Denna studie fokuserar på elever med ADHD på fritidshemmen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärarna arbetar för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmen och vilka utmaningar som fritidshemslärare upplever i sitt dagliga arbete. För att samla in data valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vi utförde intervjuerna på två skolor i olika kommuner inom Stockholmsområdet där vi intervjuade tre fritidshemslärare från varsin skola. Vi valde två olika kommuner för att få en inblick i vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med att inkludera elever med ADHD i undervisningen på fritidshemmet. Vid analysen av empirin vi gjort utgick vi från Vygotskijs teori samt de relationella och kategoriska perspektiven inom specialpedagogiken. Resultatet av studien visar att de olika kommunerna använder sig av liknande strategier för att inkludera elever med ADHD på fritidshemmet. De strategier de använder sig av är förberedelser, enskild introduktion, ge eleven en roll i undervisningen och inkludera eleven i planeringen av aktiviteten. Det som skiljer kommunerna åt är att den ena skolan arbetade med laminerat schema med hjälp av bildstöd samt stöd av fritidshemslärarens kroppsspråk. Resultatet av studien visar även på att de intervjuade fritidshemslärarna använder liknande strategier när de stöter på utmaningar med elever med ADHD. De förklarade vikten av att bemöta eleverna lågaffektivt och att låta eleven återhämta sig innan man kan prata om en konflikt som uppstått. / This study focuses on students with ADHD in leisure centers. The purpose of the study is to investigate how leisure educators work to include students with ADHD in leisure centers and the challenges that leisure educators experience in their daily work. To collect data and analyze our research, we chose to use qualitative interviews. We conducted interviews at two schools in the Stockholm area from different municipalities, where we interviewed three leisure educators from each school. We chose two different municipalities to investigate similarities and differences in including students with ADHD in their leisure center teaching. In analyzing the data we collected, we relied on Vygotsky's theory, as well as the relational and categorical perspectives. The results of the study show that the two municipalities use similar strategies to include students with ADHD in leisure centers. The difference between the municipalities was that one school worked with a laminated schedule using picture support, as well as support from the leisure educators body language. The results of the study also show that the interviewed leisure educators use similar strategies when they face challenges with students with ADHD. They explained the importance of meeting the students in a low affective manner and allowing the student to recover before discussing any conflicts that may have arisen.

In our qualitative study, we have described what the after-school teacher and her double roles are about from the perspective of after-school teachers and school leaders. In the introduction and background, we have described the activity of the after-school centre and the role and operation of the after-school teacher. In our theoretical starting points, we have used a theory based on Gidden's theory of structuration, which Haglund further developed into various professional practices within the leisure-time centre’s activities. We have collected material by interviewing both school leaders and after-school teachers to find out how they perceive the after-school teacher’s role at leisure-time centre. In the results and analysis section, we have presented, explained, compared and interpreted all data collection. Finally, in the discussion section, we have discussed how the results relate to previous research. In summary, we have concluded in the study that the assignment can both be interpreted and look different depending on the workplace an after-school teacher is at. This is based on the role the after-school teacher chooses to assume, as well as how school leaders view and allocate the assignment. / I vår kvalitativa studie har vi beskrivit fritidshemmet samt fritidshemslärarens dubbla uppdrag utifrån fritidshemslärares och skolledares perspektiv. I inledningen och bakgrunden har vi beskrivit fritidshemmets verksamhet, samt fritidshemslärarens roll och uppdrag. Vi har i våra teoretiska utgångspunkter använt oss av en teori baserat på Giddens struktureringsteori, som av Haglund vidareutvecklats till olika yrkespraktiker inom fritidshemmets verksamhet. Vi har samlat in material genom att intervjua både skolledare och fritidshemslärare, för att ta reda på hur de uppfattar fritidshemslärarens roll. I resultat och analysavsnittet har vi presenterat, redogjort, jämfört och tolkat all datainsamling. Avslutningsvis har vi i diskussionsavsnittet diskuterat hur resultaten förhållit sig till tidigare forskning. Sammanfattningsvis har vi i studien kommit fram till att uppdraget både kan tolkas och se olika ut beroende på vilken arbetsplats en fritidshemslärare befinner sig på. Detta baserat på vilken roll fritidshemsläraren själv väljer att anta, samt hur skolledare ser på och fördelar uppdraget.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur verksamma lärare i fritidshem kan motivera läsning hos elever i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningar som fokuseras är: På vilket sätt motiverar lärare i fritidshem sitt engagemang i läsfrämjande insatser i fritidshemmets verksamhet? Hur skapar fritidshemslärare förutsättningar för läsaktiviteter i fritidshemmet? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer undersöks nio fritidslärares engagemang i läsfrämjande insatser samt hur de skapar förutsättningar för läsaktiviteter. Studien erhåller ett teoretiskt ramverk utifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala och kulturella aspekter i vardagen, och hur de påverkar varandra. Resultatet visar att lärare i fritidshemmet betonar vikten av att skapa en stödjande och engagerande läsmiljö där läsning inte ses som en prestation, utan att verksamheten ska vara en källa där man kan upptäcka läsglädje genom sitt intresse. En positiv läskultur, där elevernas intressen står i centrum, kan bidra till en hållbar läslust. De didaktiska implikationerna denna studie har framfört är att fritidshemmet har en unik möjlighet att erbjuda en frizon från den prestationsinriktade skolmiljön, vilket kan främja en större läsglädje och förståelse för vad läsning kan ge. Samtidigt pekar studien på utmaningar såsom brist på avskilda och tysta läsplatser och ibland utdaterat utbud av litteratur. Genom att adressera dessa hinder och fortsätter utveckla kreativa läsfrämjande aktiviteter kan fritidshemmet effektivt bidra till elevernas positiva inställning till läsning och deras långsiktiga läsutveckling. / The purpose of this study is to exemplify how effective after-school teachers can motivate reading in students in after-school activities. Questions that focus on are: In what way do teachers in after-school centers justify their involvement in reading-promoting efforts in the activities of the after-school centers? How after-school teachers create the conditions for reading activities in the after-school center? Through a qualitative study with semi-structured interviews, the involvement of nine after-school teachers in reading promotion initiatives and how they create the conditions for reading activities are investigated. The study maintains a theoretical framework based on the socio-cultural perspective that focuses on social and cultural aspects in everyday life, and how they affect each other. The results show that teachers in the after-school center emphasize the importance of creating a supportive and engaging reading environment where reading does not take place as an achievement, but that the activity should be a source where you can discover the joy of reading through your interest. A positive reading culture, where students' interests are at the center, can contribute to a sustainable love of reading. The didactic implications this study has presented are that the after-school center has a unique opportunity to offer a free zone from the performance-oriented school environment, which can promote a greater enjoyment of reading and understanding of what reading can bring. At the same time, the study points to challenges such as a lack of secluded and quiet reading places and sometimes out-of-date literature. By addressing these obstacles and continuing to develop creative promotion activities, the after-school center can effectively contribute to the students' positive attitude towards reading and their long-term reading development.

The purpose of this study has been to contribute knowledge to research in the leisure area. The study has focused on leisure staff without college education. The aim was to determine how they interpreted and worked with the concept of inclusion for pupils with special needs. This has been done using a qualitative research methodology and a case study. Interviews have used as a data collection technique. The theoretical framework from which the study was examined were three different definitions of the concept of inclusion; the placement-oriented, the individual-oriented and the communityoriented. In this framework, there are two special pedagogical perspectives that is; the categorical and the relative perspective.  In the result, it was found that leisure time staff associate the concept of inclusion with the adaptations they make for pupils in need of support. Which suggests an individual-oriented definition of inclusion. Their way of working showed two directions in the result. The one against the individual-oriented and the other community-oriented. The challenges that existed were that the number of pupils in the groups were many and that made hard to see pupil and hence created a stressful environment.

This essay contains the methods that I as an educator can work with and what methods that affect students with problematic behavior in education. As well as the support that I receive from management and guardians. In my essay I will describe a working day for me in which I will discuss a boy with problematic behavior. He and we us educators fail time after time at school and the leisure center and I as an educator don’t know how to give the right support and adjustments to help him. The purpose is that I gain knowledge and to find strategies on how to help students like him to give right support and adjustments to get these students the best possible education. The primary questions: what can I as an educator do and which are the given recommendations to prevent problems, help and include students with these behaviors? What kind of support do the individual teacher need from management and guardians to work effectively with these students? What difficulties may be associated with the implementation of these recommendation in practice? As research method I will write a scientific essay where I will investigate and reflect by connecting theories and other thoughts with my own thoughts and experiences. In my theoretical reflections I coyness on the low effective method that Bo Hejlskov Elvén established but I will also describe the difficulties to apply this in practicality / Denna essä handlar om vilka metoder jag som pedagog kan arbeta med och vad som påverkar elever med problemskapande beteende i skolan samt vikten av att få stöd av ledning och vårdnadshavare. I min berättelse beskriver jag en arbetsdag för mig där jag berättar om en pojke som har problemskapande beteende. Han och vi misslyckas gång på gång under tiden i skolan och på fritidshemmet och jag som pedagog vet inte hur jag ska ge rätt stöd och anpassningar för att hjälpa honom.  Syftet är att jag ska få kunskap och finna strategier för att kunna hjälpa dessa elever samt ge dem rätt stöd och anpassningar för att få en så bra skolgång som möjligt. De primära frågorna är: Vad kan jag som pedagog göra och vilka är de tongivande rekommendationerna idag för att förebygga problem, hjälpa och inkludera elever med problemskapande beteende? Vilket slags stöd behöver den enskilde läraren från skolledning och vårdnadshavare för att kunna arbeta effektivt med dessa elever? Vilka eventuella svårigheter kan vara förknippade med implementeringen av dessa rekommendationer i praktiken? Som undersökningsmetod har jag skrivit en vetenskaplig essä där jag kommer att undersöka och reflektera genom att koppla till teorier och andras tankar samt egna tankar och erfarenheter. I min teoretiska reflektion fokuseras det mycket på den lågaffektiva metoden som Bo Hejlskov Elvèn står bakom men jag kommer också att beskriva svårigheter med den i praktiken.

Norms are like the unwritten rules and a powerful signification when it comes to how people relate to each other.  In this research we will describe how teachers in leisure centers relate to the norms and a norm-critical statement. The purpose is to find out what the teachers thoughts are on implementing a norm-critical approach. The empirical is qualitative interviews, observations and inquiry. The results indicate that the teachers consider the subject important but at the same time difficult to implement in the occupation. The conclusion will describe how priority is an aggravating factor together with a requirement from a collective experience. / Normer beskrivs ofta som våra oskrivna regler och har stor betydelse när det handlar om hurvi människor förhåller oss till varandra. I den här studien kommer vi att beskriva hur personal i fritidshemmet förhåller sig till normer och hur de arbetar normkritiskt. Syftet är att ta reda påhur fritidshemslärare tänker när det gäller implementering av det normkritiska arbetet. Datainsamlingen har varit tre stycken kvalitativa intervjuer, en enkät samt observationer. Resultatet visar att flera anser att det är ett viktigt ämne samtidigt som det finns en del svårigheter när det gäller att implementera ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheten. Slutsatsen kommer att beskriva hur prioriteringar är en försvårande faktor när det gäller implementeringen samt hur den kollektiva praktiken är av stor vikt.

This independent work aims to research the creation of relationships between teachers and students in the leisure centres. To get a concrete area of research, four leisure teachers at two different schools will be interviewed. The schools are located in different areas with different socioeconomic conditions. Through the interviews, the leisure teachers’ personal interpretation of a good relationship, their different strategies for creating good relationships, and how the relationship is favorable for the students, are to be examined. This is to gain a deeper understanding and knowledge of the subject, which includes relationship-building processes at leisure centres.  This will be studied to see how staff att leisure centre establishments talk about relationships and relationship-building processes. They all talk about building trust, security and care. These are also theoretical concepts by Jonas Aspelin. The results clearly show all respondents are familiar with the importance of good relations with students. / Det som kommer att undersökas i detta självständiga arbete är relationsskapandet mellan lärare och elever i fritidshemmets verksamhet. För att få ett konkret undersökningsområde så kommer fyra fritidslärare på två olika skolor att intervjuas. Skolorna ligger i skilda områden med olika socioekonomiska förhållanden. Genom intervjuerna, undersöks fritidslärarnas personliga tolkning av en god relation, deras olika strategier för att skapa goda relationer, samt hur relationen är gynnsam för eleverna. Detta för att få djupare förståelse och kunskap kring ämnet som omfattar relationsskapande processer på fritidshem.  Arbetet syftar till att se hur personal på fritidshemsverksamheter pratar om relationer och relationsskapande processer. Samtliga talar om att bygga upp förtroende, trygghet och omsorg. Dessa är även teoretiska koncept av Jonas Aspelin. I resultaten framkommer det tydligt att samtliga respondenter är bekanta med vikten av goda relationer med eleverna.

Syftet med den här studien är att ge en överblick i hur fritidshemslärare förhåller sig till ett inkluderingsuppdrag samt hur de arbetar med inkludering av elever med olika funktionsvariationer.  De frågeställningar som kommer att tas upp i studien handlar om hur fritidshemslärare implementerar inkludering i praktiken, under de aktiviteter som erbjuds på fritidshemmet. Studiens metod bygger på en kvalitativ undersökning och består av fem intervjuer och två observationer genomfört med hjälp av fritidshemslärare, på fem olika skolor i samma kommun i Stockholmsregionen.  I intervjuerna påvisades det av fritidshemslärarna, att alla elever med olika funktionsvariationer är likvärdiga och att de behöver ha en individanpassad undervisning vilket ska bemöta elevernas olika behov. Under intervjuerna, framförs ett behov av allmän kunskap om de olika funktionsvariationerna där erfarenhet bör utökas, genom en bredare utbildning av praktiska moment i skolan angående elever med olika funktionsvariationer. / The purpose of this qualitative study is to create an understanding about how a leisure center teacher relates to an inclusion assignment and how they work with inclusion of pupils with disabilities. The questions asked in this study implement inclusion in the internship during the activities that are offered at the leisure center. The method is based on qualitative research and consists of fine interviews and two observations, implemented with the help of leisure center teachers performed in the same municipality in Stockholm. It was proven by leisure centre teachers that pupils with different disabilities are of the same value. That they need an individually adapted education, which shall include the students' special needs. During the interviews, the necessities are presented general knowledge regarding the different disabilities, where Experience should be extended. Through a greater education of practical activities in school concerning pils with functional variations.

Leisure center The main task of the master thesis is to design a new leisure center in Vyškov. The building is divided into the two parts. The main part has two floors with reception, entrance hall, classrooms, offices, a utility and boiler room, a dance or theatre hall, a changing room, and a toilet. The second part includes sports hall. The load-bearing walls are designed from Porotherm ceramic blocks with external thermal insulation composite system. Floor structure are designed from reinforced concrete. The main building has a flat roof, the sports has a saw roof structure. Envelope walls are insulated with ETICS. The building will be heated by a condensing boiler. It will have mechanical ventilation, integrated photovoltaic panels on the roof of sports hall to reduce electricity consumption and LED lighting. The theoretical part is to design an operating rule of the building. The operating rules are part of the facility management, which takes care of ensuring ideal conditions for the development of the main activities of the leisure center.

Ett av fritidshemmets uppdrag enligt styrdokumenten är att inkludera eleverna oavsett kön. Det är vanligt förekommande att elevgruppen delas in baserat på kön och utifrån de normer som lärargruppen har. Det saknas fokus på jämställdhet och genus i lärarnas planering. Essän tar sin utgångspunkt i gestaltningar från vår tidigare erfarenhet där vi har dilemmasituationer baserat på genustolkning och inkludering. Vi frågar oss hur vi som lärare i fritidshem kan påverka inkludering och genus baserat på vår kunskap om läroplanen samt vår förmåga att skapa en jämställd och inkluderande verksamhet.  Syftet med denna essä är att reflektera kring oss själva och personalens svårigheter att inkludera alla elever i aktiviteter på fritidshemmet. Metoden är vetenskaplig essä och observationer. Vi reflekterar kring dilemmat och analyserar det kopplat till genus, normer, jämställdhet, ledarskap, normkritiskt perspektiv och relationell pedagogik. Vi ser att det inom fritidshemmet finns flera utmaningar och att en viktig aspekt i verksamhetsutvecklingen är en god kunskap om läroplanen, engagerad skolledning samt en personalstyrka som vågar utmana och reflektera kring hur verksamheten är uppbyggd avseende på könsroller, inkludering, jämställdhet och elevernas delaktighet. Ett fritidshem där dessa aspekter utvärderas och löpande finns med i verksamheten har goda förutsättningar för att skapa en inkluderande verksamhet. / One of the tasks of the leisure-time center according to Curriculum for the compulsory school, preschool class and the leisure-time center 2022 is to include every student regardless of gender. It is common for students to be divided based on their gender and based on the norms that the teachers have. There is a lack of focus on equality and gender in the teachers' planning. The essay takes its starting point in representations from our previous experience where we have dilemma situations based on gender interpretation and inclusion. We ask ourselves how we as teachers in leisure centers can influence inclusion and gender based on our knowledge of the curriculum and our ability to create an equal and inclusive activity. The purpose of this essay is to reflect on all staff's difficulties in including all students in activities during leisure-time. The method is a scientific essay and observations. We reflect on the dilemma and analyze it linked to gender, norms, equality, leadership, norm-critical perspective and relational pedagogy. We see that within the leisure center there are several challenges and that an important aspect in the development of operations is a good knowledge of the curriculum, committed school management and a staff that dares to challenge and reflect on how the operation is structured about gender roles, inclusion, equality and student participation. A leisure center where these aspects are evaluated and are continuously included in the operation have good conditions for creating an inclusive operation.