Sweden is one of the countries in the world that has a great proportion of privately owned forests where up to half of all forests are owned by private individuals. What potential use do they have of their forest management plan? The purpose of this study was to examine whether there was any connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and the use of the forest management plan. A digital survey was conducted in cooperation with Vida, a private saw timber company. The respondents had two weeks to answer the survey and after that the analyses to find out any connection started. The results of the study showed that the forest owner had great use of the forest management plan. They were satisfied with it and the main objective of owning forest land was to manage it on to future generations. The conclusion of the study showed that there was a connection between the knowledge of the forest, the goal of forestry and use of the forest management plan. / Sverige är ett av de länder i världen som har en stor andel privatägd skog. Skillnaden mellan olika typer av skogsägare är stor och återspeglas i ägarens målsättning och intresse med hur fastigheten drivs. Idag bor och arbetar en allt större andel av skogsägarna i en urban miljö vilket innebär att de inte fått en naturlig inskolning i och kunskap om skogsbruket från sina föräldrar som det varit i tidigare generationer. Skogsägare har olika behov av beslutsstöd beroende på kunskap, intresse, ekonomi, självverksamhetsgrad och fastighetens karaktär men ett bra underlag för att fatta beslut behövs både av erfarna och oerfarna skogsägare. Skogsbruksplanen är en sammanställning av skogsfastigheten och ger också förslag på åtgärder utifrån förhållandena i skogen och skogsägarens mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka om det för privata skogsägare finns något samband mellan kunskapen om skog, målet med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen. Studien genomfördes som en enkätundersökning bland privata skogsägare med en aktuell skogsbruksplan som upprättats av Vida Skog. Enkäten gjordes i form av en webbenkät som skickades ut via mail. Totalt svarade 175 personer (40%). Respondenternas svar sammanställdes, analyserades och samband undersöktes. Studien visade att 96 % av skogsägarna, i varierande grad, använder sin skogsbruksplan för att fatta beslut om skogliga åtgärder på fastigheten. Skogsbruksplanen skaffas för att underlätta skötsel samt för att den ger en bra översikt över fastigheten och ansågs som mest användbar för att se vad som behöver göras i bestånden eller för att se volym i bestånd. Skogsägare med liten skoglig kunskap uppvisade ett något större intresse för förvaltning av skogen för kommande generationer samt för att skapa miljö för rekreation. Skogsägare med stor skoglig kunskap hade ett större intresse för virkesproduktion och de tyckte också skogsbruksplanen följde deras mål med sitt skogsbrukande bättre än gruppen med låg kunskap beroende på att de i större utsträckning var med och påverkar utförandet av den. Studien visade också att större kunskap minskade intresset för att skapa miljö för biologisk mångfald. Det fanns även ett samband mellan mål med skogsbruket och användning av skogsbruksplanen där de skogsägare som prioriterade biologisk mångfald använde skogsbruksplanen i större utsträckning än de med andra mål. Slutsatsen av examensarbetet blir att det finns ett samband mellan skoglig kunskap, mål med skogsbruket och användningen av skogsbruksplanen

Amounts of pine sawlogs, pine pulpwood as well as spruce pulpwod can be estimated rather precisely. The accuracy of the prognosis is as high as 90%. The amount of spruce sawlogs can be prognosed with less accuracy (75%). The biggest errors are obtained by prognosis of smal dimensions softwood and hardwood as well as of birch pulpwood. Prognosis of birch pulpwood differs from actuall volume 3.7 times. When prognosed income is being compared with the actual one, very small discrepancies are found, though the assorment composition is different. The difference between actual and theoretical income were 2.4% and -0.5% respectively for 2004 and 2005.

This research developed an ArcGIS Python model that extracts polygons from aerial imagery and assigns each polygon a vegetation type based on a modified set of landcover classes from the Southwest Regional Gap Analysis Project. The model showed an ability to generate polygons that accurately represent vegetation community boundaries across a large landscape. The model is for use by the Utah Division of Forestry, Fire, and State Lands to assist in the preparation of forest management plans. The model was judged useful because it was easy to use, it met a designated 50% threshold of useable polygons, and it met a designated 50% threshold of vegetation class assignment accuracy.

De privata skogsägarna i Sverige utgörs av ca 50 % av Sveriges skogsareal avseende produktiv skogsmark. En majoritet av dessa använder skogsbruksplanen i sitt skogsbruk för att kunna få en planering av skötselåtgärders tidpunkt och för en översiktlig sammanställning av skogsinnehavet. Påverkar individuella faktorer hos enskilda privata skogsägare som påverkar viljan och omfattning att använda digitala skogsbruksplaner? Finns efterfrågade förbättringar och/eller funktioner i framtida digitala skogsbruksplaner?Undersökningen gjordes som en enkätundersökning. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan användande av digital skogsbruksplan och skogsägarens skogliga utbildningsnivå där intresset ökade med högre skoglig utbildning. Digitala skogsbruksplanen användes främst som underlag för planering och uppföljning av röjningar och gallringar. De efterfrågade bättre gränssnitt mellan skogsbruksplanen och kartorna samt utöka med fler digitala kartor. Löpande uppdatering av den digitala skogsbruksplanen efter skogliga åtgärder lyftes som en viktig punkt samt att kunna interagera mer med kartmaterialet för att sätta ut egna markeringar.

Skogsbruksplanen är ett viktigt verktyg för dagens skogsägare. Uppdatering av skogsbruksplaner kräver vanligtvis omfattande fältmätningar för att samla in aktuella data om skogen. En ny metod för att uppdatera skogsbruksplaner har utvecklats av skogsägarföreningen Södra och Field Sweden AB, vilken minskar behovet av manuella fältmätningar. En studie genomfördes för att utvärdera noggrannhet och tillförlitlighet i den nya metoden. Studien indikerade högre noggrannhet i skattningar av volym, grundytevägd medeldiameter och grundytevägd medelhöjd i laserbaserad skogsbruksplan jämfört med konventionell skogsbruksplan. Grundyta var den variabeln som erhöll högst noggrannhet via konventionella skattningar. Metoden bedömdes tillförlitlig, dock bör vidare studier utföras för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet i laserbaserade skattningar innan metoden implementeras på hela skogsinnehav.

[pt] A reabilitação de áreas rurais degradadas no Brasil tem como principal obstáculo a revitalização de seus aspectos socioeconômicos e ambientais. Nesse sentido, a partir de um diagnóstico do processo de degradação florestal ocorrido no estado de São Paulo, com ênfase na região do Vale do Paraíba Paulista, este trabalho propõe a concepção de Sítios Florestais de Produção (SFP) como alternativa estratégica para recuperação desses espaços. A característica desta proposta é a reabilitação da vegetação nativa com posterior exploração econômica por meio de Plano de Manejo Florestal Sustentável (PMFS). Nessa perspectiva, a metodologia utilizada nesta pesquisa consiste na apresentação de um estudo de caso que descreve as fases de implantação dos SFP, com respectivo levantamento de custos para sua aplicação no município de Cunha – SP, cujo território abarca vastas extensões de terras com baixa produtividade e uma emergente demanda por reabilitação econômica e ambiental. Os resultados previstos sugerem que o emprego desta proposta na região do estudo é uma opção tecnicamente viável para recuperação produtiva e ambiental de seu território, bem como um mecanismo eficiente para o cumprimento do disposto na Lei nº 12.651 de 2012 que regula a recomposição de Áreas de Preservação Permanente (APP) e Áreas de Reserva Legal Florestal (ARLF) em propriedades rurais do Brasil. Por fim, esta pesquisa pretende colaborar de forma direta para o desenvolvimento econômico, social e ambiental de áreas rurais degradadas do território brasileiro, assim como servir de referencial teórico para futuros trabalhos nesta temática. / [en] The deforestation that occurred in the state of São Paulo-SP, throughout its history, had as its main cause the intense exploitation of forest resources. In addition, the constant expansion of agricultural frontiers and the effects of urban growth over the last decades on their rural areas have also contributed to the reduction of forested areas. Meanwhile, in the Vale do Paraíba Paulista, large areas of native vegetation were replaced by agricultural practices and extensive cattle ranching. These activities were responsible for a wide process of degradation and loss of local biodiversity, with direct consequences for important forest remnants of the Mata Atlântica Biome. In this sequence, in addition to environmental losses, the low productivity of the traditional farming and livestock practices adopted in this region caused the economic and social decline of its population. In this place, the deterioration of land due to land misuse and the process of migration of individuals from the countryside to the city, in search of better living conditions, reinforced the socioeconomic stagnation of their rural areas. In this new scenario, a significant portion of this region presents large extensions of degraded land, with little or no productive applicability. This fact indicates a growing demand for solutions that are responsible for the rehabilitation of the economy of its territory, as well as for the recovery of its environmental quality. In this sense, the use of strategic actions capable of consorting the economic revitalization and the environmental recovery of degraded rural areas in the Vale do Paraíba Paulista represents an important initiative to solve this growing problem. In this way, this research discusses a proposal that seeks to equate these aspects in the municipality of Cunha-SP, as well as to promote in this region the rehabilitation of forest fragments, their conservation and sustainable use.