Biobränsle är viktigt för vår gröna omställning då det ger möjlighet att ersätta fossilt bränsle med förnyelsebart. Det finns en stor potential för att ökat uttag av grot, som är en form av biobränsle, i det svenska skogsbruket. I skogsbranschen har ett ökat fokus på minskade markskador förändrat skördarförarnas arbetssätt. Ris används i större omfattning till markförstärkning, vilket påverkar uttag av grot negativt. Anledning till att grot lämnas kvar på hugget kan vara både påverkbart och ej påverkbart. Genom att intervjua en fokusgrupp visar resultatet att en anledning till minskat uttag är att det inte i något beslutsled får någon konsekvens eller blir ifrågasatt om uttaget av grot inte blir som planerats. Det innebär att en stor mängd förnyelsebar energi i form av grot lämnas kvar i skogen.

Syftet med studien var att följa upp resultatet från maskinell sådd av tall efter 1-3 växtsäsonger och ge förståelse för vilka parametrar som har störst påverkan på såddresultatet. Studien gjordes genom att göra fältinventering på 17 lokaler föryngrade med maskinell sådd från åren 2016-2018 belägna i trakterna av Växjö, Vimmerby och Skövde.Resultaten visar att 47 % av sådderna uppfyller Skogsstyrelsens föreskrifter för plantantal och nollytor vid föryngring. Nollytor är största anledningen till att föryngringar inte klarar kraven.Plantantalet ökade med ökande antal fröträd och ståndortsindex och mindre konkurrens av övrig markvegetation.Nederbördsmängd var ingen begränsande faktor för högt plantantal. Angående temperatursumman under vegetationsperioden gick det inte att påvisa påverkan på såddens resultat.2 % av plantorna hade betesskador och betesskadorna ökade med planthöjden upp till 40 centimeter.

Pinus Contorta was introduced to Sweden as a tree that would grow fast with a promising future, also a promise in increased production. What could not be anticipated was the common Swedish weather conditions, such as snow and wind, would have negative impact on Pinus contorta due to its instability connected to fast-growing trunk and wide crown. Those predictions were hard to estimate since these weather conditions also is common in Canada, where it has its origins. The overall damage caused by snow and wind generates an annual loss of approximately hundred million Swedish crowns (SEK), which has a great impact on the Swedish forestry economy. The awareness of the risks and damages on Pinus contorta makes it possible to both prevent and avoid these to some extent. A more detailed study has been done in the Swedish region Norrbotten, where the level of the damage on Pinus contorta was compared to the Swedish pine. The study included inventory of un-thinned stands and quantified data was collected. The conclusions indicated that the level of damage on Pinus contorta stands was more than twice the damage of the Pinus sylvestris stands. However, since Pinus contorta is relatively new in Sweden, the results regarding the future of the contorta pine are therefore insufficient. Furthermore, it is not possible to predict if the promised increase of production will ever be achieved. To achieved reliable results, further studies are suggested where both loss of profit, compared to the Pinus sylvestris stands, but also the full turnaround time of Pinus contorta are included.

A digital timbermarket helps forest owners reach out to severaltimber purchasers and be able to compare the forest companies’ price lists. The purpose of this study was to examine how the forest owners would respond to a digital timbermarket.The study analyzes if Swedish forest owners are interested in the use of a digital timbermarket. By using a web survey, the forest owner’s responses about a digital timbermarket have been collected and analyzed. The results of the study showed that most of the forest owners were positiveabout using a digital timbermarket. The forest owners who were positive usually had smaller properties, no education or work experience in forestry.Those who were most unwillingto use a digital timbermarket were mostly over 70 years old, had made more than 30timber sales and own forest properties over 300 hectares. / En digital virkesmarknad är en webbplats där skogsägaren kan nå ut till flera olika virkesköpare vid försäljning av virke, köpare somskogsägarna i vanliga fall inte nått ut till. Här finns även offentliga prislistor från flera köpare samlade och detta kan på så sätt leda till en trasparantare virkesmarknad. Frågan är om skogsägare i Sverige är intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad, där olika bud kan jämföras. Om skogsägarna är det, vilka skogsägare är i så fall öppna för en digitaliserad marknad och vilka vill fortsätta sälja på traditionellt sätt. För att ta reda på hur intresset ser ut, har en webbenkät publicerats på Internet där skogsägare från hela Sverige kunnat fylla i enkäten. Totalt svarade 173 skogsägare. Deras svar har sedan sammanställts och analyserats för att se vad som skiljer skogsägare som är intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad från de som hellre säljer virke på traditionellt sätt. Studien visade att majoriteten (72 %) av skogsägarna var intresserade av att sälja virke genom en digital virkesmarknad. De skogsägare som skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke har oftast mindre fastigheter, ingen skoglig utbildning, använder Internet dagligen, ägt skogsfastigheten mindre än 10år och därmed gjort färre virkesaffärer. De som inte skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke är oftast över 70år, fastigheten är på över 300ha och gjort fler än 30 virkesaffärer.

The emerging bioeconomy in Europe requires the intensification of forestry to meet the market demand for biomass. The policy conflict between increasing production and halting biodiversity loss has fueled debates in Sweden on sustainable forest use and management in recent years. While one side calls for increased production, the other side argues that this strategy jeopardizes environmental goals regarding biodiversity and counteracts sustainable forest management. In this study, a socio-cultural valuation approach was applied to examine perspectives of stakeholders representing environmental and production interests in Östergötland, southern Sweden on forest ecosystem services and sustainable forest management. Based on the values and challenges described by the stakeholders, this study aimed to identify pathways towards sustainable forest management. The results showed a divergence of views on whether intensification compromises environmental goals. While some stakeholders placed a high value on carbon substitution and emphasized the opportunities for sustainable development, other stakeholders were critical of the framing of intensification as sustainable. Despite the disagreements, opportunities were identified that could promote SFM. Possible ways forward include strengthening the resilience of production forests by increasingly adopting continuous cover forestry and mixed forests, redistributing production toward more long-lived forest products, and increasing the share of nature reserves. In addition, compensation funding and education might be viable ways to address conflicts arising from landowner conservation actions. To address conflicting perspectives the results point towards the need to resume dialogue and enable improved communication.

Anthropogenic activities have increased nitrogen (N) emissions. However, higher N deposition is associated with negative fallouts in ecosystems, highlighting the necessity to define its critical load (CLO). Lichens, with their lack of roots, stomata, and cuticles, are helpful air pollution indicators and can be used to establish N CLO. Several studies report epiphytic lichens’ reaction to N deposition, but few have also focused on their recovery. In this study, I reproduced a deposition gradient to investigate epiphytic lichen biomass response to long-term N deposition. As such, whole trees were fertilized with 0.6, 6, 12.5, 25, or 50 kg N/ha/year from 2006 to 2012. In 2012, after six years of irrigation, Hypogymnia species and A. sarmentosa had altered biomass, and based on those results, a CLO below 6 kg N/ha/year is recommended for epiphytic lichens in the boreal forest. I also investigated the recovery of epiphytic lichens nine years after the simulated N deposition ceased. In 2021, a high increase in lichen biomass was recorded, suggesting that lichen growth rate is faster than previously assumed by other studies. However, biomass recovery was lower in high N treatments in Hypogymnia sp., Bryoria sp., and A. sarmentosa, suggesting those species recall the historical treatments possibly due to retained impairments. Since differences among treatments increased in the nine years after the simulated N deposition ceased, my results indicate that short-term negative effects of N deposition can have long-lasting effects on the epiphytic lichen community. Thus, I stress the importance of considering the recovery capability of different species during CLO determination to avoid underestimating the impact of N deposition.

No description available.

Europakommissionen har förslagit en ändring i LULUCF-förordningen för denationella målen för ökad kolinlagring, som i praktiken kan medföra ett tak föravverkningen. Uppsatsen syftar på att undersöka ifall det finns en oro hos enskildasvenska skogsägare för en ökad europeisering av svenskt skogsbruk. Detta sker medutgångspunkt i frågan gällande en eventuell framtida minskning av uttaget frånskogen som konsekvens av LULUCF-förordningen krav på prioritering avkolinlagring i skog framför produktion av förnybar råvara för material ochbioenergi. En kombination av litteraturstudier och en kort kvantitativenkätundersökning, men inslag av kvalitativ ansats valts för att belysa uppsatsenssyfte och frågeställningar. Studien har använt sig utav tre metoder historiskinstitutionalism, hermeneutisk metod och slutligen kvantitativ datainsamlingsmetod.Studien har visat att det finns en oro bland svenska enskilda skogsägare som läserkursen Hållbart Familjeskogsbruk 1 och att det finns möjlighet för att oro överförvaltning av skogsägandet, även kan uppstå i framtiden för den som äger ettskogsbruk och som berörs av en överstatlig förvaltning.

En intervjustudie om skäl till beslut om klimatanpassning genomfördes med nio enskilda privata skogsägare i Kronobergs län och till Kronoberg angränsande län. En av de nio skogsägare sade sig inte ha gjort några klimatanpassningar och sade sig inte ha något svar på varför. Åtta av nio skogsägare sa att de klimatanpassat på något sätt. De vanligaste skälen klimatanpassning var viljan att minska risk för skador på skogen. Några av skogsägarna räknade in kolinlagring i begreppet klimatanpassning och även några andra skäl lyftes. En stor bredd av källor till kunskap om klimatanpassning nämndes. De största utmaningarna kopplade till klimatanpassning som skogsägarna såg var många kopplade till skadeproblematik men några skogsägare lyfte frågor av mer social karaktär.

I litteratursökningen fann vi stöd för två hypoteser, att de överlevande träden efterbrand kunde uppleva en tillväxthämning eller en tillväxtökning.För att utreda detta borrades 88 träd på 5 olika områden, varav hälften var obrända trädi intilliggande bestånd. Därefter macrofotograferades borrspånen för att mätaårsringsbredden digitalt. Datan sammanställdes och analyserades sedan.Resultaten från de enskilda områdena visade tillväxtökning, tillväxtminskning elleringen tillväxtförändring som en brandeffekt. För att undersöka detta vidare sålikställdes brandåret för alla områden och sammanställdes till ett totalt medelvärde,detta påvisade en marginellt positiv effekt av branden.Slutsatsen är att många störande variabler påverkade resultatet, dessa variabler agerar isamverkan för att påverka tillväxten och denna studie lyckades inte isolera brandenseffekt. Den totala sammanställningen visar endast en marginell effekt av branden, detberor på att ett område visade en tillväxtökning och ett annat område visade entillväxtminskning, dessa två tar således ut varandra.