This study intends to find out how two different teaching methods affect pupils'communicative ability in the problem-solving process. This through the use of smallgroup work. This study also has a comparative aspect and intends to compare atraditional teaching method with the innovative Game-based learning theory, whichadvocates that learning can take place through gamification. In order to achieve theaim of the study, an inquiry was carried out in four different small groups in gradefour (ages 10–11). The result of the inquiry indicated that the mean value of thenumber of communication clusters presented per minute was higher in the groupsthat worked with traditional learning than those that worked with gamified learningthrough the use of Escape room. / Denna studie har för avsikt att ta reda på hur två olika undervisningssätt påverkarelevers kommunikativa förmåga inom problemlösningsprocessen. Detta genomanvändandet av smågruppsarbeten. Studien har även en jämförande aspekt somhandlar om att jämföra ett traditionellt undervisningssätt med den nytänkandeGame-based learning theory som förespråkar att lärande bör ske genom spelifiering.För att uppnå syftet med studien genomfördes en undersökning i fyra olikasmågrupper i årskurs fyra (ålder 10–11 år). Resultatet från undersökningen pekadepå att medelvärdet av antal uppvisade kommunikationskluster per minut var högrehos grupperna som arbetade med traditionellt lärande än de som arbetade medspelifierat lärande genom användandet av Escape room.

Two different focus groups in primary schools in Uganda participated in this study to investigate critical aspects of usability comparing two different educational mobile applications. The first group was already familiar with both applications, while the second group had no previous experiences of the applications. Furthermore, interviews were performed with a head teacher as well as two CEOs and founders of two start ups developing educational mobile applications for children, in order to investigate challenges with implementation of mobile learning in schools in Uganda. The results showed that one of the applications was not fully compatible with the devices used by the target group and that swiping was perceived less natural than clicking. Regarding organizational factors of implementation in schools, financial limitations and insufficient computer literacy among employees were revealed as critical obstacles. Moreover, improvements of the method used during the user tests with children in foreign contexts are discussed. / I denna studie deltog två fokusgrupper med barn från två olika grundskolor i Uganda för att undersöka kritiska aspekter gällande användarvänlighet genom att jämföra två mobilapplikationer som används i utbildningssammanhang. Den första gruppen var redan bekant med båda applikationerna, medan den andra gruppen var obekant med applikationerna. Vidare undersöktes utmaningar med implementation av mobile learning i grundskolor i Uganda genom intervjuer med en rektor från en ugandiansk grundskola samt två VDs tillika grundare från två ugandianska edTech-start-ups. Resultaten visade att en av applikationerna inte var fullständigt kompatibel med de enheter som användes av målgruppen i Uganda samt att "swipea" uppfattades mindre naturligt än att klicka. Gällande organisatoriska faktorer av implementering i skolorna visades finansiella begränsningar och anställdas otillräckliga datakunskap vara kritiska hinder. Utöver resultaten som ämnar svara på de definierade frågeställningarna diskuteras förbättringar av metoden som användes för användartesterna, i syfte att ge riktlinjer till framtida projekt i liknande sammanhang.

No description available.