Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur begrepp som genus och jämställdhet berörs och behandlas i förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad då forskning visat  att bristande kunskaper kring ämnet idag finns i förskolans verksamhet. Tidigare forskning har även påvisat att genus tenderar att hamna på en vardagsnivå i utbildningen, vilket påverkar studenternas möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper för att förändra rådande genusstrukturer i förskolan. Studien har genomförts genom en textanalys av de utbildningsdokument som finns för de relevanta utbildningarna. Den teoretiska utgångpunkten för studien bygger på socialkonstruktionism och som metod har den kritiska diskursanalysen använts.             Analysen har resulterat i synliggörandet av olika aspekter av genus inom utbildningen. Genus behandlas inom den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och som en del av ett mångfaldsperspektiv. Begreppet berörs både på en vetenskaplig och teoretisk nivå och även som ett förhållningsätt och attitydfråga inom utbildningen. Viss problematik kring framställningen av genus har dock gått att urskilja ur analysen då genus skrivs fram i målformuleringen men berörs inte närmare i undervisningen. Där genus behandlas i undervisningen finns möjlighet för studenterna att själva välja i vilken utsträckning de tar del av kunskaperna. Studien avslutas med en diskussion kring resultatet i förhållande till tidigare forskning samt till studiens syfte och frågeställningar.

In all equestrian sports except for individual voltige, men and women compete on equal terms, which otherwise is very rare in sports. This study examines from a gender perspective how female and male riders are reffered to by expert commentators in competitions. The aim is to see if there are differences in how the riders are depicted and mentioned based on gender. The material consists of comments about eight rides, four performed by female riders and four by male riders, from two large international world cup competitions in dressage, broadcasted on SVT in 2012 and 2013. The material has been transcribed and then analyzed using content analytic method with a quantitative and a qualitative part. The results of the survey’s quantitative part showed that the male riders were reffered to by their first and last name in combination in more cases than the female riders, although ”she/he” was the type of mention most used for both male and female riders. The results of the survey’s qualitative parts showed that gender stereotypes of neither sex occurred to any great extent and that the comments about external factors, such as riders appearances, while there weren’t that many, were nevertheless used similarily for both sexes, even though the material analyzed didn’t produce many examples of comments of this sort.

No description available.

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?

No description available.

Syfte och frågeställning Denna studie syftar till att ge ökad kunskap i hur genus som social konstruktion kan påverka lärares syn på aktiviteter i ämnet idrott och hälsa. Den empiriska studie ger svar på två frågeställningar som utifrån syftet har formulerats för att begränsa detta arbete. Dessa två frågeställningar var; Vilken syn har lärarna på genus i aktiviteterna inom idrottsämnet i skolan? Samt; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen? Metod Min fallstudie genomfördes på en skola där jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna genomfördes med tre lärare i ämnet idrott och hälsa. Resultat De viktigaste resultaten var att lärare har föreställningar om genus inom aktiviteterna som medför att vissa aktiviteter är mer anpassade för pojkar men andra är mer lämpade för flickor. Detta innebär att lärare har en tydlig föreställning om att pojkar skall vara intresserade av vissa aktiviteter och flickor av andra aktiviteter vilket innebär att de inte har någon neutral syn inom detta område. Nästkommande fråga som jag ställde var; Medför idrottslärarnas syn på genus inom aktiviteterna att ämnet idrott och hälsa gynnar något av könen? Här var jag inte ute efter att fokusera på betyg utan mer på hur de olika könen kan tänkas gynnar i själva lektionsinnehållet och under själva lektionerna. Här kom det tydligt fram att lärarnas genusföreställningar i korthet vara att pojkar inom de flesta avseenden tar mer plats på idrotten, de syns mer och de äger arenan på ett annat sätt. Flickor skall generellt vara mer hänsynstagande och mer avvaktande och tar inte för sig i lika stor utsträckning. Lärarnas föreställningar om att pojkar skall vara mer fysiskt utvecklade än flickor medför att de förväntas prestera mer än flickor. Flickor tillskrivs andra färdigheter som motoriks färdighet och kroppskontroll. Diskussion Utifrån min studie kan det antas att pojkar gynnas av lärarnas föreställning kring genus då de har föreställningen om att pojkar kan prestera mer och den mest förekommande aktiviteten på idrottslektionerna är "kondition och styrka" och lärarna förväntar sig att pojkarna här skall vara bättre än flickor. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa, Vt 2011

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att förklara hur relationen mellan lärare och elev ter sig sett ur ett genusperspektiv. Jag avser, ur ett genusperspektiv, granska hur idrottsundervisningen på skolan praktiseras och därigenom förstå och förklara hur relationen mellan lärare och elev formas, och vad detta kan få för konsekvenser. Med stöd av det sociala perspektivet på lärande kommer min studie grunda sig i den rådande genusordning som verkar under idrottsundervisningen. Med detta som grund har jag valt att fokusera på följande frågeställningar: Finns det tydliga pojk- respektive flickaktiviteter, hur visar det sig i undervisningen? Vart riktas uppmärksamheten, varför, och vad får det för konsekvenser? Vad har tävling som moment för inverkan på idrottsundervisningen, sett ur ett genusperspektiv? Metod Jag valde att göra en kvalitativ studie där jag använde mig av intervjuer och observationer. Jag intervjuade två lärare och åtta elever. Lärarna intervjuade jag var för sig och eleverna intervjuade jag i två gruppintervjuer med fyra i varje grupp. Observationerna genomförde jag i de två klasser där jag hämtat elever till intervjuerna. Datainsamlingen är genomförd på en högstadieskola i en norrförort till Stockholm. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter analyserades. Resultat Resultatet av min studie visar att både lärare och elever menar att relationen mellan dem är god. Däremot visar det sig att den uppfattningen brister i analyseringen av elevernas individuella svar. Pojkarna får mycket mer uppmärksamhet än flickorna i idrottsundervisningen. Uppmärksamheten riktas till pojkarna eftersom det är de som tar mest plats. Det visar sig även att det är pojkarna som helst vill tävla, och att tävling som moment är mer fördelaktigt för pojkarna eftersom de är mer tävlingsinriktade. Detta i sin tur resulterar i att flickorna ofta hamnar i bakgrunden.  Slutsats Flickorna hamnar i bakgrunden och vågar inte visa vad de egentligen kan. Detta och det faktum att pojkar hörs och syns mest resulterar i att pojkarna får en närmare relation till läraren eftersom det är till dem uppmärksamheten riktas. Jag har i denna studie försökt redogöra för varför det efter 100 år av idrottsundervisning fortfarande verkar betraktas som en pojksport, och varför relationen mellan flickor och lärare blir lidande. / Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2011

This essay has it purpose to view the assessment and grading in physical education in the Swedish school. Recently published reports from skolverket prove that boys have higher grades in the physical education than girls. Some mean that the reason of this is that the teachers don´t follow the curriculum. The problems we chose to examine are how much do teachers know how to use and connect the curriculum to their teaching? How much of the information and criterion in the curriculum do the teachers use to grade their pupils? And most importantly we wanted to examine why boys gets higher grades then girls, when the curriculum doesn’t seem to suit boys any better than girls. We have interviewed teachers in a certain district and our study shows that the teachers have good knowledge about the curriculum. The curriculum leaves big room for the teacher’s valuation of how to teach. The gender perspective of the physical education needs a development and research. Only one of these schools has equal grades between boys and girls. The result shows how all examined schools think about the gender problems in physical education, and how they work with gender in the teaching and grading.

No description available.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka lärares, från olika geografiska områden, åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Vi utgick från tre frågeställningar för att besvara syftet. Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om genus i sam- och särundervisning? Vilka är lärarnas åsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och särundervisning? Metod I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer där de intervjuade lärarna i Idrott och hälsa fick svara på frågor som berörde tre frågeområden. Frågeområderna var sam- och särundervisning, genus i sam- och särundervisning samt etnicitet i sam- och särundervisning. Totalt valdes sex lärare ut, som hade gått lärarutbildning i ämnet Idrott och hälsa, för att delta i studien. Tre av lärarna arbetade i Område A där majoriteten av eleverna var av svensk bakgrund. Tre av lärarna arbetade i ett Område B där majoriteten av eleverna var av annan etnisk bakgrund. Intervjuerna spelades in, transkriberades och tolkades för att kunna presentera ett resultat. Resultat Alla lärare i undersökningen bedrev samundervisning på lektionerna i Idrott och hälsa och lärarna talade positivt om samundervisning och dess effekter. Skillnaden mellan områdena var att Område B var mer negativt inställt till särundervisning än Område A. När det kommer till genus i sam- och särundervisning så har lärarna i Område A olika åsikter om vilka som gynnas och missgynnas av undervisningsformerna. Område B däremot var överens om att de inte går att säga vilka som gynnas och missgynnas av sam- respektive särundervisning. Resultaten visade även att lärarna i Område A ansåg att det var viktigt med särundervisning i områden där många elever var av annan etnisk bakgrund. Lärarna i Område B menade tvärtom att samundervisning var viktigt i dessa områden. Slutsats Det finns stora skillnader i åsikterna hos lärarna i Idrott och hälsa från de olika områdena. Dessa skillnader tror vi beror på att erfarenheten av att undervisa elever av annan etnisk bakgrund skiljer sig mellan de båda områdena.