• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5393
  • 233
  • 39
  • 25
  • 16
  • 10
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 5760
  • 1905
  • 1124
  • 990
  • 963
  • 787
  • 783
  • 705
  • 556
  • 538
  • 505
  • 500
  • 383
  • 323
  • 320
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
231

”Jag vill bli stämplad som människa och inte som ett kön på min arbetsplats” : – En studie om hur det är att vara manlig pedagog i förskolan. / ” I want to be branded as a person and not as a gender at the place I work” : - A study on what it means to be a male teacher in preschool.

Emelie Ottosson, Sara Bengtsdotter January 2010 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara manlig pedagog i den kvinnodominerade förskoleverksamheten. Undersökningen belyser männens situation utifrån olika områden. Vi har bland annat undersökt om det finns skillnader i arbetsfördelning och förväntningar mellan män och kvinnor, varför män ofta väljer att lämna yrket samt betydelsen av manliga förebilder. Vi har intervjuat fem manliga pedagoger och av dessa fem är en nyutexaminerad och en har gått vidare till ett annat yrke. Resultatet visar att männen upplever att de kan mötas av andra förväntningar än kvinnor inom samma yrke och att rollen ibland kan upplevas som påfrestande. Informanterna påtalar att det finns vissa skillnader mellan män och kvinnor i förskolan och att detta påverkar dem i deras arbete på olika sätt.
232

Jämställdhet - vad betyder det för dig? : En studie om ungdomars syn på jämställdhet

Poli, Nadia January 2009 (has links)
Det är viktigt för alla som arbetar som pedagoger att ta reda på vad elever vet om jämställdhet och hur vi lärare kan göra det bättre för dem. I dagens skola ställer fler sig frågan, hur ser ungdomarna på jämställdhetsarbetet som vi pedagoger utför i klassrummet? Syftet är att belysa ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattning om de lika villkoren i skolan (Lpf 94). Studien fokuseras på ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattningar om jämställdhet och individuella erfarenheter från grundskola och gymnasium. Den metod som har använts för min informationsinsamling är kvalitativ intervju, halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visar på tio elevers osäkerhet på vad jämställdhet betyder och om deras individuella syn på uppmärksamhet, bestämmande och inflytande i klassrummet. Även deras negativa skolupplevelser från högstadiet väcker funderingar hos dem om deras egna och andras bemötande i jämförelse med den positiva individuella skillnaden som nu råder på Barn- och fritidsprogrammet. Det kan bero på en mer målmedvetenhet inför deras framtida yrken samt en personlig mognad. Denna studie pekar också på några ungdomar som tycker sig ha blivit orättvist behandlade på högstadiet.
233

Ridsporten ur ett genusperspektiv : En förändring av dess förutsättningar under 1900-talets andra hälft

Hallén, Elisabeth January 2011 (has links)
Denna uppsatshandlar om hur förutsättningarna för ridsporten under 1900-talet andra hälfthar förändrats. Undersökningens avgränsning har varit att studera ridsport somfritidssysselsättning, från 1945 då en brytpunkt sker och fram till idag.Merparten av undersökningen har förlagts efter 1945 eftersom könsfördelningeninom ridsporten förändras då. bygger främst på olika forskningsmaterial ochempiriskt material från Styringe ridklubb. Anledningen till att jag har valtett specifikt geografiskt område, är att jag kan se huruvida detlandsomfattande mönstret stämmer på lokalnivå. För att svarapå mina frågeställningar har jag har använt mig av SOU, statens offentligautredningar och Hästen. Tidskrift för avel och hästsport. Svaren harockså sökts i litteratur och arkiv och metoden har varit kvantitativ,kvalitativ samt komparativ. På det undersökta materialet har jag sedantillämpat Nancy Chodorow teorier om uppfostran och Yvonne Hirdmans teoretiska resonemang om ettgenussystem. Ett nätverk av föreställningar som ständigt återskapas isamhället, där mannen är överordnad kvinnan och föreställningen om att manligtoch kvinnligt område ska hållas isär.
234

Vad gjorde kvinnorna när männen skrev historia? : Läroböcker i historia ur ett genusperspektiv

Persson, Johan January 2009 (has links)
Det har alltid funnits ungefär lika många kvinnor som män. Ändå har kvinnor ofta osynliggjorts ihistorieskrivningen. I detta examensarbete undersöks skildringarna av män och kvinnor underantiken och medeltiden i läroböcker i historia för gymnasieskolans A-kurs utgivna mellan 1976och 2008. Både läroböckernas skrivna texter och dess bildmaterial undersöks. Analysen visar attdet inte finns några stora skillnader mellan läroböckernas ord och bilder, inte heller mellankapitlen om antiken och medeltiden, när det kommer till skildringen av kvinnor och män. Isamtliga böcker finns i stället ett konsekvent förhållningssätt till kvinnohistoria ellergenushistoria. Detta förhållningssätt har i många utav läroböckerna tydligt påverkats av denakademiska utvecklingen av kvinnohistoria och genushistoria, men detta resultat är inte entydigt.
235

Genusnormer i bilderboken : En kvalitativ innehållsanalys av tre bilderböcker från 1970-talet och tre bilderböcker från2000-talet sett ur ett genusperspektiv

Andersson, Evelina, Karlsson, Cecilia January 2011 (has links)
Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av. Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet. Vi ville också undersöka hur relationen ser ut mellan bilderböckerna från 1970- och 2000-talet. Resultatet visar att karaktärerna framställs med liknande färger för att framhäva flickor och pojkar i både 1970- och 2000-talets bilderböcker. Pojkarna bär kläder med mörka färger i brunt och blått medan flickorna tenderar att ha klarare färger i rött och rosa. Det finns även exempel där färgskalorna är lika mellan flickorna och pojkarnas kläder, vilket motsäger den traditionella genusnormen. Vi har i våra valda bilderböcker sett hur både flickor och pojkar får ta plats i handlingen och de tillskrivs olika egenskaper som inte alltid tillhör den givna genusnormen. Resultatet visar vidare att det finns spår av samhällets rådande genusnormer i de bilderböcker som undersökningen bygger på. Jämställdhetsdebatten som på 1970-talet handlade om pappornas ansvar kring hem och uppfostran är situationer som visats i våra bilderböcker från 1970-talet och som även lever kvar i 2000-talets bilderböcker. De vuxna birollernas yrken är något som både motsvarar och motsäger den rådande genusnormen i 2000-talets bilderböcker, eftersom både kvinnor och män utför tekniska sysslor som anses vara ett manligt yrkesområde. Det har även visat sig att flickorna i 2000-talets bilderböcker tillåts vara modiga och göra saker som anses vara tillskrivna pojkar, fast att de fortfarande framställs som kvinnliga med hjälp av rosa klänningar. Vi kan även se förändring genom tiden då flickor och pojkar tenderar att samspela mer med varandra i 2000-talets bilderböcker, där det tydligt beskrivs hur både flickor och pojkar leker tillsammans med varandra.
236

Flickor och pojkar som mobbar : Pedagogers syn ur ett genusperspektiv

Torstensson, Sara, Eklöf, Ida January 2011 (has links)
En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv. Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning. Pedagogerna ansåg att pojkars mobbning märktes mer eftersom pojkar använder sig mer av verbal och fysisk mobbning medan flickor mobbar i skymundan genom psykisk mobbning.
237

Att synliggöra genus utifrån organiserade samlingar : En studie ur barns och pedagogers perspektiv / To highlight gender by organized activities : A study of children´s and pedagogues´ perspectives

Johnsson, Lovisa, Ahrling, Martina January 2011 (has links)
Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod. För att kunna motverka de traditionella könsmönster som förekommer i dagens samhälle bör pedagogerna först och främst bli medvetna om sina förhållningssätt. Detta för att kunna arbeta på ett neutralt sätt och bemöta samtliga barn som individer oavsett kön. Utifrån barnens perspektiv synliggörs det hur deras förutfattade meningar av hur de bör bete sig som flicka respektive pojke. Redan när barnen föds behandlas könen olika vilket förskolan skall sträva efter att motverka. Pedagogerna skall sträva efter att utveckla barnens förhållningssätt utifrån genus till ett neutralt perspektiv. Undersökningens slutsats påvisar att pedagogernas förhållningssätt har en stor betydelse för att medverka till barns medvetenhet om de traditionella könsrollerna. Barnen förmedlar att deras beteende inte beror på könen utan istället individerna. / Gender plays an important role in preschool. Educators in preschools should respond to all children equally regardless of children's gender. We are interested in how a gender role emerges from the organized collections that exist in the preschool. This is to gain an understanding of children's and teachers' opinions based on the concepts of boyish and girly. The study is based on a qualitative study in which both observations and interviews have been used as a data collection method. To counter the traditional gender patterns that exist in today's society, educators should first become aware of their approach. This is to be able to work in a neutral manner and respond to all children as individuals regardless of gender. Based on the children's perspective clarifies the way their preconceived notions of how they should behave as a girl or boy. Even when children are born different sexes are treated as pre-school should seek to counteract. Educators should strive to develop children's attitudes by gender to a neutral perspective. Study that shows that teachers' attitudes have an important role in contributing to children's awareness of the traditional gender roles. The children convey that their behavior does not depend on gender but rather individuals.
238

Hjälpfröknar i förskolan : En undersökning om så kallade hjälpfröknar i förskolan ur pedagogernas perspektiv

Öberg, Malin January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka rollen som hjälpfröken i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Litteratur och forskning visar att detta är en roll som flickor i förskolan ofta får på medveten eller omedveten uppmaning från pedagogerna omkring dem. För att synliggöra rollen ur ett helhetsperspektiv är det viktigt att se till det sociala livet på förskolan för alla barn. Det vill säga, barnens interaktioner med andra barn och vuxna på förskolan. Hur de talar till och med varandra samt hur de agerar gentemot varandra. För att undersöka rollen som hjälpfröken ur pedagogers perspektiv har jag intervjuat personal på tre förskolor. Förskolorna ligger i samma lilla kommun, men i olika bostadsområden. Resultatet jag fann är att det finns två sorters hjälpfröknar. Rollen kan ha en positiv eller en negativ form. Den positiva rollen är när barn själva väljer att vara till hjälp medan den negativa handlar om att bli tilldelad rollen mot sin vilja av någon vuxen. Den positiva rollen som hjälpfröken strävar pedagogerna i arbetet mot medan den negativa är en roll de arbetar emot.
239

Vi och de andra : En studie av hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska invandrarfilmer från år 2000

Illezca, Fernando January 2005 (has links)
Syftet med den här uppsatsen har varit att visa hur män och kvinnor med invandrarbakgrund framställs i svenska så kallade invandrarfilmer från år 2000. De frågeställningar jag arbetat utifrån är: Hur porträtteras män samt kvinnor med invandrarbakgrund i de svenska ”invandrarfilmerna” från år 2000? Vilka stereotyper kan man tänkas finna? Har det skett någon förändring i hur män och kvinnor med invandrarbakgrund porträtterats i svensk film? För att få svar på frågorna har jag genomfört textanalyser av fem filmer - Jalla! Jalla! av Josef Fares, Före stormen av Reza Parsa, Vingar av glas av Reza Bagher, Det nya landet av Geir Hansteen Jörgensen samt Bastarderna i paradiset av Luis R. Vera - utifrån teorier om genus, ”ras” och etnicitet. Teorierna har jag hämtat från bland andra Anthony Giddens, Yvonne Hirdman, Laura Mulvey, Paulina de los Reyes, Charles Ramírez Berg och Stuart Hall. Dessutom har jag jämfört filmerna med Rochelle Wrights studie av svenska filmer med invandrarkaraktärer från 1970-1990-talet för att se om det har skett någon förändring i gestaltningen av personer från andra delar av världen. Analyserna har visat att trots att filmerna från år 2000 är regisserade av personer som själva har invandrarbakgrund, så gestaltas invandrarna generellt sätt utifrån grova stereotyper. Det mest framträdande dragen i stereotyperna är att dessa, oavsett kön, gestaltas som avvikande samt som en del i en familjegrupp. Invandrarmän framställs som barnsliga, våldsbenägna, aggressiva samt som förtryckande gentemot kvinnor. Invandrarkvinnor framställs som konstiga, maktlösa, isolerade, okunniga offer samt som underordnad gentemot män. De filmer som delvis avviker, och som därmed uppvisar förändringar jämfört med tidigare filmer, är Före stormen och Det nya landet. I Före stormen har man nämligen kastat om könsrollerna. Invandrarmannen är underordnad gentemot kvinnorna, samtidigt som han gestaltas som en helt vanlig individ. I Det nya landet gestaltar man invandrarmän på ett mer positivt sätt. Fastän dessa gestaltas som grova stereotyper, revideras de på ett påtagligt sätt. De omarbetas genom att man tillskriver invandrare fördjupade egenskaper som är oförutsägbara under filmens gång. Vidare attribuerar man dem en logik som bidrar till att åskådarna nu får tillgång till att se på invandrarmän ur ett annat perspektiv, bortom den ensidiga stereotypbilden.
240

Hur påverkar könsskillnader karriärmöjligheten? : -Externa och interna faktorers inverkan

Jonsson, Heléne January 2007 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0426 seconds