• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 3
  • Tagged with
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Är modern historia historieämnets framtid? : Den moderna historiens påverkan på historiemedvetandet.

Sjögren, Lena, Johansson, Erik January 2008 (has links)
Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag. En nödvändighet är dock att samarbetet mellan skolstadierna fungerar. / This essay is an inductive study with qualitative interviews, which examines upper secondary school teachers’ and historians’ attitude to the government's proposal that History A in upper secondary school is to focus on modern history. We are discussing these attitudes in relation to the concept of History Awareness, which presented us with exciting results. Our study shows that there is a diversity of opinions on the topic, but that the interviewees in general have a common thought about what is best for the students. The big difference is in how this is supposed to be achieved. Is it a focus on modern history? Or is it long walks through time that gives the possibility to draw long lines that is the best? Our conclusion is that a class of 100 points, which mainly focuses on modern history, and presents possibilities to draw parallels to the past is the best solution to the problem with today's proposal. However, it is necessary that the cooperation between the different school stages is working.
2

Är modern historia historieämnets framtid? : Den moderna historiens påverkan på historiemedvetandet.

Sjögren, Lena, Johansson, Erik January 2008 (has links)
<p>Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag. En nödvändighet är dock att samarbetet mellan skolstadierna fungerar.</p> / <p>This essay is an inductive study with qualitative interviews, which examines upper secondary school teachers’ and historians’ attitude to the government's proposal that History A in upper secondary school is to focus on modern history. We are discussing these attitudes in relation to the concept of History Awareness, which presented us with exciting results. Our study shows that there is a diversity of opinions on the topic, but that the interviewees in general have a common thought about what is best for the students. The big difference is in how this is supposed to be achieved. Is it a focus on modern history? Or is it long walks through time that gives the possibility to draw long lines that is the best? Our conclusion is that a class of 100 points, which mainly focuses on modern history, and presents possibilities to draw parallels to the past is the best solution to the problem with today's proposal. However, it is necessary that the cooperation between the different school stages is working.</p>
3

Bilden av bilden : En studie om kunskapssynen och förväntningarna kring det föreslagna gymnasiegemensamma ämnetEstetiska uttryck 50p – Bild / The art of art : A study about the view on knowledge and expectations concerning the suggested course Aestetic Expressions 50p - Art

Marjoniemi, Caroline January 2018 (has links)
2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Page generated in 0.0428 seconds