No description available.

Enligt förskolans uppdrag ska verksamheten arbeta för att motverka traditionella könsmönstren. För att förskolan ska lyckas med detta krävs det att pedagogerna arbetar genusmedvetet både i inomhusmiljön och i utomhusmiljön. Barnen lär sig av den kultur och det samhälle de växer upp i vad som anses vara kvinnligt eller manligt. Majoriteten av tidigare forskning som har inriktat sig på genus inom förskolan har fokuserat på barns lek i inomhusmiljön. Därför är det intressant och relevant för förskoleyrket med ökad kunskap om barnens lek utomhus ur ett genusperspektiv.   Syftet med vårt arbete var att undersöka barnens lek på fyra förskolor ur ett genusperspektiv samt att kartlägga hur pedagogerna arbetar med genus under den fria leken utomhus. För att få svar på det har vi använt oss av de kvalitativa metoderna intervju och observation.  Resultatet av undersökningen visade att det finns både likheter och skillnader i barnens lek. En av faktorerna som påverkar leken kan vara genus, andra faktorer kan vara ålder, mognad eller intresse. De yngre barnen var mer benägna att leka över könsgränserna än de äldre. När det gällde de femåriga flickorna valde de ofta att leka i mindre grupper och med barn av samma kön. I skogen framkom inga tydliga genusskillnader i barnens lek. Pedagogerna på de fyra förskolorna var oeniga gällande hur de arbetar med genus. Majoriteten av dem framhöll att de tyvärr ser sig som vakter under utevistelsen men att de önskade att de kunde vara mer aktiva. En av pedagogerna poängterade att det viktigaste är förhållningssättet.

The purpose of our work has been to investigate how gender is viewed by pre-school teachers, as well as taken into account in their everyday work. We have also looked into how gender plays a part in the planning and shaping of the pedagogical environment. Our work is based upon qualitative research method, as we have conducted several qualitative interviews at different pre-schools along the way. The reason we chose genus as our main focus is that the pre-school curriculum states that all staff is obliged to meet the goals concerning gender.

Trots epitetet ”ett av världens mest jämställda länder”, lagar om förbud mot diskriminering p.g.a. könstillhörighet och styrmedel i skolan som betonar vikten av att all utbildning genomsyras av jämställdhet, visar forskning av läromedel förekomsten av könsstereotyper och en överrepresentation av män jämfört med kvinnor i innehållet. I bakgrund av detta och med uppfattningen om en brist av läromedelsgranskning framförallt av läroböcker för moderna språk, syftar föreliggande uppsats till att undersöka representationen av kvinnor och män på bilder i fem läroböcker konstruerade för första årets studier i franska på högstadiet. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys där syftet är att undersöka hur kvinnor och män framställs på bilderna i materialet. Uppsatsens frågeställningar fokuserar på mäns och kvinnors representation gällande synlighet, yrken och färger samt på hur resultatet kan tolkas ur ett genusperspektiv.   Utgångspunkten i uppsatsen är att läroboken, förutom att vara en källa till kunskap, kan ses ur en maktsynpunkt som spridare av värderingar och normer i samhället. Resultaten har analyserats i förhållande till genusteorins begrepp om stereotyper, dikotomi och en hierarki där mannen står som norm. Studiens resultat visar en relativt jämn representation av kvinnor och män gällande hur ofta de förekommer på bilder även om fler män än kvinnor syns på bilderna i samtliga läroböcker. När det kommer till vilka yrken och färger som förknippas med könen syns en tydligare diskrepans där män avbildas med fler möjligheter och alternativ till aktiviteter och utseende och där könsstereotyper förekommer. Detta styrker tidigare forskning som uppvisat en dominans av män och ett manligt perspektiv samt förekomsten av könsstereotyper i läroböcker. Ur ett genusperspektiv kan läroböckerna ses som skapare och återgivare av normer för vad som är kvinnligt respektive manligt där mannen står som norm högst upp i könshierarkin. Den kvantitativa jämställdheten i antal kvinnor och män på bilder i förhållande till skillnaderna kopplat till yrken och färger visar på vikten av läromedelsgranskning på ett djupare plan där fokus ligger inte bara på en kvantitativ emfas utan också på betoningen av hur män och kvinnor gestaltas och vilken kunskap och vilka föreställningar detta sprider.

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare och skolledare på en grundskola uppfattar begreppet elever i behov av särskilt stöd och om detta stöd är kopplat till en diagnos. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie där vi intervjuade åtta pedagoger och två rektorer på en skola. Intervjufrågorna var baserade på våra forskningsfrågor och vi ville ta del av informanternas personliga åsikter. Vår studie resulterar i att de elever som inte når skolans mål får särskilt stöd. Vidare visar studien att pojkar får mer stöd än flickor. För att läraren ska kunna möta alla elever i en klass bör arbetsuppgifterna anpassas för varje enskild individ. Särskilt stöd ges till de elever som inte når kunskapsmålen i skolan oavsett om eleven har en diagnos eller inte.

No description available.

Barnlitteraturen är en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media påverkar individen i samhället stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett genusperspektiv. Vår ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och män presenteras, både med egenskaper och till utseende i bilderboken, då det i resterande samhälle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september månad 2012 i Umeå regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanställas med hjälp utav tematisk analys. Ur empirin gick det att utläsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isärhållande av kön och de traditionella könsrollerna lever på så sätt kvar. I vissa av de nyare böckerna kunde man dock ana ett spår av genusmedvetenhet och viljan att frånskrida tydliga könsmönster. Den slutsatsen tillsammans med tidigare kunskap från både teori och forskning, tyder på att bilderboken har en inverkan på barnen i deras beteende, hur de bör se ut och hur de förväntas visa känslor.

No description available.

No description available.

I en kartläggning av kvinnors företagande på Öland från 2003 läste vi om att drivkrafterna mellan kvinnor och män skiljer sig åt när det kommer till företagande, på landsbygden. Detta var något vi fann intressant och ville undersöka närmare. Syftet med vår studie är att undersöka omfattningen av turismföretagande hos kvinnor på den värmländska landsbygden och vad det är som motiverar dessa kvinnor till att starta företag, men även uppmärksamma de sociala skillnaderna mellan mäns och kvinnors företagande. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur många kvinnor respektive män driver turismföretag på den värmländska landsbygden? Vad driver kvinnor på landsbygden att starta och driva turismföretag? Vilka förutsättningar finns och vad begränsar dem? Hur upplever män och kvinnor att det är att starta och driva turismföretag på den värmländska landsbygden? Finns det skillnader och vilka är dessa? Vi har använt oss av ett hermeneutiskt angreppssätt under insamling av empirin och förberedelserna inför intervjuerna. I analysen och slutsatserna har vi haft ett socialkonstruktivistiskt och feministiskt perspektiv. För att genomföra denna undersökning begränsade vi arbetet till att fokusera på tre kommuner med olika bakgrund inom företagande, nämligen Arvika, Sunne och Filipstad. Genom att kartlägga antalet turismföretag i de tre kommunerna och dela upp dessa efter om det är en man eller kvinna som driver dem, samt om de drivs på landsbygden eller centralorten har vi kunnat få en övergripande bild för hur fördelningen ser ut. För att förstå vad det är som driver kvinnor respektive män att starta och driva turismföretag har vi kompletterat undersökningen med intervjuer där vi besökt företagarna på plats. Tillsammans med undersökningarna har vi samlat teorier inom entreprenörskap och kvinnors entreprenörskap. Där har vi funnit en skillnad mellan entreprenören och företagaren samt att de egenskaper som beskriver entreprenören är sådana som kvinnor kan ha svårt att identifiera sig med, medan de egenskaper som beskriver företagaren förefaller passa kvinnan bättre. För att förklara och förstå vilka förväntningar och förutsättningar kvinnor respektive män har i samhället, har vi samlat teorier kring genus. De flesta turismföretag i de tre kommunerna drivs på landsbygden. I Filipstad och Arvika är det fler män än kvinnor som driver företag men i Sunne är det fler kvinnor. Detta kan vi koppla till att Sunne är en småföretagkommun med ett starkt etablerat företagarnätverk för kvinnor. Medan Arvika och Filipstad dominerats av verkstadsindustri respektive stort företag. De slutsatser vi dragit är framför allt att det finns skillnader mellan mäns och kvinnors företagande och att de kan kopplas till de förutsättningar som samhället och könsstrukturer skapat där kvinnan är underlägsen och mer passiv än mannen. Samtidigt kan vi se att möjligheter till mer jämlika förutsättningar finns, bland annat genom företagarnätverk och genom att bryta det så kallade genuskontraktet som sätter kvinnor och män i skilda positioner i samhället.