Roux-en-Y gastric bypass (RYGBP) sustains weight loss and ameliorates diseases common in the morbid obese (BMI>40 kg/m2), but leaves the stomach and duodenum inaccessible. Morbidly obese patients have increased operative risks and in other fields minimal surgery is known to facilitate the postoperative course. The aim of this thesis was to evaluate hand-assisted laparoscopy in RYGBP and develop techniques to study the excluded stomach. The hand-assisted technique was developed in 13 patients and subsequently compared to open surgery in a blinded, prospective, randomised trial of 50 patients. Hand-assistance was feasible with a low need for conversions or re-operations. The duration of surgery was longer (150 versus 85 minutes) and postoperative results were similar to those in open surgery. Thus, the patients did not appear to derive benefits from hand-assisted laparoscopy. Interventional radiology accessed the excluded stomach and allowed endoscopy, barium studies and acid measurements. Chronic gastritis and low acid production were found. After RYGBP, 8 of 22 patients (36%) had duodenogastric bile reflux (DGBR), when studied by HIDA-scintigraphy. No DGBR was seen among controls. The gastric mucosa was evaluated by serology (pepsinogen I (PGI), H. pylori and H,K-ATPase) in 64 patients before and 1-4 years after operation. RYGBP, in contrast to gastric restriction, had reduced PGI levels postoperatively. According to serology, the mucosa is atrophic or in a resting state. This study focuses on safety in RYGBP. Hand-assisted laparoscopy was feasible, but not favourable compared to an optimised open procedure. The excluded stomach is no longer inaccessible and characterised by chronic gastritis, low acid production and frequent bile reflux.

Enligt WHO är övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgå en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vän/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stå ut från massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad självbild/förändrad självbild. Kärnkategorin kognitiv dissonans sågs genomgående i alla kategorier. Den kognitiva dissonansen reduceras genom att en eller båda kognitionerna ändras så att de bättre stämmer överens eller genom att överbryggande kognitioner läggs till. Studiens kärnkategori, kognitiv dissonans, leder till tanken att för att operationen skall vara framgångsrik långsiktigt bör den opererade: 1) se sig som ansvarig för viktnedgången, 2) se sig som en smal/normalviktig individ och 3) tro att den är värd framgång.

Syfte: Att beskriva orsaker till brister i uppföljning, dess effekter och den motivation som sjuksköterskor kan möta hos patienter som är gastric bypass opererade i samband med fortsatta livsstilsförändringar och ökad livskvalitet, samt att som kvalitetsgranskning redogöra för undersökningsgrupper, deltagare och bortfall i artiklarna. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Sökning av kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarnas resultat har sedan utifrån syfte och frågeställningar analyserats. Resultat: Det är betydelsefullt att få patienterna att komma på uppföljande återbesök för att hjälpa de till fortsatt livsstilsförändring. Högt BMI innan operationen kunde vara orsak till brister i att komma till uppföljning och återbesök vilket medförde förlust av stöd och hjälp till att följa dieten, samt att komplikationer upptäcktes sent och att information gick förlorad. Även om livskvaliteten ofta förbättrades markant så upplevde många en mer bristande grad av livskvalitet än förväntat och depression förekom. Hinder till motivation till förändrad livsstil och förbättrad livskvalitet kunde vara att pressas för hårt vilket kunde innebära att patienterna ofta ledsnade helt på att röra på sig. Slutsats: För att uppnå viktminskningsresultat och en förbättrad livskvalitet genom motiverande samtal behövs kunskap om hinder till motivation. Uppföljning och återbesök behöver prioriteras både av patienter och av sjuksköterskor.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva faktorer som är av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat, mer än tre år efter gastric bypass. Metod: För att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på fjorton vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Medline samt genom manuell sökning. Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse för långsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppföljning, preoperativ viktnedgång samt medicinska faktorer såsom utvidgning av magsäck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och utövande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med långsiktig viktminskning. Beteenden såsom kontroll över matbegär och ätvanor var av stor betydelse. Hetsätning visade sig påverka viktresultatet negativt. Patienter som gick på uppföljning visade större viktminskning på lång sikt liksom patienter som lyckades minska i vikt före operationen. Slutsats: Långsiktigt viktresultat efter gastric bypass kan förbättras genom rätt kost, fysisk aktivitet, långsiktig uppföljning samt genom att tidigt upptäcka ohälsosamma ätbeteenden. Mer forskning krävs angående faktorer som påverkar viktresultatet på lång sikt och vad sjukvården kan göra för att påverka dessa.

Thesis (M.S.)--East Carolina University, 2009. / Presented to the faculty of the Department of Exercise and Sport Science. Advisor: Timothy P. Gavin. Title from PDF t.p. (viewed May 25, 2010). Includes bibliographical references.

Introduktion: Depression, ångest, stress och ätstörningsproblematik har visat sig ha en hög prevalens hos personer som lider av obesitas. Syfte: Att undersöka om och i så fall hur ångest och depression mätt i HADS förändras i en grupp som genomgått överviktskirurgi. Av intresse var också att undersöka om viktnedgång samt om preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar utfallet av symtom på ångest och depression postoperativt. Metod: 30 patienter som genomgått överviktskirurgi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under våren 2011 inkluderades i studien. Dessa patienter hade innan genomgången operation och vid en uppföljning sex månader postoperativt besvarat olika screeningformulär avseende psykiskt välmående, ätstörningar och stress. Resultat: Preoperativa symtom på stress, hetsätning och känslomässigt ätande predicerar inte utfallet av symtom på ångest och depression sex månader postoperativt. Viktnedgång predicerar inte utfallet av symtom på ångest postoperativt, däremot kan viktnedgång predicera utfallet av symtom på depression sex månader efter operation. Ingen signifikant skillnad fanns mellan pre- och postoperativa symtom på ångest eller depression. Slutsats: I en grupp patienter där symtom på ångest och depression inte varit högt förekommande preoperativt kan det vara svårt att upptäcka förändringar i hur dessa patienter mår. Fler studier behövs för att kunna ge ett utökat professionellt stöd till denna patientgrupp. / Background: People with obesity have a high prevalence of depression, anxiety, stress and binge eating/emotional eating behaviours. Aim: To analyze if and how anxiety and depression measured with the Hospital and Anxiety Depression Scale change in a group of patients who have gone through Gastric Bypass surgery. Of interest was also to study if weight loss and preoperative symptoms in stress, binge- eating and emotional eating behaviours could predict anxiety and depression postoperatively. Method: 30 patients whom all gone through Gastric Bypass surgery in Uppsala University Hospital were included in the study. All patients had answered screening questionnaires about physically wellbeing, eating disorders and stress before surgery and six months postoperatively. Results: Preoperative symptoms of stress, binge eating and emotional eating disorders do not predict anxiety and depression postoperatively. Weight loss does not predict symptoms of anxiety postoperatively, but could predict symptoms of depression six months after Gastric Bypass surgery. There was no statistically significant difference between pre- and postoperative symptoms of anxiety and depression. Conclusion: Changes in wellbeing following Gastric Bypass surgery are difficult to identify in a group of patients where the occurrence of symptoms of anxiety and depression is low preoperatively. Further research is needed to find and develop professional support to this group of patients.

No description available.

Fetma och övervikt är ett allt mer vanligt problem över hela världen och därav ökar även överviktskirurgin. Gastric bypass är den vanligaste metoden i Sverige och ses som ett redskap för viktminskning. För att bibehålla viktminskningen spelar andra faktorer än operationen en roll hos patienterna. Studiens syfte var att finna framgångsfaktorer vid en bibehållen viktminskning postoperativt. Metoden var av fenomenologisk narrativ karaktär och datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. Intervjuerna transkriberades, meningskoncentrerades och tematiserades. Analysen resulterade i fem framgångsfaktorer (1) kostmedvetenhet (2) socialt stöd (3) göra saker jag inte kunnat innan (4) villig att kämpa (5) hopp om framtiden. Deltagarna var åtta medelålders kvinnor. Resultatet visar gemensamma framgångsfaktorer hos kvinnor som genomgått en gastric bypass-operation. Detta ger studien en hög validitet i frågan om kvinnors upplevelser men begränsar generaliserbarheten. Fortsatta studier med fler och varierande deltagare är därför att rekommendera.

Thesis (Ph.D.)--Virginia Commonwealth University, 2009. / Prepared for: Dept. of Health and Human Performance. Title from resource description page. Includes bibliographical references.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:23:31Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-02-28Bitstream added on 2014-06-13T18:50:43Z : No. of bitstreams: 1 biagioni_mfg_me_botfm.pdf: 802579 bytes, checksum: 9594c1b08b81555be0b3afc4794cb9ab (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / A obesidade é uma doença crônica e de caráter epidemiológico, repercutindo de maneira importante na saúde do indivíduo e na sociedade. Atualmente, a cirurgia bariátrica, em especial a Bypass gástrico em Y de Roux (BGYR), vem se popularizando como uma forma de tratamento dessa condição, garantindo perda do excesso de peso superior às terapias convencionais, com manutenção em longo prazo. Contudo, observa-se que, por se tratar de uma cirurgia com componentes restritivos e disabsortivos, o BGYR, pode levar a redução na absorção e ingestão de nutrientes essenciais a homeostase corporal e em especial, a homeostase óssea. Com isso, podem ocorrer alterações no metabolismo ósseo e, consequentemente na estrutura óssea. Os objetivos do presente estudo foram avaliar o efeito da referida cirurgia sobre a ingestão de nutrientes e parâmetros relacionados à remodelação óssea de pacientes obesas antes e após três e seis meses do procedimento, averiguando se existe associação entre a ingestão alimentar e a evolução destes parâmetros. Neste estudo, prospectivo e observacional, foram estudadas 25 mulheres, submetidas ao procedimento de BGYR, no período de maio de 2009 a maio de 2010, no Hospital das Clínicas da Faculdade de Medicina de Botucatu, Unesp. Para avaliação da ingestão energética e de cálcio, magnésio, fósforo, vitamina D e macronutrientes, foi aplicado um registro alimentar de 72 horas, nos três momentos de avaliação, calculando-se as variáveis por meio do software de nutrição Dietpro 5.i Profissional. Os dados comportamentais foram coletados por meio de um protocolo de avaliação, desenvolvido pela equipe, considerando-se uso de tabaco, álcool e prática de atividade física. Foi realizada avaliação antropométrica, aferindo-se circunferências da cintura, abdominal e quadril, além do peso corporal e seus componentes, analisados pelo método... / Obesity is a chronic disease and an epidemic, resulting in a significant way in the health of the individual and society. Nowadays, bariatric surgery in special gastric bypass Roux-Y (BGYR) has become popular as a treatment, ensuring loss of overweight superior to conventional therapies, with long term maintenance. However, it was observed that, because it is a surgery with disabsorptive and restrictive components, the RYGB may lead to reduced absorption and intake of essential nutrients, necessary for the body homeostasis and, specially, bone homeostasis. Thus, changes in bone metabolism may occur and, consequently, changes in bone structure. The objectives of the present study were to evaluate the effect of the surgery on nutrients intake and on parameters related to bone remodeling in obese patients, before and after three and six months of the procedure, by examining the association between food intake and evolution of these parameters. A prospective and observational study evaluated 25 women who underwent the RYGB procedure, from May 2009 to May 2010, at the Hospital of the Medical School of Botucatu, UNESP. For evaluation of energy, calcium, magnesium, phosphorus, vitamin D and macronutrients consumption, a 3 days food record was carried out before and after surgery, and calculated on DietPro 5.i Professional nutrition software. Behavioral data were collected by an assessment protocol, developed by the team, considering use of tobacco, alcohol and physical activity. Anthropometric assessment was performed by measuring waist circumference, waist, hip and body weight, and components of body weight were analyzed by bioelectrical impedance method. Laboratory tests of bone metabolism were also conducted, such as: calcium (urine and serum), serum magnesium and phosphorus, total alkaline phosphatase and bone specific alkaline phosphate (BSAP), parathyroid hormone (PTH), carboxy-te... (Complete abstract click electronic access below)