Det finns många anledningar till att uppskatta virkesvolym. Till exempel inför frivillig avsättning av områden med höga naturvärden, försäljning av rotposter, gallringsuppföljning och inför slutavverkning. Olika mätmetoder tar olika lång tid och uppskattningarna varierar i säkerhet. Syftet med rapporten var att undersöka mätosäkerheten för tre olika mätmetoder spaltrelaskop, diametermåttband och appen iSkogen. Fyra homogena tallbestånd på plan mark valdes ut i Hälsingland. En kontrollyta per bestånd stegades upp och täckte en ha. Varje kontrollyta totalklavades för att användas som referens. Därefter lades fem provytor på varje kontrollyta. Provytorna hade samma centrum och mättes med respektive mätmetod samt övrehöjdsträd togs ut med samma centrum som de övriga provytorna. Volym uppskattad med diametermåttband och spaltrelaskop lästes ur Näslunds tabell. Uppskattningar utförda med diametermåttband överskattade volymen i genomsnitt med 24 m³sk/ha. Långt under de andra mätmetoderna låg appen iSkogen. I genomsnitt underskattades samtliga provytor med 127 m³sk/ha. Uppskattningar utförda med spaltrelaskop låg närmast kontrollytornas volym på samtliga bestånd. Tre kontrollytor överskattades i genomsnitt med 5 m³sk/ha och en kontrollyta underskattades med 11 m³sk/ha. Spaltrelaskopet visade tillräckligt tillförlitligt resultat för att användas vid uppskattningar inför slutavverkning, skogsbruksplanläggning och gallringsuppföljning. Spaltrelaskopet lämpar sig ej till volymuppskattningar vid försäljning av rotposter eller värdering av områden med höga naturvärden. Diametermåttbandet visade tillräckligt bra resultat vid volymuppskattningar som accepterar vagare resultat exempel inför gallring. Appen iSkogen nedladdad på iPhone är ej lämplig för uppskattning av virkesvolym.      Nyckelord: Spaltrelaskop, Diametermåttband, appen iSkogen, volymuppskattning, digitalisering.

Vid nyplantering av skog är det essentiellt för skogsägaren att få så många av plantorna som möjligt att överleva. Motståndskraften mot skador, skadegraden och därmed överlevnaden beror av förutsättningar som varje planta har fått. Med SLU Markfuktighetskarta som utgångspunkt var syftet med denna studie att analysera om det fanns ett samband mellan markfuktighet och skador, skadegrad och överlevnad hos granplantor. Studien bestod av 9 hyggen i södra Sverigeplanterade med 924 plantor på 180 koordinatsatta provytor. Angående skadorna, skadegraden och överlevnaden fanns signifikanta samband där trenden var att plantorna hade det som svårast i extremerna av markfuktighetsintervallet. Snytbaggeskadorna stack ut med trenden att vara allvarligast i blöt mark, medan övriga skador istället hade trenden att varaallvarligast där marken var som torrast.

Biomass of roots in the top 6 inches of soil profile was measured . This weight was then used in a stepwise multiple regression to test correlations between root biomass and above ground merisurational parameters. Total biomass of all roots was 9822 ± 2810 pounds per acre oven dry. Spruce roots weighed 4417 ± 997 pounds per acre; of this spruce roots less than 0.125 inch diameter weighed 2023 ± 347 pounds per acre and biomass of spruce roots greater than 0.125 inch diameter was 2394 ± 8S3 pounds per acre. Total fir roots weighed Sl56 ± 2687 pounds per acre; of this roots less than 0.125 inch totaled 869 ± 181 pounds per acre and biomass of fir roots greater than 0.125 inch diameter was 4287 ± 2653 pounds per acre. Low r2 (0.11 to 0 .17) values were found and the parameters which showed the greatest predictive value were (dbh)2, dbh, basal area, (basal area)2, and height. The sampling design involved the pairing of trees over 4 inches diameter. Point density expressed as basal area was not useful in relating to root biomass with this sampling design.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå.

No description available.

Sverige har under de senaste åren åtagit sig att minska sin klimatpåverkan vilket har lett en ökad övergång till eldrift hos bland annat röj- och motorsågar som används i skogsbruket. Olika egenskaper har visat sig påverkas positivt av övergång till batteridrift såsom buller, avgaser, ergonomi samt minskade vibrationer. Syftet med denna studie var att studera vilken efterfrågan som fanns på de egenskaper som var förknippade med batteridrivna röj- och motorsågar inom skogsbruket, vilka förbättringsbehov som fanns på dem samt undersöka vilka erfarenheter som de olika aktörerna hade av dessa inom skogsbruket. För studera efterfrågan på olika egenskaper samt vilka förbättringsbehov som fanns på röj- och motorsågar genomfördes sju kvalitativa intervjuer av semistrukturerad typ.  Resultatet av intervjuerna visade på att batteridrivna röj- och motorsågar generellt ansågs vara enklare att använda, tystare, smidigare samt vibrerade mindre. Till batteridrivna röj- och motorsågars nackdelar hörde framförallt bristande batterikapacitet och effekt.

Sedan motoriseringens intåg i skogsbruket har markskadorna ökat. Framtida klimatscenarier visar på kortare vintersäsonger, samt större mängder nederbörd som ger försämrad bärighet. En branschgemensam miljöpolicy arbetades fram med målsättning att motverka körskador, och få en gemensamsyn på körskador i skogsbruket. En strategi krävdes för att uppnå god miljöhänsyn vid drivningar. SCA Skog arbetade fram sin metod; SED - Skonsam, Effektiv Drivning. Metoden innebär att både i planerings- och drivningsarbetet minimera risken för körskador. Syftet med studien var att undersöka var brister uppstår i SED-metoden. Resultatet visade att 27,4 procent av drivningarna underkändes eftergranskning av traktdirektiv och körloggar. Drivningar med loggade spökslag, påvisade inga förbjudna skotarspår i spökslagen. Markpåverkan kringhänsynsområden och andra känsliga partier har minskat, och fastkörningar med allvarliga körskador som följd sker nästan aldrig i dagsläget genom SED-metoden.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

Skogen spelar en viktig roll för att minska framtida klimatförändringar. Genom att enskilda skogsägare förlänger omloppstiden på skogsbestånd som uppnått lägsta slutavverkningsålder kommer skogen att bidra till att mer koldioxid binds upp. Detta scenario kan komma att hjälpa till så att Sverigesnår klimatmålet netto noll i koldioxidytsläpp till år 2045.Syftet med denna studie var därför att undersöka vilken ekonomiskt ersättning en enskild skogsägare kan få vid en förlängd omloppstid på 20 år men även om en förlängning av omloppstiden leder till att skogen blir en kolkälla i stället för att vara en aktiv kolsänka.Resultaten visade att vid högre ståndortsindex ökande och koldioxidinlagringen vilket genererade en högre subvention. Under den förlängda omloppstiden var skogen en aktiv kolsänka men att dess kapacitet att binda in koldioxid hade börjar minska.