Since the 1980s the municipality of Växjö in Southern Sweden has been increasingly focusing on using wood to produce energy for the region. A permanent and sustainable supply of wood material is therefore indispensable. The main source for this wood fuel is harvested wood from forests which can be used as energy, so-called forest fuel. The objective of this research is to develop a model to estimate a sustainable potential of forest fuel supply until the year 2050 for the municipality using a geographic information system (GIS). The model overall follows a top-down approach that consists of three sequential modeling steps which are generally applicable for biomass potential estimations: a theoretical, technical and the reduced technical potential. For input data the model uses georeferenced forest data (called kNN-Sweden) and topographic data about the study area to describe and narrow down the forest fuel potential by setting numerical or topographic (spatial) parameters for each modeling step. In this report forest data from 2005 has been used, which was obtained shortly before the storm ‘Gudrun’ hit and damaged great parts of the Swedish forest landscape. This factor might have resulted in slightly misleading estimated numerical modeling results concerning the actual future forest fuel supplies, but is not related to the overall layout of the model. The results show that the municipality of Växjö should be able to satisfy its demand for energy wood from harvested forest wood alone until around the year 2035, but might have shortages after that year until 2050 (and possibly beyond that). This thesis concludes that for the next 40 years the municipality of Växjö should not only rely on its annually available forest fuel capacity, but instead, different wood resources, such as recycled wood from constructions or furniture, have to be utilized or forest wood from years with surplus supply have to be stored for future tighter years. For more accurate results the modeling steps should be repeated with more recent forest data. The report also concludes that the estimation of the forest fuel potential in this study still lacks accuracy and that it is advised to treat the estimated numerical modeling results with caution. There’s still room for further improvement, and therefore possible error sources and suggestions for future work are listed. / North Sea Sustainable Energy Planning

Ongoing deforestation is an urgent, global issue with both direct and indirect impacts on a nation’s future development. This as change in forest cover and economic development provides an intuitive link between each other. Deforestation is driven by the expectations of economic return through exploitation of natural resources in search for economic development. The purpose of this paper is to investigate the relationship between change in forest cover and economic development in South America between 1991 and 2019. Even if deforestation is considered widely studied, it remains an empirical question how it relates to economic development. This study uses the framework of Environmental Kuznets Curve for Deforestation (EKCD), an economic theory which suggest that economic development has an inverted U-shaped relationship with deforestation. By using a fixed effect model, we find evidence of a U-shaped relationship between forest cover and income (GDP per capita). Our results indicate that a country’s forest cover decline as income raises until a turning point is reached, after which forest cover increases together with advancing economic development. Hence, provide empirical evidence of the existence of a U-shaped EKCD in South America. Furthermore, the study is conducted using average data and the turning point therefore is also an average for the continent

Marknaden för sågbara sortiment från svenskt lövvirke har haft svårt att fungera på ett tillfredställande sätt, tydligast är problematiken kring de mer udda trädslagen. Råvaran finns i de svenska skogarna och avsättning för råvaran finns i industrin men flödet från skog till industri har tydliga brister. Lösningen har blivit att industrin importerar stor andel av sin lövråvara vilket missgynnar avsättningen av den inhemska råvaran.Studiens främsta syfte var att undersöka avsättningsmöjligheterna för svensk sykomorlönn och lind kopplat till en nulägesbeskrivning av ett tidigare anlagt lövträdsförsök. Resultatet visade att avsättningsmöjligheterna varierade över tid men vid studien var efterfrågan på sykomorlönn svag medan den på lind var stark. Tidpunkten för slutavverkning av de aktuella trädslagen bör således väljas efter när prisbilden är hög.Studien visade att skötseln av de undersökta trädslagen är mycket viktig för att optimera kvaliteten och avsättningsmöjligheterna. De viktigaste parametrarna för god kvalitet var kvist och stamdimension. En större leveransbar volym vid den enskilda avverkningen ökade också avsättningsmöjligheterna. Nyckelord: Acer pseudoplatanus, Tilia cordata, Marknad, Avsättning, Skogsskötsel Keywords: Acer pseudoplatanus, Tilia cordata, Market, Removal, Forest management

I samband med slutavverkning uppstår ibland körskador på skogsmarken. Stora Enso Skog har sedan flera år tillbaka problem med allvarliga körskador kopplat till överfarter vid slutavverkning. I den här studien identifierades och analyserades orsakerna till varför de allvarliga körskadorna uppkom vid överfarterna. Studien är en analys av trakter med betygsatta överfarter i Stora Ensos Skogs Grönt bokslut för 2019 och 2020 samt Egenkontroll och Traktdirektiv för trakterna som kompletterades med en fältinventering. Detta möjliggjorde att se samband och utfall mellan planering och avverkningslagens utförande samt faktorer till avvikelser. Studiens resultat visade på brister i hanteringen av överfarter hos både planeringen och avverkningslagen. Resultatet visade även att avverkningslagen anser att överfarterna är underkända i klart lägre utsträckning än Grönt bokslut. Slutsatsen är att de allvarliga körskadorna uppkommer på grund av en kombination av flera olika faktorer.

Skogsindustrin är beroende av fungerande skogsbilvägar. De ökar lönsamheten i skogsbruket och gör skogen mer tillgänglig. Ett förändrat klimat sätter stor press på skogsbilvägarna och skogsmarkens tillgänglighet. Stora Enso Skog ser ett ökat behov av fler och bättre vägar till följd av klimatförändringar. Studiens syfte var att identifiera incitament för skogsägares investeringsvilja i skogsbilvägar samt utreda hur Stora Enso Skog kan bidra till ett förbättrat skogsbilvägnät. Ökad lönsamhet genom lägre drivningskostnader är det största incitamentet för nybyggnation av skogsbilvägar. Virkesköparen har en viktig roll för att främja vägbyggandet. Nära hälften av skogsägarna önskar sig mer rådgivning angående skogsbilvägar. Branschgemensamma överenskommelser är en förutsättning för ett förbättrat underhåll av befintliga vägar. Stora Enso Skogs bidragande roll bör vara att sprida kunskap och information om skogsbilvägens nytta till privata skogsägare för att på så vis hjälpa sina virkesköpare ute i fält.

Med hjälp av såg- och borrprover studerades åldern på 41 granar och en tall i Siggaboda naturreservat i sydligaste Småland, med syfte att undersöka granens etablering och döende på lokalen. Vidare har reservatet delats in i tre områden för att undersöka om några geografiska skillnader i granarnas etablerings- och dödsår förekommer. Analysarbetet utfördes på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi vid Lunds universitet. På lokalen har tidigare bland annat en pollenanalys utförts (Björkman & Bradshaw 1996) samt en kombinerad pollenanalytisk och dendrokronologisk studie (Hannon et al. 2010). Enligt dessa har granen etablerats i Siggaboda under sista halvan av 1700-talet. Någon undersökning med sågprover som material har tidigare inte genomförts på lokalen. Resultaten visar att det äldsta trädet grodde runt 1771 och att en kraftig expansion skedde under mitten av 1800-talet. De visar även att merparten av granarna har dött mellan åren 2005 och 2008, vilket indikerar att granbarkborre etablerade sig till följd av januaristormen 2005 och därefter spred sig även till stående träd - något som har fått omfattande konsekvenser för granarna i reservatet.

Åldern på borrprover från tall (Pinus sylvestris) på utvalda hällmarksberg belägna på Åby säteris gamla utmarker studerades enligt en årsringsanalys (korsdatering med pekår, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & Östlund 1994) i syfte att undersöka trädsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotenäs genom pollenanalyser och historiska källor var hällmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a. hårt skogsutnyttjande (Fries, 1958, s. 43). Även Lindner (1935) beskriver regionalt hällmarkerna som skogslösa under samma tidsperiod. (Lindner 1935, s. 159-165).Resultaten från borrningarna visar att merparten träd grodde under perioden 1800-1850 med en topp i föryngringen på 1860-talet. En jämförelse mellan tillväxten av de borrade äldre träden och unga tallar från både öppen och sluten skog, visade att de borrade träden troligtvis vuxit i relativt öppna förhållanden, men att hällmarksbergen dock har haft en viss skogsvegetation även innan 1800-talet, vilket indikerar ett avtagande av den tidigare skogsdecimeringen och en␣ökande skogsföryngring på hällmarksutmarkerna kring Åby säteri nästan 100 år tidigare än vad både Fries och Lindner beskriver. Säteriverksamheten kan ligga till stor grund i detta då skog kunde hämtas på annat håll. / Tree core samples from Scots pine (Pinus sylvestris) growing on mountains on the former outfields of Åby manor were analysed according to crossdating of annual rings (e.g. Niklasson, Zackrisson & Östlund 1994) in order to examine the forest succession in a local scale. According to extensive pollen analyses by Fries the rocky outcrops were bare because of the harsh harvesting of the forest until 1850 (Fries, p. 43). Lindner (1935 also described the surrounding rocky outcrops as bare during the same period of time.The results in this studie shows that several trees had germinated before 1800-1850 with a peak of the regeneration in 1860. When comparing the average growth of the analysed older Scot pines and young Scot pines from both open and secluded forests it showed that the analysed older trees had germinated on relative open grounds, with some some forest vegetation, on the outfields before 1800, giving hard evidence of a decreasing misuse of the forest and an increased regeneration on the rocky outcrops of Åby manor almost 100 years earlier than the results according to Fries and Lindner. The manor function could have helped keeping the forest since trees could be collected elsewhere.

No description available.

Större och mer svårbekämpade bränder har de senaste åren svept fram på flera platser runtom i världen. Ett föränderligt klimat skapar långa torrperioder till följd av höga temperaturer och värmeböljor. Räddningstjänster i de drabbade länderna ställs ofta inför en monumental uppgift med att hantera svårsläckta bränder i många gånger extrema förhållanden. Utifrån detta är det av vikt att undersöka de bakomliggande orsakerna och faktorer som spelar in, innan, under och efter en skogsbrand för att ge en mer nyanserad bild av de utmaningar räddningstjänsten ställs inför.Syftet med detta examensarbete var vidare att undersöka antändning- och spridningsbenägenhet samt värmeutveckling i tre olika typer av vanligt förekommande undervegetation i skogarna i Götaland. Resultaten från studien visar att granmarksproverna har en mindre intensiv spridning i förhållande till tallmarksproverna. Spridningen sker däremot såväl över proverna som under ytan och skapar glödbrand. Vikten av eftersläckningsarbete tillsammans med värmekamera för att upptäcka glödbrand bör därför anses som mycket viktigt utifrån de resultat som framkommit.

Skattning av skogliga variabler är inte längre begränsade till datainsamling genom manuell fältmätning. Numera kan skattningar göras genom insamling av data från såväl laserskanning (Airborne Laser Scanning, ALS) som mobilapplikationen Katam Forest (KF) som företaget Katam utvecklat. Dessutom kan varje enskilt träd skattas genom att kombinera Katam Treemap (KT), som använder sig av fotogrammetri för att mäta trädhöjd och identifiera träd, med KF (KF+KT) . I denna studie jämfördes skattningar av grundytevägd medeldiameter (DGV) och grundyta (GY) utförda med manuell fältmätning, ALS, KF samt KF+KT, i tre olika grandominerande bestånd. KF+KT beräknades felaktigt varför inga slutsatser kan dras om metoden. KF visade ett lägre relativt RMSE än ALS, 7,8 % jämfört med 9,6 % vid skattning av DGV. För GY var relativ RMSE 22,5 % vid KF, och 23 % vid ALS. KF bedöms med fördel kunna användas likvärdigt med manuell fältmätning.