En viktig målsättning i den svenska skogspolitiken är att skogsbruket ska bedrivas på ett hållbart sätt och i Skogsvårdslagen är produktionsmålen och miljömålen jämställda. Skogsägare kan utöver detta åta sig att certifiera sin fastighet, antingen genom FSC eller PEFC. Certifiering är ett marknadsdrivet, frivilligt åtagande och handlar om att ta ett större ansvar för miljö och natur än vad Skogsvårdslagen kräver.  Syftet med denna studie är att jämföra förekomst av naturvärden på certifierade fastigheter och icke-certifierade fastigheter genom fältinventering av utvalda kriterier. Kriterierna valdes utifrån mätbara och synliga indikatorer på naturvärden och utifrån faktorer som speglar variationsrikedom, hänsyn, kontinuitet, flora-och faunaobjekt och återväxt. I denna studie har vi arbetat fram en funktionell inventeringsmall i syfte att kartlägga naturvärden på fastighetsnivå.  En slutsats från inventeringen var att naturens egna förutsättningar är en viktig faktor för förekomsten av naturvärden i högre grad än om fastigheten är certifierad eller inte.

The communicative interaction between contractor and subcontractor of residue forwarder plays a crucial role in the efficiency of handling forest residue. Since that type of work is at the end of the harvesting process, it may be that it is not as prioritized as the previous harvesting measures. The study investigates the communicative interaction between subcontractor that drives a residue forwarder and contractor and its connection to work-related production stops. The study was accomplished by a web-based survey and quantitative interviews conducted with eight selectively selected residue forwarder drivers in southern Sweden. The result of the survey showed that the average of all total production stops was one hour and 52 minutes under an average stop period of 25 working days. Most of the stops were caused by other work-related problems. Communication problems accounted for 20% of the number of production stops and the average stop duration was one hour and five minutes. The time when a residue forwarder was inactive seventeen minutes per day. In conclusion, the communicative problems are not the main reason to inactivity for residue forwarders. However, communication plays an important role in productive harvesting and represent the biggest possibility for improvement in the communication between residue forwarder drivers and contractor, which could lead to fewer production stops.     Residue Forwarders, Communication Problems, Production Stop and Forest residue. / Det kommunikativa samspelet mellan uppdragsgivare och risskotarförare kan vara ett led i effektiviteten vid hanteringen av GROT, vilket är en förkortning för grenar och toppar. I och med att arbetet infaller sist i avverkningsledet kan det vara lägre prioriterat än de tidigare avverkningsåtgärderna. Studien undersöker det kommunikativa samspelet mellan risskotarförare och uppdragsgivare och dess anknytning till arbetsrelaterade produktionsstopp. Det gjordes med hjälp av en webbaserad enkät ochkvantitativa intervjuer som genomfördes av åtta selektivt utvalda risskotarförare i södra Sverige. Resultatet från den webbaserade enkätundersökningen visar att medelvärdet av alla sammanlagda produktionsstopp var en timme och 52 minuter under en medelvärdesperiod av 25 arbetsdagar. Störst andel stopp orsakas av övriga problem. Kommunikationsproblem stod för 20 % av antalet produktionsstopp och medelvärdet av stoppens längd var en timme och fem minuter. Tiden då en risskotare står stilla under en arbetsdag uppgick till sjutton minuter. Sammanfattningsvis kan det klargöras att de kommunikativa problemen inte är den största orsaken till att risskotare står stilla. Dock spelar kommunikationen en viktig roll för ett produktivt avverkningsarbete. Slutligen finns det förbättringsmöjligheter i kommunikationen mellan risskotarförare och uppdragsgivare vilket skulle kunna leda till färre produktionsstopp.   Risskotare, Kommunikationsproblem, Produktionsstopp och GROT.

In August 2019, Prima-Sekunda is about to be introduced, a new classification system for the classification of pulpwood during surveying to industry. This new classification system should be more time and cost effective and at the same time offer the industries commodity volume with better quality. The purpose of this study was to compare if there was any difference in the economic outcome with the new Prima-Sekunda compared to today's classification system when measuring pulpwood. Based on the 95 piles measured, it appeared that today's classification system gives somewhat better paid than Prima-Sekunda due to the prices for Prima-Sekunda which are initially set slightly lower than today's pulpwood price. The introduction of Prima-Sekunda should be price neutral, which means that the prices for Prima-Sekunda as shown in the current study must be reasonably equal to the current pulpwood price for this goal to be materialized.

Med växande arealer som inte röjs, samt ett ökat intresse för skogsbränsleuttag, krävs utveckling av teknik och metoder för att kunna utvinna denna resurs. Genom att, från uppställningsplatser i stickväg, avverka träd i krankorridorer minskar antalet kranrörelser per träd. Detta minskar i sin tur den höga avverkningskostnaden i stamtäta, klena bestånd. I ett tallbestånd i södra Sverige undersöktes metoden krankorridorgallring. I transekter vinkelrätt från stickväg mättes höjd, brösthöjdsdiameter, stubbdiameter, stamantal, trädslagsblandning, stubbhöjder och skador, samt dess stickvägsavstånd. Detta beräknades sedan i Excel. Gallringskvoten var på 0,77, alltså ökade beståndets medeldiameter och höjd. Gallringsstyrkan låg på 53% med 61% avverkade träd i krankorridorer, resten i stickväg. Andelen skador var 1.5% och stubbhöjden 48 cm, inga av dessa kunde korreleras till stickvägsavståndet. Innan åtgärd stod endast 2267 stammar >3cm per hektar, bestånd med högre stamantal behövs för en bättre utvärdering av metoden. / With a growing number of unmanaged stands with a high number of stems per hectare and low diameters, and with growing interests in biomass extractions for fuel, development of proper technology and methods to extract these resources is required. By mechanical harvesting of trees in corridors, the number of crane movements per tree is decreased, resulting in lower harvest costs. In a pine stand in southern Sweden, this method of boom-corridor thinning was examined. This was done by measuring, perpendicular to the strip road, mean heights, breast height- and stump diameters, number of stems, tree species composition, stump heights and damages from thinning and later calculated in Excel. The relationship between harvested and standing tree diameters where 0,77, which can be compared to a heavy thinning from below. The thinning grade resulted in 53% with 61% trees harvested in boom-corridors. Damage percent resulted in 1.5% and the mean stump-height was 48 cm, none of these factors could be connected to their strip-road distance. Before thinning the number of stems was 2267 stems >3cm per hectare. For a better evaluation of the method, stands with higher number of stems would be required.

The Swedish forestry industry has since the beginning of the mechanization in the 1950´s had a technology development that streamlined the industry and reduced costs. The role of lumberjacks has changed a lot since hand tools were replaced by high-tech forestry machines. Previous studies indicate that the profession suffers from a poor working environment and poor organizational governance, in terms of lack work management, working hours and high demands and stress levels. This has led forest machine operators choosing to quit their jobs. The purpose of the study was to identify key factors that motivate forest machine operators and how their attitude is to monetary rewards. The survey was carried out as a survey study at the forest industry company SCA, where a questionnaire on motivation factors was sent to all forest machine operators. Swedish Cellulose is one of Sweden´s largest forest companies and Europe´s largest private forest owner. 48 machine operators responded to the questionnaire, the number of respondents to the whole brand was small, but a total survey for SCA. For a more generalizable result at brand level, more respondents had been desirable. Most of all work task and colleagues motivates the forest machine operators. Their motivation is disturbed by the lack of career opportunities and the lack of opportunities to influence decisions. The forest machine operators would get more motivation through more varied tasks and they think the most important thing about their work is to develop and become more professionally skilled. Performance-based monetary rewards motivate forest machine operators. Additional pay motivates them more than other forms of rewards, and they positively endorse the performance-based payroll system that exists at SCA today. Suggestions to needed measures to make forest machine operators motivated are more feedback from the leadership as well as involving the machine operators in decisions that are made. Communication between the leadership and machine operators needs to be improved to increase job satisfaction and maintain the motivation of employees. In order to increase their motivation, their work and duties need to vary more than they do today. What the responds consider would increase the variation in their work is unclear, and needs to be explored more closely. / Skogsbruket i Sverige har sedan mekaniseringens början under 1950- talet haft en teknikutveckling som effektiviserat branschen och sänkt kostnaderna. Rollen som skogsarbetare har gått från yxa och såg till att idag som skogsmaskinförare manövrera högteknologiska skogsmaskiner. Tidigare studier pekar på att yrket lider av bristfällig arbetsmiljö och dålig organisatorisk styrning, i form av bristande arbetsledning, långa arbetstider samt höga krav och stressnivåer. Detta har lett till att skogsmaskinförare valt att sluta. Syftet med studien var att identifiera nyckelfaktorer som motiverar skogsmaskinförare och hur deras inställning är till monetära belöningar. Undersökningen gjordes som en surveyundersökning hos skogsindustriföretaget Svenska Cellulosa AB där en enkät med frågor om motivationsfaktorer skickades ut till alla anställda skogsmaskinförare. SCA är ett av Sveriges största skogsbolag och Europas största privata skogsägare. 48 maskinförare besvarade enkäten, antal respondenter sett till hela branschen var litet, men ändå en totalundersökning för SCA. För ett mer generaliserbart resultat på branschnivå hade fler respondenter varit önskvärt. Det som motiverar skogsmaskinförarna mest är arbetsuppgifter och kollegorna. Deras motivation störs av bristen på karriärsmöjligheter och bristen på möjligheter att kunna påverka beslut. Skogsmaskinförarna skulle få ökad motivation genom mer varierande arbetsuppgifter och de anser att det viktigaste på arbetet för dem är att utvecklas och bli yrkesmässigt skickligare. Prestationsbaserade monetära belöningar motiverar skogsmaskinförarna. Pengar motiverar dem mer än andra former av belöningar och de ställer sig positiva till det prestationsbaserade lönepremiesystem som finns idag hos SCA. De åtgärder som behöver vidtas för att skogsmaskinförare ska vara motiverade är mer återkoppling eller feedback från arbetsledningen samt involvera maskinförarna mer i beslut som fattas. Kommunikationen mellan arbetsledning och maskinförare behöver förbättras för att öka arbetsglädjen och behålla motivationen hos de anställda. För att öka deras motivation behöver arbetet och arbetsuppgifterna variera mer än de gör idag. Vad respondenterna anser skulle öka variationen i deras arbete är oklart, och behöver undersökas närmare.

Skogliga inventeringar utförs för att ge information om skogen som kan användas i olika sammanhang. De ger data om bland annat trädhöjd, ålder, grundyta, trädslagsfördelning och volym. De har historiskt utförts som fältinventeringar. På senare tid har den tekniska utvecklingen öppnat upp för möjligheten att utföra inventeringarna via fjärranalys. En metod för fjärranalys som används inom skogsbruket är flygburen laserskanning. Genom att kombinera flygburen laserskanning med Riksskogstaxeringens fältinventeringar har Skogsstyrelsen skapat produkten Skogliga grunddata. Denna produkt visar bland annat skattad volym för bestånd som ritas upp i program för geografiska informationssystem, GIS. Nätraälven Skog använder Skogliga grunddata och de har märkt att volymen inte alltid stämmer när de jämför mot inmätt volym. Felkällor som kan påverka noggrannheten i Skogliga grunddata är t.ex. fel i kartmodellerna, fel mellan systemen som skannar terrängen, mätfel vid fältinventeringarna eller fel vid beräkningar.Syftet med detta arbete är att ta reda på varför det finns en stor differens i volymen när Nätraälven skog jämför mellan Skogliga grunddata och inmätt volym på industri. Dessutom är syftet att urskilja parametrar som påverkar volymen och är generaliserbara på samtliga bestånd inom Nätraälvens upptagningsområde. Arbetet har som mål att efter identifiering av parametrar som påverkar noggrannheten bygga en beräkningsmodell som är applicerbar på bestånden inom Nätraälvens upptagningsområde.Arbetet utfördes som en kvantitativ studie där data från slutavverkningar användes. Jämförelser av volymskillnad och parametrar utfördes som regressionsanalyser. Fältinventeringar utfördes som kvantitativa mätningar i fält. Avverkningstrakter letades upp i ett GIS-program och ritades därefter in för att beräkna volymen via Skogliga grunddata. Denna volym jämfördes sedan mot inmätt volym. Regressionsanalyser genomfördes mellan trakternas tillgängliga parametrar och volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym.I medel visade Skogliga grunddata 95% av inmätt volym, som lägst visade den 76% och som högst 128%. I 58% av trakterna låg volymskillnaden i ett intervall på 10%.Totalt har tio parametrar använts vid regressionsanalys av volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym. Volymskillnaden har varit väl spridd oavsett parametrarnas storlek. Vad som framkommit i studien är att ingen av parametrarna: trädhöjd, areal, höjd över havet, ålder, stamantal, procentuell andel tall, procentuell andel gran, procentuell andel löv, medelstam eller stammar/hektar enskilt påverkar noggrannheten i Skogliga grunddata. Arbetet har också visat stor spridning i volymskillnad mellan Skogliga grunddata och inmätt volym för olika trakter. Medelskillnaden mellan volymen i Skogliga grunddata och inmätt volym var visserligen fullt acceptabel även om skillnaden trakter emellan kunde vara väldigt stor. / Remote analyses can be a good tool to facilitate silvicultural estimates. They can however contain sources of error, which can affect their accuracy. The purpose of this study was to find out why differences in volume occurred between “forest basic data”, obtained from Swedish forest agency, and measured volume in a certain area in mid-northern Sweden. The study was conducted as a quantitative study, using regression analyzes to compare the volume difference to different parameters, such as tree height, altitude, area, age and species mix. Felling areas was drawn in a GIS-program, that calculated the volume from “Forest basic data”. The volume was then compared to the measured volume obtained from sawmill and pulp companies. The average volume from “Forest basic data” was 95% of measured volume, ranging between 76% at the lowest and 128% at the highest. The study showed that the volume difference was well spread regardless of forest parameter, no specific parameter could explain the differences. A model was created to calculate the volume from “Forest basic data”, and that model improved the volume from “Forest basic data” when compared to measured volume.

Swedish forest takes up and stores 60 million tons of CO2 every year. Which is a great climate benefit. Fertilization of forest results in a growth increase beacuse of the added nutrients supplied to the trees. This leads to an increased amount of needles that can produce a higher photosynthesis. The purpose of this report has been to examine the possibility of growth increase of norway spruce (Picea abies) with frequency fertilization in young stands. Earlier studies have shown that this is an efficient way to increase the stemwood production. The study has one hypothes, the growth increase in frequency fertilized young stands results in a yearly growth increase of 10 m3 per hectare compared to unfertilized stands. The material of this study is prepared from assessments from trials in Tranemo and Toftaholm in southern Sweden. The results have been compared to data from earlier assessments in the trial stands. Tranemo and Toftaholm is fertilized six times since 2003. The fertilizer dose is optimized after a needle analysis before every fertilizing occasion. The results show that the volume, diameter, basal area and individual stem volume is higher in the fertilized areas than in the unfertilized areas for both Toftaholm and Tranemo. The growth increase at the fertilized areas has increased significant compared with the unfertilized areas. The growth increase at the fertilized areas is 24-25m3 per hectare and year. The growth increase at the unfertilized areas is about 15m3 per hectare and year. Fertilization of young stands results in a high growth and shortens the rotation period considerably, the trees reach higher dimensions in shorter time. This study indicates that the number of stems per hectare has an impact on the growth increase in fertilized stands.

Utvecklingen av drönare går snabbt och användningsområdena blir allt fler. En idé som har framkommit handlar om att montera en värmekamera på en drönare och flyga över skogen för att inventera älgar. Tanken är att få fram en inventeringsmetod som är billig, flexibel och som har större noggrannhet än traditionella älginventeringsmetoder. Tillsammans med ett projekt som drivs och finansieras av Skogsstyrelsen har detta kandidatarbete genomförts som ett första steg i utvecklingen av inventeringsmetoden. Målet med kandidatarbetet har varit att undersöka de grundläggande faktorerna flyghöjd och flyghastighet vid inventering med värmekamera på drönare, samt hur djuren påverkas av drönarens närvaro, för att lägga grunden för en fortsatt utvecklig av en fullskalig inventeringsmetod. Undersökningen har genomförts i hägn under kontrollerade former för att säkerställa att det har funnits älgar inom ett område som var begränsat. Djurens reaktion på drönarens närvaro observerades i takt med att drönaren flög allt närmare. Flyghöjds- och flyghastighetstestet genomfördes genom att värmekameran spelade in en filmsekvens medan drönaren flög på 60 m, 90 m och 120 m höjd, samt med hastigheten 2,5 m/s och 5 m/s på varje höjd, filmerna analyserades sedan manuellt i efterhand. Resultaten visar att vid inventering i gles äldre lövskog är det möjligt att se älgarna med värmekameran vid en flyghöjd på 120 m och med en flyghastighet på 5 m/s. Vid flyghöjder på över 80 m störs inte djuren av drönarens närvaro och vid lägre höjder på ner till 40 m så reagerar djuren men de visar inga tecken på att ta till flykt.

I de svenska skogarna är tallen (Pinus sylvestris L.) det näst vanligaste trädslaget och konkurrerar bäst på torrare och blötare marker. Av den anledningen är det viktigt vid föryngring att ståndortsanpassa. Det har dock blivit allt vanligare att privata skogsägare planterar gran (Picea abies L.) på typiska tallmarker på grund av det höga betestrycket. Detta kan vara förödande för tillväxten och kvaliteten. Ett sätt att klara betestrycket är att ha en högstamtäthet för att få många alternativa stammar kvar till älgsäker höjd. Där kan föryngringsmetoden vara avgörande. Mellan 2013–2016 planterades och självföryngrades 92,2 % av tallföryngringsarealen i Sverige, de resterande 7,8 % såddes. Att så tall på lämpliga marker resulterar ofta i en hög stamtäthet och det finns möjlighet att välja förädlat material. Detta ger en trängseleffekt vilket bidrar till hög virkeskvalitet, samtidigt som det kan ge en tillväxtökning upp till 25 % gentemot beståndsfrön om förädlat material används. Detta är en kombination som bara är möjlig att åstadkomma med sådd. Studiens syfte har varit att undersöka vilken inställning skogsägare har haft till tallsådd och varför så få använt metoden. Dessutom har det kartlagts vilka som använt metoden och varför. Detta har gjorts med en enkätundersökning som skickades ut till 240 skogsägare jämt fördelat över Sverige, varav 103 svarade. Det har även gjorts intervjuer med skogsbolag med eget skogsinnehav från nord- och mellansverige. Resultatet visade att 15 % av respondenterna från enkätundersökningen någon gång sått tall. Det var vanligare att de som ägde en skogsfastighet på 100 hektar eller mer någon gång hade sått tall i jämförelse med de som ägde 49 hektar eller mindre. Av de som sått svarade 92 % att de var nöjda med resultatet och 73 % kunde tänka sig att så igen. Det var ingen skogsägare från Götaland som sått tall. Av de som inte hade sått tall svarade 48 % att anledningen till de inte gjort de var för att de inte tänkt på det och 69 % svarade att de hade en varken positiv eller negativ inställning till metoden. Detta kan jämföras mot de som någon gång hade sått tall där 86 % svarade att de hade en positiv eller ganska positiv inställning. De skogsbolag som låtit sig intervjuas svarade samtliga att de har sått tall, dock i olika omfattning. Det bolag som sått mest var Sveaskog som svarade att de har sått 27 % av deras tallföryngringsareal. Detta kan jämföras med Holmen skog som sådde strax över 20 % och då är contortatall inkluderad. De främsta anledningarna till att de har sått var för att det bedömdes vara kostnadseffektivt och ger många stammar per hektar vilket har varit positivt i områden med högt betestryck. Alla intervjupersoner berättade att det är viktigt att välja rätt mark för ett positivt resultat. Resultatet från enkäten visade att de som svarat att de någonsin sått tall hade en positivare inställning till sådd, vilket tyder på positiva erfarenheter. Nära hälften av de som inte sått tall svarade att de hade varken en positiv eller negativ inställning. En möjlig orsak till det är att de inte hade någon erfarenhet av metoden och därför ingen åsikt. De som någon gång har sått var i regel större skogsägare. En möjlig orsak till det är att det är större sannolikhet att de har en lämplig mark tillgänglig och att de troligen föryngrar oftare än mindre skogsägare. En hög andel av de som inte sått svarade att de inte tänkt på det. Detta skulle kunna bero på ointresse eller okunskap. En stark orsak till detta är sannolikt på grund av tradition. Skulle de privata skogsägarna skaffa sig kunskap om detta och vilka marker som är lämpliga skulle det kunna finnas pengar att tjäna. Detta eftersom det är billigare, lättare, och skapar bättre kvalitet än de andra föryngringsmetoderna. Tallsådd går dessutom bra att kombinera med andra metoder och anpassa föryngringsåtgärden efter förutsättningarna. I områden där betesskador ställer till stora problem kan tallsådd vara ett outnyttjat verktyg i verktygslådan. / The aim of this study was to investigate the attitudes of forest owners to direct sowing of pine (Pinus sylvestris L.) and also why so few have used the method. The study also aimed to identify reasons for forest owners to use or not to use the method. A questionnaire was sent to 240 non-industrial private forest owners (NIPFs) all over Sweden. As a complement, interviews were performed with forest companies from the north and middle parts of Sweden. The results showed that 15 % of the NIPFs respond that they had used the method direct sowing of pine at some occasion in the past. No forest owner origination from Götaland had used the method though. It was more common among those who owned a forest property of 100 hectares or more than among those who owned 49 hectares or less. Most of those who had used direct sowing in the past were satisfied with the outcome of the regeneration, 92 %, and 73 % were willing to use the method again. They also showed a more positive attitude to direct sowing, 86 %, compared to those who had not tried the method, where 23 % were positive and 69 % were neither positive nor negative. The main reason for not have used the method showed to be that the NIPFs answering this questionnaire had not thought about it. Of the companies interviewed in this study, Sveaskog and Holmen were the ones that have used direct sowing the most: Sveaskog sow 27 % of the yearly pine regeneration area and Holmen just over 20 % of the yearly pine regeneration area, including lodge pole pine (Pinus contorta Douglas ex Loudon). The main reason to why the companies have used direct sowing was that they consider the method cost effective. The also appreciate that the method results in a lot of stems per hectare which has been positive in areas where browsing is a problem. The results from the questionnaire showed that those had sown pine in the past tended to have a more positive attitude to the method than the forest owner that had not sown. This indicates that they have had a positive experience of the method. Nearly half of those who had not sown had neither a positive nor a negative attitude to it. One possible reason for it is that they had no experience of the method and therefore no opinion. Direct sowing works well to combine with other methods and can be adapted to different conditions. In a time when damage from browsing can cause big problems to regenerations of pine, sowing could be an important tool in the toolbox.

The demand of wood products will increase in the future when fossil-based fuel will be replaced by fossil free fuels. To meet the growing demand in the future, production increasing measurements must have to be done today. One of the most effective measurements, that increases production, is fertilization in young stands of spruce. Such measurements can give increased production of 8-12 m3sk/ha/year and reduce rotation periods by 40- 60 years in northern Sweden and 20- 40 years in southern Sweden. In this report, fertilization of young spruce stands has been studied when the operation has been implemented in a more practical scale. The aim was to compare if production differs when fertilization is implemented in a more practical scale than in previous studies of fertilization. The stands where located in Gullspång and Hällefors and this revision was made in the winter of 2018. The result of this revision showed an increased production of 102% in Gullspång and 210% in Hällefors in the fertilized stands compared to the unfertilized stands at the same locations. This indicate that fertilization of young spruce stands, when it is exercised in a bigger practical scale, is an effective measurement to increase production in Swedish forestry. / I framtiden förväntas efterfrågan och behovet av skogsråvara att öka. Vid en omställning från fossilbaserade bränslen till fossilfria kommer behovet av bioenergi av skogsråvara att öka, samtidigt förväntas exporten av massa och sågade råvaror att vara fortsatt stor. Det behövs satsas på produktionshöjande åtgärder i skogsbruket för att kunna tillgodose det ökande behovet av skogsråvara från skogsindustrin och samhället i framtiden. En av de effektivaste åtgärderna som går att göra är ungskogsgödsling av gran, vilket kan ge en merproduktion på 8–12 m3sk/ha och år och sänka omloppstider med 40–60 år i norra Sverige och 20–40 år i södra Sverige. I detta arbete har tillväxteffekten av ungskogsgödsling studerats när det utförts i operationell praktisk skala. Två bolagsförsök i SLU:s försöksprogram Fiberskog har studerats. Försöken är anlagda i Gullspång respektive Hällefors där målet var att studera möjligheten med att bedriva ungskogsgödsling av gran i större praktisk skala. Gödslingen startade vid 2–4 m höjd och gödslades vartannat år med individuellt anpassad giva fram till beståndet slutit sig. Tillväxten mättes med 6 års mellanrum med start 2003. Denna revision är utförd vintern 2018 (tre växtsäsonger efter senaste revision) och resultatet visar att tillväxteffekten av ungskogsgödsling kan ge en merproduktion på 102% och 210% på den totala volymen i Gullspång respektive Hällefors. Detta tyder på att ungskogsgödsling av gran är en effektiv åtgärd när det utförs i operationell praktisk skala och bör vara ett alternativ för det svenska skogsbruket i framtiden.