Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67). Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post. Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring. / During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”. Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore: The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67) The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues. The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification, but perhaps instead make it even more difficult.

<p>Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen. Samtidigt var det intressant och se hur revisorer ser på utredningen, då de ofta har en annan insynsvinkel. Syftet lyder därför som följer:</p><p><p><em>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur revisionsbolag och remissinstanser till SOU:n uppfattar förslaget om Enklare redovisning (SOU 2008:67).</em></p><p>Undersökningen är gjord utifrån en så kallad fenomenografisk metod, vilket innebär att det endast är remissinstansernas och revisorernas uppfattningar som har undersökts – inte hur det faktiskt är. En stor del av arbetetstiden har distribuerats till att läsa, tolka och förstå utredningen samtidigt som mycket av innehållet har fått kompletterats och undersökts i annan litteratur. Intervjuerna har gjorts via personliga möten samt internetbaserade dialoger i form av e-post.</p><p>Resultatet visar att alla välkomnar förenklingsarbetet och anser att det är viktigt, då svenska företag ska ha en jämförlig konkurrensmöjlighet gentemot europeiska företag. Vissa av aspekterna, såsom borttagandet av det vanliga årsbokslutet, har bemötts positivt av remissinstanserna, men inte från revisorerna. Slutsatsen av detta är att från ett bredare intressentperspektiv, spelar inte det vanliga årsbokslutet en avgörande roll. Borttagandet av förvaltningsberättelsen för mindre företag anses som onödigt då den mesta informationen ändå kommer att bibehållas i noterna. Då de flesta mindre företag har mer eller mindre standardiserade förvaltningsberättelser, innebär det ändå ingen förenkling, utan kanske till och med en försvåring.</p></p> / <p>During 2007, the Swedish government issued a group to be in charge of the simplification regarding simpler accounting as a part of the large simplification in Sweden. The goal is to lower the administrative costs that are regulated by law with 25 per cent until 2010. During 2008, one of the Swedish Government Official Reports regarding the simplification was presented named; ”Delbetänkandet om Enklare redovisning – SOU 2008:67”.</p><p>Some of the suggested changes would result in that normative organs, and especially the Swedish Accounting Standard Board, should be given more responsibility through standardsetting. Since the proposal presents several changes that could affect companies, interested parties and auditors, the authors found it interesting to investigate the answers and comments from consultation bodies of the proposal. At the same time, it was interesting to investigate how the auditors perceive the proposal, since they often has another point of view. The purpose is therefore:</p><p><p><em>The purpose with this thesis is to investigate how auditing firms and consultation bodies to the Swedish Government Official Report perceive the proposal regarding simplified accounting. (SOU 2008:67)</em></p><p>The investigation is done from a phenomenographical method, which means that it is only the consultation bodies and the auditors’ perception that is investigated – not how the reality actually is. A large part of the working hours has been distributed to read, interpret and understand the investigation. At the same time, a lot of the content had to be complemented and investigated in literature. The interviews have been done through face-to-face dialogues and via e-mail dialogues.</p><p>The result shows that everyone welcomes the simplification and believes it is important, since Swedish companies should have an even chance towards the rest of Europe when it comes to competition. Some of the aspects, such as the removal of the “ordinary” annual accounts, have been treated positively from the consultation bodies, but not from the auditors. The conclusion from this is that from the interested parties’ point of view, the ordinary annual accounts are not considered to be of great importance. The removal of the management report for smaller companies is perceived as unnecessary, since most of the content will be kept and placed in the notes. Since most of the smaller companies have more or less standardized management reports, will the change not result in a simplification,</p><p>but perhaps instead make it even more difficult.</p></p>

Transpersoner är en grupp som i forskning observerats löpa särskild risk för social utsatthet. Transpersoners levnadsvillkor i relation till den egna könsidentiteten i fråga om sådant som juridisk könstillhörighet och könskorrigerande är något som regleras i lag. Denna uppsats syftar till att undersöka hur transpersoners attribut och den statliga regleringen av transpersoners kroppar och könsidentitet framställs i statens offentliga utredningar under 1960- och 2010-talet. En tematisk analys av en utredning från respektive tidpunkt har genomförts, och materialet har analyserats med utgångspunkt i Judith Butlers teorier om den heterosexuella matrisen och gender performance theory samt Natacha Kennedys framställning av begreppet cisgenderism. Vi fann att framställningen av transpersoners attribut såväl som regleringen av transpersoners könsidentitet i lag till vissa delar skiljer sig mellan utredningarna, men att vissa aspekter kvarstår. Framställningen av transpersoners psykiska varande har förändrats från en psykiskt sjuk avvikare som behöver diagnostiseras som sådan och behöver anpassas såväl beteendemässigt som fysiskt till rådande könsnormer, till en delvis mer tillåtande syn på transpersoners könsidentitet där den juridiska könstillhörigheten menas kunna tillåtas vara upp till transpersonen själv att besluta om. Dock kvarstår diagnosförfarandet även under 2010-talet i fråga om könsdysforidiagnosen som villkorar transpersoners rätt till könskorrigerande vård av kroppen, något som visar på att aspekten av medikalisering av transpersoners varande såväl som den statliga kontrollen över könsidentiteten har kvarstått över tid. Med utgångspunkt i våra valda teorier har vi även noterat att beskrivningen av könsnormernas samhälleliga roll har förändrats över tid från något samhällsavgörande till något som till viss del betraktas som föränderligt, och att förändringen i framställningen av dessa normers innebörd även tycks inverka på hur transpersoner framställs.

Hemlöshet är ett mångfacetterat begrepp och socialt problem som funnits i århundraden, trots detta finns ingen samsyn kring fenomenets orsaker eller lösningar. Denna studie har ämnat bredda kunskapen kring konstruktioner av hemlöshet och särskilt inriktat sig på svenska statens syn på, och anspråk om, personer i hemlöshet och hemlöshet som socialt problem. I studien har en dokumentstudie utförts för insamling av empiriskt material och därefter har en kvalitativ textanalys genomförts. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Losekes teori om anspråk har två utredningar som anses vara representativa för respektive tidsperiod analyserats. Dessa är SOU 1929:9 och SOU 2001:95. I analys av utredningarna framkom att hemlöshet har konstruerats på två olika sätt. I den tidigare utredningen anses personer i hemlöshet ha förorsakat sin egen situation och ses som ett problem som samhället lider av. I den senare utredningen ses personer i hemlöshet som offer för primärt strukturella omständigheter och förtjänta av samhällelig uppslutning för problemets lösning. Analysen resulterade även i att belysa hur anspråk formulerade om problemets orsaker var avgörande vid formuleringen för givna anspråk om problemets lösningar. Denna studie kan ses bidra till kunskapsutvecklingen om hemlöshet genom att belysa vikten av att inte glömma historien för att kunna utveckla det framtida sociala arbetet ytterligare.

語云「為政之要，莫若得人，百官稱職，則萬務咸治」，又云「徒善不足以為政，徒 法不足以自行」，意在健全之法制有賴勝任之人員以執行之，始能達成目的，恢宏功 能。公務人員之任用乃人事行政之大門，如何使「朝無倖進之徒，野無抑鬱之士」， 斯為施政致治之要務。現行公務人員任用制度，作始於廣州，大備於遷渝之際，行憲 後可記之革新措施殊多，迨行政院成立人事行政局，任用制度復向前邁進一步，此種 演進事實可供吾人探討之處誠多，不無研究價值。 全文凡七章，約十六萬字。 第一章緒論。係自任用之廣狹二義中說明拙文以狹義之任用配備過程為限。並就諸多 不同之公務人員涵義□，確定以公務人員任用法及分類職位公務人員任用法所規範之 公務人員為研究對象。 第二章任用制度之演進。首敘歷代與北京政府時代之任用制度，自秦以迄民初擇要歷 述，以明梗概。再就國民政府時期所建立之任用制度，予以分析介紹，並將行憲以來 任用法規之立法精神作一扼要說明，冀對現行制度之瞭解與研究有所助益。 第三章任用機關與銓敘機關。除於任用機關之任用權限及銓敘機關之組織與職權作一 探討外，並對時起爭議之任用權作一簡單分析，而以任用權之制度化為依歸。 第四章任用等級與任用資格。本章將公務人員依適用法規之不同分成普通任用法上之 公務人員、特種任用法上之公務人員及分類職位法上之公務人員三類，分別詳述任用 等級與任用資格，並各類公務人員之職等比照與轉任資格作一綜合說明。 第五章任用限制。分別就積極條件之能力要件、任用要素，及消極限制之消極條件、 迴避任用、兼代限制、年齡限制、指名商調等一一予以分析研討。 第六章任用程序。此與任用資格同係任用制度之骨幹，自考試分發甄審、派代、送審 、銓敘、複審、試用、學習至請簡呈荐委任、動態登記、改正降免與銓審互核等，分 別就作業程序與作業要點詳加敘述。同時將分類職位公務人員之任用程序另節說明。