Titel: Frivillighet under tvång? – Är ESMA:s riktlinjer om presentationen av alternativa prestationsmått befogade? Bakgrund: Den tredje juli 2016 träder ESMA:s riktlinjer om presentation av alternativa prestationsmått (APM) ikraft. Bakgrunden till riktlinjerna är att nuvarande reglering ansetts bristfällig eftersom företag haft möjlighet att presentera APM på ett subjektivt sätt till användares nackdel. Frågeställning: Är ESMA:s riktlinjer rörande presentationen av APM befogade med avseende på den reglering som finns idag? Syfte: Författarnas syfte med uppsatsen är att undersöka om nuvarande möjlighet till presentation av APM är i behov av ny reglering. Resultat: Det är författarnas uppfattning att ESMA:s riktlinjer är befogade och nödvändiga för att hantera den nuvarande problematiken avseende presentation av APM. Kunskapsbidrag: Uppsatsen bidrar med kunskap som bekräftar att presentationen av APM är i behov av ytterligare reglering. / Title: Volunteerism whilst under Regulation? – Are ESMA’s Guidelines Regarding the Presentation of Alternative Performance Measures Justified? Background: On the third of July 2016 ESMA’s guidelines regarding the presentation of Alternative Performance Measures (APM) will enter into force. Current regulation has been regarded as deficient and companies have had the opportunity to present APM subjectively to the detriment of users. Thesis problem: Are ESMA’s guidelines regarding the presentation of APM justified considering current regulations? Purpose: The purpose of the thesis is to examine whether current opportunities to present APM are in need of new regulation. Results: It is the opinion of the authors that ESMA’s guidelines are justified and necessary in order to handle the current problems of companies’ possibility to present APM. Contribution: The thesis confirms that the presentation of APM is in need of further regulation.

<p>Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord. Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring konsolidering inte uppnåddes. Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några vinster verkligen inkommit. Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas.</p> / <p>The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic history interested parties. The data that were used is secondary data that became available through carefully selected search words. Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain their stock value and hide from the consolidating requirements. Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made. The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be pointed out only in the case with the SPE-entities.</p>

The principles versus rules debate has long since been a conversation in the accounting world, but the conversation heated up in the early part of the 21st century on the heels of a few highly publicized accounting frauds. In an increasingly globalized business environment, convergence between the more rules-oriented US GAAP and more principles-oriented IFRS is becoming more and more relevant. This study attempts to better inform that debate, exploring the accounting conceptual framework, United States legal environment, and the costs and benefits of adopting a more principles-oriented set of accounting standards. This study concludes that, though there would likely be some costs initially, principles-oriented standards give managers the ability to produce more relevant, comparable, and reliable financial statements, and can even serve to deincentivize fraudulent behavior. By adjusting the incentive structure, managers would no longer be offered protection by bright-line rules, instead required to more faithfully represent the economic reality of their firm. However, though rules-oriented standards like lease accounting are in need of improvement, due to the complex nature of some transactions, not all standards can be solely principles-oriented. As such, the FASB should develop a propensity away from rules, detailed guidance, and exceptions whenever possible.

The United States is one of the few developed countries in the world that has not adopted the International Financial Reporting Standards (IFRS) as its primary financial reporting guidelines. Instead, most American companies prepare financial statements adhering to the United States Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP). In recent years, there has been much debate regarding the feasibility and impact of a US adoption of IFRS. One area of financial reporting that would be significantly impacted by a switch from US GAAP to IFRS is inventory accounting. Specifically, inventory measurement and costing methods. The goal of this research is to examine the impact that a US adoption of IFRS would have on inventory reporting practices and investor perception of inventory-related accounts. To achieve this goal, I propose several business scenarios that each highlights a different aspect of inventory accounting, then proceed to analyze how these scenarios would be financially represented under IFRS and US GAAP. Results indicate that while the two sets of accounting standards result in different annual account balances, these differences even out over time. As such, I argue that experienced investors will not be significantly impacted should the United States ultimately choose to adopt IFRS.

The diploma thesis compares different accounting methods in the three accounting systems in the long-lived assets area. The dominant accounting system in the thesis is the IFRS. In the first part long-lived assets are described according IFRS. The US GAAP and Czech accounting law are shown only main differences. The diploma thesis describes and explains the cause of differences between all three systems and shows the impact on the financial statements. In the second part of the thesis the outcomes of financial research on companies which presents their financial results according IFRS are presented.

Två av världens största normsättare för redovisningsstandarder, IASB och FASB, har samarbetat för att justera sina inbördes regelverk och skapa ett gemensamt internationellt regelverk. Detta gemensamma internationella regelverk skulle harmonisera internationell redovisning och bidra till ökad transparens. Ett av normsättarnas mer omfattande och komplexa samarbeten berör harmoniseringsprojektet för leasing som initierades 2006 och avbröts 2013. Syftet med denna studie var att analysera några av de krafter som formade detta harmoniseringsprojekt och öka förståelsen för varför det avbröts.

Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder. Vårt syfte är även att undersöka hur tillämpningen av IASB:s standarder har påverkat redovisningen av finansiella instrument hos banker i Storbritannien.Då syftet med vår forskning är deskriptivt passar kvalitativa metoder väl in i vår forskningsprocess. Vårt material består av lagtexter och intervjuer vilket medför att vi har tolkat mer än statistiskt analyserat och jämfört.Vi har kommit fram till slutsatsen att de nya reglerna gällande finansiella instrument främst påverkar klassificering och värdering av dessa. Resultatet har inte påverkats nämnvärt utan det är balansomslutningen som står för skillnaderna. Vi har även kommit fram till att banker i Storbritannien har påverkats på liknande sätt som de svenska av införandet av IAS/IFRS-standarderna. / Uppsatsnivå: C

Práca je sondou do amerického zákona z roku 2002, implementovaného v roku 2004 do akciových spoločností - tzv. Sarbanes-Oxley Act. V krátkosti vysvetľuje históriu bankrotov veľkých firiem po roku 2001, zaoberá sa vplyvom na účtovnícke, audítorské a finančné profesie, geografickým dosahom tejto americkej úpravy, ktorá sa týka prakticky celého sveta. Prevádza obsahom zákona, skúma náklady a prínosy. Najmä sa práca dotýka sekcie 404 o interných kontrolách nad finančným reportovaním a ich testovania, overenia ich správnosti a funkčnosti.

Diplomová práce se zabývá vybranými položkami účetních výkazů v porovnání dvou účetních systémů ? UK GAAP a České republice. Hlavním cílem je poukázat na rozdíly v obou systémech, a to jak v postupech účtování, tak i ve způsobu vykazování a sestavování finančních výkazů. V závěru práce jsou některé rozdíly prezentovány na praktických příkladech.

This thesis aims to summarise the theoretical principles, concepts and considerations pertaining to accounting for and reporting of derivatives and to describe and analyse the development of major accounting standards dealing with related issues. Sections 1 and 2 provide a basic overview of derivative instruments'categorisation, mechanics, valuation and uses. Section 3 studies the principles that ensure the provision of useful financial information, with specific focus on financial instruments. Sections 4, 5 and 6 trace the development of US and international accounting standards pertaining to derivatives and financial instruments in general. The focus of the thesis lies with their measurement, recognition and disclosure.