No description available.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete handlar om att göra ett utställningsförslag om lekmiljöer och genus med hänsyn till god informationsdesign. Utställningen kommer att utföras i en av Faktorimuseets lokaler som tillhör Eskilstuna Stadsmuseum. Min kontaktperson på Faktorimuseet har varit Åsa Egeld som är museepedagog. Dessutom handlar examensarbetet om varför pojkar och flickor väljer olika leksaker att leka med och hur genus påverkar dem. Samt varför det görs skillnad mellan pojkar och flickor när färgerna, rosa som anses vara en flickfärg och blå som är en pojkfärg väljs. Målgruppen var främst barn i åldrarna tre till tio år. Fem tänkta lekmiljöer har utformats utifrån genusperspektiv. Lekmiljöerna är skapade för att barnen ska kunna vara aktiva och leka men samtidigt lära sig någonting om könsroller. I examensarbetet har den kvalitativa metoden med intervjuer använts. Syftet med denna lekutställning var att ändra barnens syn på lekmiljöer och leksaker. Barnen kan lära sig se på lekmiljöer och leksaker på ett helt annat sätt än de gjorde tidigare.

Denna uppsats är en textanalytisk studie med genusvetenskaplig ansats fokuserad på innehållsanalys utifrån  socialkonstruktivistisk teori. Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka vilka grupper av historiska och anonyma gestalter som förekommer i tre gymnasieläroböcker i historia, i vilken utsträckning dessa grupper gestaltas av män respektive kvinnor samt i vilka sociala sammanhang och historiska kontexter kvinnor respektive män ges utrymme.

No description available.

Bakgrund Den nya reviderade läroplanen Lpfö 98 (10) har skapat striktare regler och högre krav på att pedagoger i förskolan skall uppnå de mål som finns i läroplanen. Läroplanen är också tolkningsbar, vilket ger olika förutsättningar för hur mycket och vilka mål som ska prioriteras i förskolan. Det står heller inte i läroplanen på vilket sätt man skall uppnå målen. Vem avgör om man har uppnått målen i läroplanen eller inte?   Syfte Vi vill i den här studien veta hur pedagoger i förskolan arbetar med och ser på genus och jämställdhet i förskolan. Vi vill undersöka hur de arbetar med genus och jämställdhet utifrån läroplanen och om det är ett viktigt och prioriterat ämne ute på de förskolor som vi varit ute på. Hur ser deras kunskap och tolkning av läroplanens mål om genus och jämställdhet ut i förskolan? Hur arbetar de för att motverka traditionella könsmönster? Metod I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer. Vi har intervjuat åtta pedagoger med olika utbildningsbakgrunder som arbetar på tre olika förskolor i Sverige. Med hjälp av ljudupptagning samlade vi in vårt empiriska material. Därefter har vi transkriberat alla intervjuer och analyserat de utifrån ett genusperspektiv. Resultat De intervjuade pedagogerna var överens om att de ville arbeta för att alla barn oavsett kön skall få samma möjligheter, rättigheter och förutsättningar i förskolan. De ansåg också att de uppfyllde läroplanens mål utifrån genus och jämställdhet men det var svårt för dem att berätta om hur eller på vilket sätt de uppnådde målen. Flera ansåg att kön är något som man biologiskt sett föds till och därför finns det olikheter hos flickor och pojkar. Överlag var inte genus och jämställdhet ett prioriterat mål som pedagogerna på förskolorna arbetade aktivt med. Det var endast några enstaka pedagoger som diskuterade genus och jämställdhet utifrån att kön är något som konstrueras socialt och påverkas av människor och den kultur som vi lever i.

Denna uppsats undersöker jämställdheten inom musikkritiken, i Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. I en kvantitativ undersökning har vi räknat hur många musikrecensioner i dessa tidningar som är skrivna av kvinnor respektive män under 2010, genom att studera innehållet i alla tidningar under en vecka per månad. Vi har även undersökt huruvida recensentens kön påverkar om denne skriver om manliga eller kvinnliga artister. Undersökningen består totalt av 626 recensioner. Skillnaden mellan antalet recensioner skrivna av män och kvinnor är stor. På varje recension skriven av en kvinna går det fyra skrivna av män. På tre av de undersökta tidningarna recenserade också kvinnliga recensenter musik gjord av en kvinnlig artist eller grupp med endast kvinnor i större utsträckning än vad manliga recensenter gör. I en kvalitativ undersökning har vi intervjuat kvinnliga musikrecensenter i syfte att ta reda på hur de själva ser på sin arbetssituation inom musikkritiken och varför det ser ut som det gör. Resultatet visar att de intervjuade kvinnorna tycker att stämningen präglas av mansdominansen, i den meningen att männen sätter agendan. Sociala förutsättningar innan man börjar recensera musik tycks vara en förklarande faktor till varför så få kvinnor arbetar som recensenter. För att bygga upp det intresse och den kunskapsbas som behövs i kritikeryrket krävs att kvinnorna tar sig in i de grupperingar som tycks uppstå bland manliga musikkritiker.

No description available.

Sammanfattning I Lpfö98/2010 formuleras i ett av uppdragen att ”[f]lickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 98/2010, s 5). Det anges även att pedagogers förväntningar och sätt att bemöta pojkar och flickor bidrar till att skapa uppfattningar hos barnen om vad som anses vara kvinnligt och manligt. Detta ska motverkas genom att utmana traditionella könsmönster och könsroller (Lpfö 98/2010). Uppsatsens syfte är att undersöka, med tanke på läroplanens formulering, hur pedagoger i förskolans verksamhet säger sig arbeta med genus- och jämställdhet. Studiens empiriska material består av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från tre olika förskolor, i vilka olika kategorier av metoder för ökad genusmedvetenhet har framkommit. Däribland vikten av pedagogernas egen medvetenhet och bemötande, arbeta med könsuppdelade grupper, utöka förskolans leksaksarsenal med mer könsneutrala leksaker och vikten av att få med föräldrarna för att få verksamheten mer genusmedveten. Efter att ha analyserat material och diskuterat resultatet i relation till tidigare forskning, har vi funnit att det centrala i ett arbete med genus- och jämställdhet är pedagogens egen medvetenhet och vilja att utvecklas, bemötande i form av språkbruk samt miljöutformning. Synligt är också att pedagogerna upplever tid, resurs och föräldrar som något av ett hinder för ett lyckat genusmedvetet arbete i förskolan.