillägnas. De drag som undersöktes var de akustiska korrelaten till stämbandston, aspiration, artikulationsställe och komplexitet i stavelseansatsen, och vidare de auditiva korrelaten till artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet i stavelseansatsen. Fyra resultat redovisas. För det första presenteras en beskrivning av den perceptuella kvaliteten hos barnens produktioner i termer av artikulationsställe, artikulationssätt och komplexitet. För det andra föreslås en utvecklingssekvens för stabilt tillägnande av dessa drag: artikulationssätt tillägnas först, följt av komplexitet hos stavelseansatsen och artikulationsställe. Sist tillägnas distinktionen mellan tonande och aspirerad klusil, där data visar att draget inte tillägnats till fullo vid slutet av det undersökta åldersintervallet. För det tredje ger avhandlingen en beskrivning av hur barnen utvecklar sitt bruk av akustiska korrelat till artikulationsställe och ton. Voice Onset Time och snedhet i spektrum används för att närma sig det vuxna målet gällande aspiration och artikulationsställe. Aspirationsamplitud används som ett hjälpkorrelat till VOT vad gäller fonetisk aspiration. Andra korrelat för artikulationsställe, som förändring i spektral lutning, F2, spektralt medelvärde och spektral varians, används för att förfina de egna produktionerna snarare än för att få produktionen att närma sig det vuxna målet. För det fjärde ges i avhandlingen evidens för perioder då barnens produktion uppvisar förväxlingar vad avser distributionen hos vissa fonetiska drag. Minskade förekomster av sådana förväxlingar visar på en omstrukturering av barnens underliggande representation för den konsonant som ska produceras.

Foreign accent can be everything from hardly detectable to rendering the second language speech unintelligible. It is assumed that certain aspects of a specific target language contribute more to making the foreign accented speech intelligible and listener friendly, than others. The present thesis examines a teaching strategy for Swedish pronunciation in second language education. The teaching strategy “Basic prosody” or BP, gives priority to temporal aspects of Swedish prosody, which means the temporal phonological contrasts word stress and quantity, as well as the durational realizations of these contrasts. BP does not prescribe any specific tonal realizations. This standpoint is based on the great regional variety in realization and distribution of Swedish word accents. The teaching strategy consists virtually of three directives: · Stress the proper word in the sentence. · Stress proper syllables in stressed words and make them longer. · Lengthen the proper segment – vowel or subsequent consonant – in the stressed syllable. These directives reflect the view that all phonological length is stress-induced, and that vowel length and consonant length are equally important as learning goals. BP is examined in the light of existing findings in the field of second language pronunciation and with respect to the phonetic correlates of Swedish stress and quantity. Five studies examine the relation between segment durations and the categorization made by native Swedish listeners. The results indicate that the postvocalic consonant duration contributes to quantity categorization as well as giving the proper duration to stressed syllables. Furthermore, native Swedish speakers are shown to apply the complementary /V: C/ - /VC:/ pattern also when speaking English and German, by lengthening postvocalic consonants. The correctness of the priority is not directly addressed but important aspects of BP are supported by earlier findings as well as the results from the present studies. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Foreign accent can be everything from hardly detectable to rendering the second language speech unintelligible. It is assumed that certain aspects of a specific target language contribute more to making the foreign accented speech intelligible and listener friendly, than others. The present thesis examines a teaching strategy for Swedish pronunciation in second language education. The teaching strategy “Basic prosody” or BP, gives priority to temporal aspects of Swedish prosody, which means the temporal phonological contrasts word stress and quantity, as well as the durational realizations of these contrasts. BP does not prescribe any specific tonal realizations. This standpoint is based on the great regional variety in realization and distribution of Swedish word accents. The teaching strategy consists virtually of three directives: · Stress the proper word in the sentence. · Stress proper syllables in stressed words and make them longer. · Lengthen the proper segment – vowel or subsequent consonant – in the stressed syllable. These directives reflect the view that all phonological length is stress-induced, and that vowel length and consonant length are equally important as learning goals. BP is examined in the light of existing findings in the field of second language pronunciation and with respect to the phonetic correlates of Swedish stress and quantity. Five studies examine the relation between segment durations and the categorization made by native Swedish listeners. The results indicate that the postvocalic consonant duration contributes to quantity categorization as well as giving the proper duration to stressed syllables. Furthermore, native Swedish speakers are shown to apply the complementary /V: C/ - /VC:/ pattern also when speaking English and German, by lengthening postvocalic consonants. The correctness of the priority is not directly addressed but important aspects of BP are supported by earlier findings as well as the results from the present studies. / <p>För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se</p>

Vocal fold vibration results from an alternating balance between subglottal air pressure that drives the vocal folds apart and muscular, elastic, and restoring forces that draw them together. The aim of the present thesis is to present quantitative data of normal vocal function using a noninvasive method. Measurements are made on the inverse filtered airflow waveform, of estimated average trans glottal pressure and glottal airflow, and of sound pressure for productions of syllable sequences. Statistical results are used to infer mechanisms that underlie differences across ( 1 ) normal, loud, and soft voice, (2) normal, high, and low pitch, and (3) between female and male voices. Interspeaker variation in group data and intra speaker variation across repeated recordings is also investigated. The results showed no significant female-male differences in pressure, suggesting that differences in other measures were not primarily due to differences in the respiratory systems . Most glottal waveforms showed a DC flow offset, suggesting an air leakage through a posterior glottal opening. Results suggested (indirectly) that the males in comparison with the females had significantly higher vocal fold closing velocities (maximum flow declination rate), larger vocal fold oscillations (AC flow), and relatively longer closed portions of the cycle (open quotient) in normal and loud voice. In soft voice, female and male waveforms were more alike. In comparison with normal voice, both females and males produced loud voice with significantly higher values of pressure, vocal fold closing velocity, and AC flow. Soft voice was produced with significantly lower values of these measures and increased DC flow. Correlation analyses indicated that several of the airflow measures were more directly related to vocal intensity than to pitch. Interspeaker variation was large, emphasizing the importance of large subject groups to capture normal variation. Intraspeaker variation across recording sessions was less than 2 standard deviations of the group means. The results should contribute to the understanding of normal voice function, and should be useful as norms in studies of voices disorders as well. / Härtill 5 uppsatser.För att köpa boken skicka en beställning till exp@ling.su.se/ To order the book send an e-mail to exp@ling.su.se

Prosodimodeller som bl.a. kan användas i talsynteser grundar sig ofta på analyser av tal som består av enbart tonande segment. Framför tonlös konsonant saknar vokalsegments grundtonskurvor möjlig fortsättning och blir dessutom kortare. Detta brukar då justeras med hjälp av trunkering av grundtonskurvan. Tidigare studier har i korthet visat att skillnader, förutom trunkering, i vokalers grundtonskurva kan uppstå beroende på om efterföljande segment är tonande eller tonlöst. Med utgångspunkt från dessa studier undersöks i detta examensarbete grundtonskurvan i svenska satser. Även resultaten i denna studie visar att olika strategier i grundtonskurvan används, och att trunkering inte räcker för att förklara vad som sker med grundtonskurvan i dessa kontexter. Generellt visar resultaten på att det verkar viktigt för försökspersonerna att behålla den information som grundtonskurvan ger i form av max- och minimumvärde, och att fall och stigningar så långt det går bibehålls.