Šio darbo tikslas - išsiaiškinti, kokiais būdais galima būtų sumažinti paauglių agresiją laisvalaikio centre. Surinkta informacija apie 20 vaikų, lankančių laisvalaikio centrą. Jų amžius 9– 13 metų vaikai. Moksleiviai buvo grupuojami atsižvelgiant į lytį, bei pastebėtas agresyvaus elgesio apraiškas. Taip pat buvo apklausta 11 laisvalaikio centro darbuotojų bei 4 pradinės mokyklos mokytojai. Siekiant atskleisti vaikų, lankančių laisvalaikio centrą, agresyvių poelgių apraiškas, bei jų mažinimo galimybes naudoti du kokybinio tyrimo metodai – pusiau standartizuotas ir ekspertų interviu, kai pagrindiniai klausimai užtikrina interviu pradžią ir vyksmą. Tyrimo pradžioje atliktas žvalgomasis tyrimas, kurio metu pakoreguotas sudarytas klausimynas - klausimai labiau susieti su priekabiavimo problema. Gauti rezultatai parodė, kad apie 70% laisvalaikio centrą lankančių moksleivių yra įsitraukę į priekabiavimo reiškinį – patiria priekabiavimą arba priekabiauja patys. Laisvalaikio centrą lankančių vaikų, patiriančių priekabiavimą, savęs vertinimas žemesnis, nei priekabiavimo nepatiriančių vaikų. Yra ryšys tarp laisvalaikio centro lankančių vaikų agresyvių poelgių ir prievartos šeimoje patyrimo – priekabiaujantys prie bendraamžių vaikai dažniau iš savo tėvų patiria agresiją ar prievartą. Vaikų agresyvumas laisvalaikio centre pasireiškia nuolat. Yra išskiriami tokie priekabiavimo būdai: verbalinis priekabiavimas (prasivardžiavimas, negatyvūs komentarai, gąsdinimas)... [toliau žr. visą tekstą] / The aim of this work is to clarify the methods of teenagers’ aggression reduction in leisure center. The information has been gathered about twenty children who come to the leisure center. The age ranges from nine to thirteen years. The students have been grouped according to the sex and the noticed manifestation of aggressive actions. Eleven staff members of leisure center and four teachers of primary school have also been questioned. Seeking to discover children’s manifestation of aggressive actions and reduction methods there have been used two qualitative research methods – half standardized and experts’ interview – when the main questions guarantee the start and ending of the interview. In the beginning of the research there has been made an exploratory survey, which gave the possibility to correct the questionnaire – questions have been made more related to the problem of harassment. The results of the research have shown that about 70 per cent of students who come to the leisure center are involved into the phenomena of harassment – they harass or experience harassment. Self estimation of the children who visit leisure center and experience harassment is lower comparing with those who do not experience it. There has been detected the connection between the manifestation of children’s aggressive actions and the experience of coercion in their families. The teenagers who harass to their peers often experience aggression and harassment from their parents. The aggression... [to full text]

This quantitive study aims to observe how educators work with students diagnosed with ADHD as well as, if the students´ gender has an effect on educators work procedures. Furthermore, the study views how learning and education can help encourage students with an ADHD, and if there is an active inclusion. The research questions consists of: “in what ways can outdoor pedagogy be healthy for students with ADHD, and how can it encourage their learning process and inclusiveness?" and “How educators work with students with ADHD,and is the work process different depending on gender?”. This study contains a background that explains the profession of an educator at Swedish leisure centers. Additionally, it also explains, learning and inclusion through outdoor pedagogy which is acquired through controlled play and free play, the diagnosis of ADHD and the difference between boys and girls with ADHD. From previous research scientific articles has been used. The results of the study conveyed educators different work processes. Some educators considered outdoor pedagogy to be important for students to get fresh air and move, and for the students to see, be acquainted with and discover new things due to a natural curiosity. Informators who work with outdoor pedagogy pin points the importance of outdoor pedagogy and how much it contributes to students´ learning process and personal growth. On the other hand, there are informators who do not work with outdoor pedagogy but who still view the pedagogical theory as an important aspect and, consequently expressed outdoor pedagogy as a working process in their educational styles.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare i fritidshem arbetar med äventyrspedagogik. Detta har genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer besvarat studiens frågeställningar och syfte. Sex enskilda intervjuer med lärare i fritidshem som har kunskap om äventyrspedagogik ägde rum. Äventyrspedagogik som undervisningsform skapar möjligheter för elever att lyckas med andra verktyg än de som ges genom traditionell undervisning då elever lär bättre genom att se, göra och höra. Samtidigt skapas en djupare förståelse för hur ett ömsesidigt samarbete går till samt hur elevers olika egenskaper spelar in. Sociokulturella perspektivet används som utgångspunkten för läroplanen samt agerar teoretiskt perspektiv för denna studie då lärarna ofta beskriver att grupper sätts ihop utifrån elevernas tidigare kunskap och erfarenheter. Fritidslärarna ser äventyrspedagogiken som ett viktigt komplement för elevernas sociala utveckling. Tiden ses som ett hinder för att lärarna ska kunna implementera detta fullt ut i fritidsverksamheten då de ofta behövs som resurs i skolans verksamhet. De didaktiska implikationer som denna studie kan ha lett till är ett uppmärksammande av äventyrspedagogikens fördelar för elevers utveckling.

Title: Analysis of customer satisfaction in the leisure center. Objectives: This thesis is focused on leisure center Offpark. The main goal of this thesis is to find out satisfaction or dissatisfaction with the service in the leisure center. Offpark offer for its customer leisure activities - services which the thesis analyze and improve their individual aspects. The thesis compares the expected and the real value of individual aspects. This comparison will help deduce possible changes to improve the quality of services by major deficiency. The supporting aim is analyzing the thoughts and opinions of staff and a comparison with the ideas and opinions of real visitors. This comparison should discover distinction in opinions and views of visitors and instructors. The resulting differences in these two groups showed differences in understanding of the situation made by the visitors and the instructors, which was in some cases fundamental distinction. Method: A survey of service quality was investigated by using Servqual questionnaire, which was distributed by e-mail address database of visitors leisure center Offpark. The research was carried out at the end of season 2012, when the research was presented to visitors as a tool to improve the quality of service to the next year. The basic idea of this...

This study examines how girls and boys in grade three perform gender in their free play in a leisure center. The result of the study shows that both girls and boys choose to relate to gendernorms in their free play in various ways. While some students chose to adopt to gendernorms in thier free play some others chose to take part in the free play by braking the norms. This gender doing was done by students with the help of  the sex-encoded toys offered by the recreation center, the social interaktion, peer relations, language used by students were possible reasons för students gender doing. Thus, the gender and the language as two diffrent sociaal power axes contributed in some case to excluding certain pupils and including others, ehich means the power dominans of gender prevented some students to participate in the free play. Thus, I came to the conclusion that the power dominance of gender is not only an obstacle for students participation in play, but also limits thier possibilitis för action.

Syftet med studien var att synliggöra och beskriva fritidslärares olika föreställningar om samverkan med vårdnadshavare i fritidshemmet. Utifrån en fenomenografisk ansats har sju intervjuer genomförts med fritidslärare från olika skolor. I studien beskrivs även tidigare forskning kring samverkan med vårdnadshavare i skolan. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där olika beskrivningskategorier framkommit. Tre analysmodeller visar de olika kategorierna, en för varför samverkan sker, en för övergripande uppfattningar om samverkan och en för uppfattningar om utmaningar vid samverkan. Resultatet visar att huvudkategorin i första modellen är olika avsikter där det framkommit att samverkan sker antingen för att få en helhet mellan skola, fritids och hem eller för särskilda avsikter exempelvis då det finns någon typ av problematik kring en elev, huvudkategorin i andra modellen är relationer där uppfattningarna om vikten av goda relationer är de vanligaste bland informanterna. I tredje modellen finns nio kategorier där kategorierna språk och rädsla är de vanligaste uppfattningarna om utmaningar bland informanterna. Den teoretiska kopplingen i studien berör Jonas Aspelins teori om relationskompetens. / The purpose of the study was to make visible and describe school-age educare teachers' different notions of collaboration with parents in the leisure center. Based on a phenomenographic approach, seven interviews were conducted with leisure teachers from different schools. The study also describes previous research on collaboration with parents in the school. The informants' statements are compiled on the basis of a phenomenographic method of analysis in which various categories of description have emerged. Three models of analysis show the different categories, one for why collaboration occurs, onefor overall perceptions of collaboration and one for perceptions of challenges in collaboration. The result shows that the main category in the first model is different intentions where it has emerged that collaboration takes place either to get a completeness between school, leisure and home or for special intentions, for example when there is some kind of problem about a student. The main categories in the second model are relationships, where perceptions of the importance of good relationships are the most common among informants. In the third model, there are nine categories where the categories language and fear are the most common perceptions of informant challenges. The theoretical link in the study concerns Jonas Aspelin´s theory of relational competence.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om samverkan mellan fritidshem i grundskolan och grundsärskolan. De frågeställningar som använts i studien är: Hur uppfattar fritidspersonalen samverkan mellan olika fritidsverksamheter? Samt vilka uppfattningar har fritidspersonalen kring möjligheter och utmaningar med samverkan mellan olika fritidsverksamheter? Den metod som studien baseras på är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Sex fritidspersonal har intervjuats individuellt, tre av dessa är fritidspersonal som arbetar på grundskolans fritidshem och tre är fritidspersonal från grundsärskolans fritidshem. Studiens insamlade empiri har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att erfarenheterna och upplevelserna från fritidspersonalen av samverkan mellan fritidshem i grundskolan och grundsärskolan är övervägande positiva. Resultatet visar även att det finns möjligheter i att grundskolan och grundsärskolan delar skolmiljö och kan mötas varje dag, och att mötet dem emellan skapar förståelse, acceptans och goda förebilder. Studiens resultat visar också att samverkan mellan fritidspersonal är av stort värde då kunskap och erfarenheter delas dem emellan. Resultatet visar även att det finns utmaningar i samverkan mellan fritidsverksamheter. En utmaning är att grundskolans elever kan vara rädda för grundsärskolans elever och att det till stor del bottnar i okunskap. En annan utmaning som fritidspersonalen lyfter fram är behovet av passande förutsättningar för att samverkan ska kunna komma till stånd. Exempel på nödvändiga förutsättningar är mindre barngrupper och tillgång till yta.

The diploma thesis processes the documentation of project which displays a building of school facility with an area for kindergarten and center of leisure time. Construction is situated in village Jesenice, part of Zdimerice, in district Prague – west. Resolving land is located within growing residential region. The new building is designed as a standalone with two aboveground floors, covered with flat vegetative rooftop with extensive greenery. The entrance into the object is mutual for both organizations. At the first aboveground floor is positioned the kindergarten with two sections each for twelve children. The second aboveground floor is designed with the purpose for center of leisure time activities for children and young adults. It includes art studio, ceramic workshop, ballet hall, musical or computer classrooms with the overall capacity of forty-three children. The space is lay out in accordance with conditions of barrier-free use.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att skapa förståelse utifrån fritidslärares perspektiv för vilka förutsättningar det finns för sociala relationer på fritidshemmet. Utifrån frågeställningen: Vad påverkar och hur påverkas sociala relationer enligt fritidslärare? Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där mediering, proximala utvecklingszonen samt fantasi och kreativitet har varit vår begreppsbank i analysen. Som metod har semistrukturerade intervjuer använts, där totalt sju fritidslärare intervjuats. Syftet med den semistrukturerad intervjumetoden är att skildra informanternas perspektiv på fenomenet. Intervjuerna har satts i relation till bakgrundslitteratur, forskning samt en teori som menar att människor lär i samspel med varandra.  Resultatet av undersökningen har visat att fritidslärarna anser att den sociala miljön behöver vara trygg för att elevers sociala relationer ska främjas. De menar även att den fysiska miljön måste vara inbjudande för att elever ska kunna skapa sociala relationer. Genom sitt förhållningssätt stödjer fritidslärarna det sociala samspelet som sker på fritidshemmet, både som en hjälpande hand och genom att utmana eleverna till att utföra det själva. Fritidslärarna ser även hur gruppstärkande övningar med eleverna gynnar deras sociala relationer och den sociala miljön. Vidare lyfter fritidslärarna olika aspekter av vad som påverkar elevernas sociala relationer på fritidshemmet, där gemensamma intressen, fantasi och kreativitet, kommunikation, bearbetning och makt synliggörs. Hur elevers sociala relationer påverkas anser fritidslärarna har med samspelet mellan eleverna att göra och hur de utvecklar sociala koder tillsammans. Undersökningen visar att arbetet med elevers sociala relationer är komplext och därför krävs det stöttande, tillgängliga och utmanande fritidslärare som kan hjälpa elever i det sociala samspelet.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar.