Ämnet idrott och hälsa brottas med en genusproblematik som drabbar både flickor och pojkar. Det finns tydliga skillnader i hur flickor och pojkar bemöts och förväntas vara i idrott och hälsa undervisningen. En problematik som syns hela vägen till lärarutbild-ningen. Denna studie syftar till att undersöka de diskurser som ligger till grund för lä-rarutbildarnas inställningar till- och förståelse av begreppet genus. Samt till att undersö-ka hur dessa diskurser gestaltar sig i den pedagogiska verksamheten och i mötet med studenterna. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Foucaults tankar om diskurser och makt. Som forskningsmetod används en kvalitativ ansatts där både semi-strukturerade intervjuer och observationer har används för att samla in empiri. Totalt genomfördes tre intervjuer och fem observationer med tre lärarutbildare. Lärarutbildarna rörde sig inom tre tydliga områden/diskurser i samtal kring genus. Något som även syns i deras under-visning. Den sociala- och den biologiska diskursen där genus ses som antingen en bio-logisk konstruktion eller en social konstruktion. Den särskiljande diskursen som tydligt delar in män och kvinnor i två kategorier med tillhörande attribut. Samt den dolda dis-kursen, det som inte nämns eller problematiseras. På grund av det som inte nämns eller tillåts diskuteras på ett djupare plan förstärks de traditionella könsrollerna. En diskus-sion om vad genus är och dess problematik efterlyses både emellan lärarutbildarna och med studenterna.

We often encounter mental illness in our daily lives. People who are diagnosed with a mental disorder are marked as different and thereby stigmatized and confined to spacial isolation. This thesis analyzes the function of mental illness by examining the protagonist of Irena Vrkljan's Buch über Dora. I argue that in Buch über Dora stigmatization and isolation of otherness becomes visible in how the book's protagonist is excluded from certain spaces. My main question is which role is ascribed to Dora by society. Othering – and therefore excluding – mentally ill persons such as Dora is necessary to establish the order of society. Another important issue are the similarities between Dora and other female characters in the novel.The symptoms of the pressure to succumb to societal norms are shared by the first person narrator, among others. It is my aim to show that and how all woman can easily be pushed into Dora's role. This leads to the central question or my thesis: Are we not all a bit like Dora? To date, Irena Vrkljan's works have been largely neglected by the germanic academic community. Germanistik has not yet found a way to accommodate her bilingual and bicultural oeuvre. The first part of my thesis addresses this issue. The second part develops a constructivist theoretical framework for my analysis of space. First, I draw on the work of Michel Foucault "Of Other Spaces", "Discipline And Punish", and "Madness And Cilvilization", in which he describes space as a construct that reproduces societal norms. Second, Sigmund Freud's "Fragments of an Analysis of a Case of Hysteria" helps to grasp how mental illness is pathologized. While Foucault focuses on the function of norms, Freud analyses the consequences of aberrant behaviour for women. The third part focuses on the fragmentary structure of the novel and continues with an detailed analysis of heterotopias such as the cemetery, Dora's room, the market and the untended park. By identifying with Dora, Buch über Dora questions the norms and shows her otherness as something that we all share. She may be stigmatized as mentally ill but she is by no means fundamentally different to other women.

ABSTRACT A FOUCAULDIAN ANALYSIS OF NCLB: STUDENT DATA AS PANOPTIC SURVEILLANCE by Chris King The No Child Left Behind Act of 2001 (NCLB; Public Law 107-110) reauthorizes and expands the Elementary and Secondary Education Act of 1965 to require large amounts of student data for the purpose of academic surveillance. This study investigates the historical and philosophical components of Jeremy Bentham’s Panopticon as a model of surveillance to identify similarities between panopticism and the rubric of collecting student data required by NCLB. All public school districts are evaluated annually for adequate yearly progress (AYP). Under the auspices of this evaluation, all students must be tested, and all results must be included in each district’s AYP calculation. All African American, Hispanic, White, economically disadvantaged, special education, and limited English proficient (LEP) students must meet the same performance and participation standards. States individually develop minimum size criteria for evaluation of student groups. High schools must meet a graduation rate standard set by the state. NCLB’s comprehensive data compilation and student tracking initiatives are consistent with previous federal education policies to conduct data surveillance on students and teachers. Similar to Jeremy Bentham’s 18th century Panopticon model of penal supervision and rehabilitation, NCLB is transforming the schoolhouse into a correction house by unveiling technologies of surveillance and power. By using Benthamian and Foucauldian philosophical analyses, this dissertation examines NCLB’s worldview of student data and tracking, specifically from student subgroups, and their effects of panoptic surveillance. This dissertation proceeds with a review of the historical context of Jeremy Bentham’s Panopticon and Michel Foucault’s panopticism. This study recognizes various American educational reform movements from 1776 to 2002 in identifying the following panoptic disciplines: constant surveillance, hierarchical observation and categorization, and panoptic power. It considers the NCLB doctrine of data collection for student and teacher tracking purposes and presents an anticolonial analysis of NCLB’s methods of compiling and tracking student subgroup data using the works of anticolonial scholars Frantz Fanon, Sylvia Wynter, and Carter Woodson. The dissertation concludes with a synthesis of the questions and the problems presented by NCLB and the implications of this analysis for students and teachers.

This paper examines critical responses to James Camerons most recent film, <i>Avatar</i>, to suggest that the ways in which critics have ignored its content because of Camerons innovative use of 3-D technology and effects or praised its content for offering a multicultural paradise are misguided at best and misleading at worst. Instead, what follows is an investigation into <i>Avatar</i>s content, specifically its plot, hero and, ultimately, its indivisible relationships to the Western genre and what I call the New Western genreKevin Costners <i>Dances with Wolves</i> (1990) will be representative of the larger genre which has continued to emerge in more recent films like Edward Zwicks <i>The Last Samurai</i> (2003). These relationships between, and crossovers within, genres prevent cross-cultural relationships based upon democratic forms of equality, what Costner is moving toward and what Cameron makes a claim for, from coming to fruition. As biological (colonial) and social/historical (imperial) notions of racial superiority and inferiority move across and arise within genres, the brief moments of cross-cultural cooperation and mutual respect within these films are subverted. In fact, Camerons film very clearly demonstrates how politics can be mobilized, despite a filmmakers unawareness, through big-budget blockbusters to advocate concrete and damaging political projectsin this case, Americas imperial projects around the globe. This paper attempts to do two main things: show how Cameron fails to notice what is a very clear advocacy for American imperialism in his film and display the ways in which a lasting egalitarian model of cross-cultural social organization is never established as a result of this failure.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik? Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek? För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation. Det insamlade materialet analyserades och delades in i teman utifrån pedagogernas styrningsstrategier. Teorigenomgången som var till underlag för analysen belyser Michel Foucaults teorier om Governmentality som i stora drag innefattar alla maktprocesser i exempelvis skolan. I resultatet framkom det i de olika sekvenserna att det förekom styrningsstrategier i förskolans praktik på olika sätt. Huvudresultatet av vår studie var att pedagogernas styrningsstrategier verkade både explicit/ implicit, medvetet/ omedvetet och motiverat/ omotiverat. Eftersom det från pedagogernas håll många gånger är ofrånkomligt att påverka barnen och därmed styra deras handlingar i leken, så kom vi även fram till att styrningsstrategierna kan ses som en form av mild maktutövning, eftersom styrningen i det dokumenterade resultatet sker via subtila metoder, såsom blickar, närvaro etcetera. Oavsett i vilken riktning pedagogers handlande styr barns lek är styrningsstrategierna viktiga att få syn på, uppmärksamma och problematisera eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling. De situationer vi uppmärksammat och analyserat kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett medvetet förhållningssätt.

This essay is investigating heterosexuality in Gun-Britt Sundströms Maken. With help from the queer theories of formost Judith Butler, but also to some extent the ideas of Michel Foucault, I have tried to answer the question of which norms are becoming clear and which are being broken in the novel. I have also looked at a few of Gayle Rubin’s opposites in her sexual value hierarchy. Some of the norms that are brought to light in the essay revolves around faithfulness, lust towards the ”right” person and for the ”right” reasons. I have shown that even though many of the norm’s that are being articulated in the novel are being crossed still they doesn’t lose their valaue and influence.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte. Som teoretiskt perspektiv valde vi att använda oss av Foucaults maktanalys, då vi även bedömde den som bäst lämpad för vår studies syfte. Resultatet i vår studie visade; Att kunskap är makt och makt är kunskap; då ledarna var dem som till största del styrde mötet genom att exempelvis informera gruppen om vad som sker, skall ske och har skett, vilket gör deras makt grundad på kunskap. Men också för att den som under mötet visade sig ha kunskap om en viss fråga, ofrånkomligt fick ”makten över ordet” och därigenom kunde styra.Att makten var aktiv och gav en produktiv kraft som förmerades; då ledarna var dem som till största del styrde mötena och på så vis var produktiva och aktiva till att strukturera upp dem. Men också för att ledarna ville ta tillvara på de enskilda gruppmedlemmarnas kunskaper så att de kunde bli till nytta för verksamheten och på så vis bli en produktiv kraft som förmerades. En intressant iakttagelse som vi gjorde var även att ledarna föreföll bli mer aktiva, delaktiga och produktiva under de möten, då de hade ”makten över dagordningen”. Vår slutsats är av den orsaken att ”makten över dagordningen” framstår som väldigt viktig för ledarna.

none

The thesis begins with the book History of Madness in the Classical Age of the noteworthy debate revolving around the two thinkers, Foucault and Derrida, and then embarks on the inquiry of Foucault¡¦s archeological methodology from two aspects. First, Cartesian Meditations presents the individual differences between the two thinkers¡¦ methodologies on the one hand, and it raises different viewpoints concerning the privileges of dream and madness on the other. Second, the debate in this sense is made to employ Derrida¡¦s comment as an angle of rereading Foucault, which serves to offer an attempt to renew Foucault¡¦s textual reading and conduct a methodological inquiry. Both dream and madness are the main thread of the thesis. Along with the two threads and Foucault¡¦s textual exposition, we are allowed to discover that the Classical Age offers a discursive practice between the visibility and the enunciability. Due to the discourse and language in reason and subjectivity embedded in the philosophical thought, which then obtains their priority, I aim to further strengthen the argument that Foucault¡¦s archeological work does not merely rely on the dimensions of discourse and language. Instead, it suggests de facto the transferring of moving toward the image and figure.

Texte remanié de: Diss.--Katholisch-Theologische Fakultät--Tübingen--Eberhard-Karls-Universität, 1999. / Bibliogr. p. 327-344.