No description available.

No description available.

Usability expresses how well a computerised system supports human activity. The human-computer interaction occurs via the user interface, which is constituted by a Graphical User Interface (GUI) to a great extent. The issue is to integrate GUI design and usability engineering with traditional system development in order to slide on the man-machine scale. The purpose of writing this thesis was to find out how to approach GUI design with respect to stakeholders? interests, technical issues, functional requirements and budget limitations. After having conducted four system development projects of varying nature, the outcome was a usability toolbox with techniques, tools and ideas for all situations. The usability toolbox offers inspiration and guidance for your interactive and creative moments and can support GUI design in any phase of a system?s life cycle, in any project.

Marknaden för försäljning av applikationer för smartphones växer snabbt, värdet på den ökar i samma takt och i och med detta kommer även flera nya aktörer in på marknaden. Planerar man att starta en applikationsbutik och sälja applikationer till smartphones kommer det vara avgörande för kundernas användarupplevelse att hemsidan och/eller butiksapplikation har ett användargränssnitt som är logiskt upplagt, rent och översiktligt samt visuellt tilltalande. Genom att uppfylla dessa krav kan en konkurrensfördel skapas som bör leda till ökad försäljning. Det här arbetets syfte har varit att finna svar på frågan om hur man kan utforma ett användargränssnitt för en applikationsbutik så att det blir lättare att snabbt hitta applikationer efter specifika krav och vad man bör tänka på under designprocessen. Analyserna visar att det man till att börja med bör ha i åtanke, är att kategorisera innehållet på ett så tydligt sätt som möjligt genom att använda enkla begrepp och inte ha för många kategorier att välja mellan, vilket försvårar översikten för användaren. Vidare är t.ex. filtreringen och sorteringen avgörande för att kunna hitta det man söker utan att behöva leta igenom ett stort antal sökträffar. Genom att ha de båda funktionerna tillgängliga samtidigt och på samma ställe blir skillnaden dem emellan tydligare och de båda funktionerna kan utnyttjas bättre av användaren. Ytterligare en viktig aspekt att fundera kring, är användandet av fritextsökfältet och hur detta kan förbättras för användarna genom att ge förslag på sökningar och ge beskrivningar av resultaten. En annan fråga som också behandlats är hur man ska tänka när man ska skala ned hemsideversionen av en applikationsbutik så att den fungerar i ett gränssnitt för butiksapplikationer anpassade för smartphones. Även här är bl.a. användandet av kategorier och hur de visas, av stor betydelse för slutanvändaren. Att scrolla vertikalt snarare än horisontellt är i vårt tycke mer funktionellt och dessutom vanligare då man kan se fler kategorier samtidigt och då kategorinamnen får mer spelrum. I övrigt bör man skala av så mycket som möjligt från hemsidans layout och enbart behålla unika drag för att särskilja sig från konkurrenternas butiksapplikationer och samtidigt behålla tydliga, igenkännbara likheter till hemsidan.

This diploma thesis deals with the issue of the development of mobile thin client application which is able to manage commercial infrastructure cloud service. The introduction section provides an overview of the necessary terminology and presents the problem domain that is a subject of this thesis. Besides the project itself, of which result is the main output of this work, is also the part dedicated to research of current theses, school information resources, guidelines, recommendations and methodologies that covers topics of design and implementation of graphical user interfaces for mobile devices, especially for those that have the Android operating system installed. Information obtained on basis of the research is after used as a default knowledge base for design and implementation of the presentation layer of the previously mentioned application. The next aim of this thesis is to make analysis of requirements for new application which is being developed. The requirements are then transformed into conceptual design, to which is bound the explanation of implementation of individual application layers. UML was mainly used for the modeling of the application parts design in environment of the Sybase PowerDesigner. The programming process was performed by usage of the development environment called Eclipse SDK. Benefit of this diploma thesis lies in the possibility of reusing its concentrated knowledge resulting from the research dealing with the problems of creating GUI for mobile devices. Programmer, who is untouched in this specialization, will be able to use this part of the thesis as a critical study material which has been verified in practice. Cloud infrastructure solution providers can find there an inspiration for their own mobile thin client application.

No description available.

Interface colour scheme design is complex, but important. Most software allows users to choose the colours of single items individually and out of context, but does not acknowledge colour schemes or aid in their design. Creating colour schemes by picking individual colours can be time-consuming, error-prone, and frustrating, and the results are often mediocre, especially for those without colour design skills. Further, as colour harmony arises from the interactions between all of the coloured elements, anticipating the overall eff ect of changing the colour of any single element can be difficult. This research explores the feasibility of extending artistic colour harmony models to include factors pertinent to user interface design. An extended colour harmony model is proposed and used as the basis for an objective function that can algorithmically assess the colour relationships in an interface colour scheme. Its assessments have been found to agree well with human evaluations and have been used as part of a process to automatically create harmonious and usable interface colour schemes. A three stage process for the design of interface colour schemes is described. In the fi rst stage, the designer speci es, in broad terms and without requiring colour design expertise, colouring constraints such as grouping and distinguishability that are needed to ensure that the colouring of interface elements reflects their semantics. The second stage is an optimisation process that chooses colour relationships to satisfy the competing requirements of harmonious colour usage, any designer-specified constraints, and readability. It produces sets of coordinates that constitute abstract colour schemes: they de fine only relationships between coloured items, not real colours. In the third and fi nal stage, a user interactively maps an abstract scheme to one or more real colour schemes. The colours can be fi ne-tuned as a set (but not altered individually), to allow for such "soft" factors as personal, contextual and cultural considerations, while preserving the integrity of the design embodied in the abstract scheme. The colours in the displayed interface are updated continuously, so users can interactively explore a large number of colour schemes, all of which have readable text, distinguishable controls, and conform to the principles of colour harmony. Experimental trials using a proof-of-concept implementation called the Colour Harmoniser have been used to evaluate a method of holistic colour adjustment and the resulting colour schemes. The results indicate that the holistic controls are easy to understand and eff ective, and that the automatically produced colour schemes, prior to fi ne-tuning, are comparable in quality to many manually created schemes, and after fi ne-tuning, are generally better. By designing schemes that incorporate colouring constraints specifi ed by the user prior to scheme creation, and enabling the user to interactively fi ne-tune the schemes after creation, there is no need to specify or incorporate the subtle and not well understood factors that determine whether any particular set of colours is "suitable". Instead, the approach used produces broadly harmonious schemes, and defers to the developer in the choice of the fi nal colours.

Gränssnittsdesign är en av de viktigaste aktiviteterna vid systemutveckling, eftersom gränssnittet utgör den beståndsdel för vilket slutanvändare kommer göra sin primära helhetsbedömning av systemet utefter. Det innebär att gränssnittsdesignarbetet har en avgörande roll för hur systemet kommer att mottas och bedömas vid leverans och upphandlingar av system. Att designa tillfredställande gränssnitt handlar om att ta hänsyn till en rad olika human computer interaction (HCI)-aspekter. Dessa är användbarhet, användarupplevelse samt estetik, det vill säga hur visuellt tilltalande gränssnittet är. Följande tre aspekter kommer på olika sätt påverka hur en användare upplever ett system, vilket i sin tur kommer påverka huruvida en beställare är beredd att investera i ett system. Att utveckla gränssnitt för system innebär ofta att designers och utvecklare måste göra avvägningar kring i vilken mån en designer skall få realisera gränssnittsdesign. Detta eftersom en samansättning av för många visuella gränssnittselement kan få inverkan på systemets prestanda. Stundtals hamnar de två elementen, visuella designattribut och systemkrav, i konflikt med varandra och i de fall där de senare föregår designattribut ställs gränssnittsdesigners inför en utmaning eftersom att de bli begränsade i sitt arbete. Trots detta ställs dock samma krav på att designers skall uppnå tilltalande gränssnitt som väcker känslor av professionalism, samtidigt som systemet skall bibehålla optimal systemprestanda och funktionalitet.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett tillfredställande gränssnitt i aspekter av estetik, användbarhet och användarupplevelse kan designas i ett standardsystem när designarbete begränsas till att enbart kunna justera placering och färg av gränssnittselement. Detta har inneburit en designforskningsansats bestående av en iterativ utvecklingsprocess där ett gränssnitt designat och realiserat baserat på av teorin förslagna riktlinjer för gränssnittsdesign som fortfarande har varit möjliga att tillämpa trots designarbetets begränsningar. Gränssnittet har därefter utvärderats genom experiment i form av användbarhetstester och expertutvärdering. Empirisk data från utvärderingarna har därefter analyserats och införlivats i gränssnittet och slutligen har en slutsats genererats och presenterats.Studiens resultat visar att genom en kombination av befintliga teoribaserade riktlinjer kommer designers en god bit på väg för att lyckas design tillfredställande gränssnitt i aspekter av estetik, användbarhet och användarupplevelse. I slutet av studien presenteras detta i form av sju nya riktlinjer. Variabeln användarupplevelse visade sig dock vara svårare att designa för i studiens begränsade kontext. Detta beror på att användarupplevelse är en svår variabel att utvärdera på grund av dess subtila natur. Slutligen presenteras förslag för framtida forskning och på vilket sätt studiens resultat vidare bör beprövas. / User-Interface design is one of the most important aspects of development of a system, as the user-interface is one of the elements that the user primarily will take in consideration when assessing a system. This means that user-interface design plays an important role in how the system will be received and assessed at procurement. A designer has to consider a couple of human computer interaction (HCI)-aspects such as usability, user experience, and aesthetics, in order to design a satisfactory user-interface. These three aspects of human computer interaction affect user experience of a system, which will influence a client’s decision on investment in the system. Designing a user-interface of a system often means that designers and developers have to consider the extent to which a designer can implement their version of the interface. A composition of many visual interface elements can have an impact on the systems performance. Sometimes the visual design attributes can conflict with the system requirements. If designers are challenged system requirements are prioritised because they will be limited in their work. Despite those limitations, the designers are still needed to design an appealing user-interface that can invoke feelings of professionalism, parallel to the system requirement of optimal performance and functionality.The purpose of this study was to explore how an appealing user-interface with regards to aesthetics, usability and user experience can be designed when the design work is limited to only be able to adjust placement and visual appearance in terms of names and colour of UI elements. This has been explored by doing an iterative development process in which an interface has been designed and developed based on guidelines from theory on user-interface design which the authors has been able to implement based on the limitations on the design work. The interface has subsequently been evaluated by experiments in terms of usability tests and an expert evaluation in the form of a heuristic evaluation. The evaluations resulted in empirical data which has been analysed and set against existing theory upon which a conclusion has been generated and presented.The result of the study show that designers are well on the way to successfully design an appealing user-interface in relation to aesthetic, usability and user experience, which the authors presents in the form of seven new guidelines. The variable user experience turned out to be more difficult to design in the study’s limited context. The authors believe that one of the reasons for this is that user experience is difficult to evaluate because of its subtle nature. Lastly we present suggestions for future research and how the results of the study should be further proved.