Ett större fokus på elevers prestationer och utveckling har skett internationellt samt påverkat den svenska skolan och fritidshemmet. En effekt av ovanstående har lett till ett ökat behov av systematiskt kvalitetsarbete. Tidigare forskning och rapporter har visat brister inom nämnda arbete. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer fritidspersonal upplever som betydande i det systematiska kvalitetsarbetet i en utvald kommun. För att belysa dessa faktorer har en semi-strukturerad intervjustudie genomförts med åtta deltagande respondenter. En tematisk analys har använts som verktyg vid databearbetningen. Utifrån resultatet påvisas både utmanande och möjliggörande faktorer som samspelar och påverkar varandra. Faktorerna diskuteras i relation till ramfaktorteorin. Resultatet visar att faktorer som kompetens, engagemang, stöd från ledning, nätverkande, tid, planering, utvärdering och dokumentation är väsentliga delar för ett lyckat systematiskt kvalitetsarbete. Detta utmynnar i slutsatsen att ovanstående faktorer behöver få utrymme i verksamheten genom att huvudmän, ledning och verksam fritidspersonal tar ansvar och skapar rätt förutsättningar för att lyckas med ett systematiskt kvalitetsarbete. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur verksamma lärare i fritidshem kan motivera läsning hos elever i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningar som fokuseras är: På vilket sätt motiverar lärare i fritidshem sitt engagemang i läsfrämjande insatser i fritidshemmets verksamhet? Hur skapar fritidshemslärare förutsättningar för läsaktiviteter i fritidshemmet? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer undersöks nio fritidslärares engagemang i läsfrämjande insatser samt hur de skapar förutsättningar för läsaktiviteter. Studien erhåller ett teoretiskt ramverk utifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala och kulturella aspekter i vardagen, och hur de påverkar varandra. Resultatet visar att lärare i fritidshemmet betonar vikten av att skapa en stödjande och engagerande läsmiljö där läsning inte ses som en prestation, utan att verksamheten ska vara en källa där man kan upptäcka läsglädje genom sitt intresse. En positiv läskultur, där elevernas intressen står i centrum, kan bidra till en hållbar läslust. De didaktiska implikationerna denna studie har framfört är att fritidshemmet har en unik möjlighet att erbjuda en frizon från den prestationsinriktade skolmiljön, vilket kan främja en större läsglädje och förståelse för vad läsning kan ge. Samtidigt pekar studien på utmaningar såsom brist på avskilda och tysta läsplatser och ibland utdaterat utbud av litteratur. Genom att adressera dessa hinder och fortsätter utveckla kreativa läsfrämjande aktiviteter kan fritidshemmet effektivt bidra till elevernas positiva inställning till läsning och deras långsiktiga läsutveckling. / The purpose of this study is to exemplify how effective after-school teachers can motivate reading in students in after-school activities. Questions that focus on are: In what way do teachers in after-school centers justify their involvement in reading-promoting efforts in the activities of the after-school centers? How after-school teachers create the conditions for reading activities in the after-school center? Through a qualitative study with semi-structured interviews, the involvement of nine after-school teachers in reading promotion initiatives and how they create the conditions for reading activities are investigated. The study maintains a theoretical framework based on the socio-cultural perspective that focuses on social and cultural aspects in everyday life, and how they affect each other. The results show that teachers in the after-school center emphasize the importance of creating a supportive and engaging reading environment where reading does not take place as an achievement, but that the activity should be a source where you can discover the joy of reading through your interest. A positive reading culture, where students' interests are at the center, can contribute to a sustainable love of reading. The didactic implications this study has presented are that the after-school center has a unique opportunity to offer a free zone from the performance-oriented school environment, which can promote a greater enjoyment of reading and understanding of what reading can bring. At the same time, the study points to challenges such as a lack of secluded and quiet reading places and sometimes out-of-date literature. By addressing these obstacles and continuing to develop creative promotion activities, the after-school center can effectively contribute to the students' positive attitude towards reading and their long-term reading development.