No description available.

Bakgrund: Ett av mänsklighetens största hälsoproblem är övervikt och fetma. Ett högt BMI ökar risken för morbiditet och mortalitet, därför är en förändrad livsstil med bra matvanor och regelbunden motion det bästa alternativet för att gå ned i vikt. Viktreducerande kirurgi kan vara ett alternativ, som bör undersökas vidare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa hur hälsa och välmående påverkas hos personer som genomgått ett gastric bypass ingrepp. Metod: En litteraturöversikt utfördes för att studera valt problemområde. Femton vetenskapliga artiklar har använts. Kvalitetsgranskning av artiklarna har gjorts med hjälp av relevanta granskningsmallar och analysförfarandet utfördes av författarna tillsammans. Resultat: Livskvaliteten är lägre hos patienter som vill genomgå viktreducerande kirurgi än genomsnitts befolkning. Patienterna kände att de fick en andra chans i livet efter kirurgin, de uttryckte glädje, såg nya möjligheter och hade bättre välmående både psykiskt och fysiskt efter ingreppet. Det är vanligt med överskottshud, speciellt på magen som en följd av kraftig viktreducering. Patienterna kände frustration över nutritionen, då kosten inte var lika naturlig som tidigare. Det krävdes större måltidsplanering för att få ett tillräckligt näringsintag efter kirurgin. Diskussion: Majoriteten av deltagarnas livskvalitet höjdes och patienterna medverkade i fler sociala aktiviteter efter kirurgin. Patienterna skämdes dock över sin kropp efter kirurgin på grund av överskottshuden. Slutsats: Generellt ökade hälsan och välmående hos de personer som genomgått en viktminskningsoperation, de hade lättare att anpassa sig till samhället och kände sig inte längre överviktiga. / <p>Godkännande datum: 2016-10-31</p>

Background: Obesity has exploaded in the last decades and an ongoing increase is to be seen. The disease is rated as a huge epidemia of times and has developed to an economic social problem. Today more people die from obesity and it´s complications than from nutritional diseases and malnutrition. Gastric Bypass has proved to enable a new life including an improved health and quality of life but has also been critized for being a quick solution not resulting in a long term perspective weight loss. Aim: The aim of this study was to describe people´s experiences from going through Gastric Bypass surgery. Method: The method used was a literature study based on qualitative research. The articles were analysed according to Fribergs five step model and resulted in three main themes and nine sub-themes. Results: The main themes were- The last way out, The battle against oneself and On a new adventure. In order to be able to support these people keeping their new life style and weight reduction the nurse must have insight in people´s experiences of having undergone a Gastric Bypass surgery. Conclusion: The result showed that Gastric Bypass can be a last alternative for hope about a better future and a chance to an improved health and quality of life. Though the surgery has to be combined with individually created coping strategies and a genuine, strong will to make a change in order to become a successful action in a long term perspective.

The severely obese patient has varying degrees of intrinsic reduction of expiratory flow rates and lung volumes. Thus, the severely obese patient is predisposed to postoperative atelectasis, ineffective clearing of respiratory secretions, and other pulmonary complications. This study evaluated the effect of bi-level positive airway pressure (Bi-PAP) on pulmonary function in obese patients following open gastric bypass surgery. Patients with a body mass index (BMI) of at least 40 kg/m2 who were undergoing elective gastric bypass were eligible to be randomized to receive either BiPAP during the first 24 h postoperatively or conventional postoperative care. Patients with significant cardiovascular and pulmonary diseases were excluded from the study. Forced vital capacity (FVC), forced expiratory volume in 1 s (FEV1.0), peak expiratory flow rate (PEFR), and percent hemoglobin oxygen saturation (SpO2) were measured preoperatively, and on postoperative days 1, 2, and 3. Twenty-seven patients were entered in the study, 14 received BiPAP and 13 received conventional postoperative care. There was no significant difference preoperatively between the study and control groups in regards to age, BMI, FVC, FEV1.0, PEFR or SpO2. Postoperatively, expiratory flow was decreased in both groups. However, the FVC and FEV1.0 were significantly higher on each of the three consecutive postoperative days in the patients who received BiPAP therapy. The SpO2 was significantly decreased in the control group over the same time period. Prophylactic BiPAP during the first 12--24 h postoperatively resulted in significantly higher measures of pulmonary function in severely obese patients who had undergone elective gastric bypass surgery. These improved measures of pulmonary function, however, did not translate into fewer hospital days or a lower complication rate in our study population of other wise healthy obese patients. Further study is necessary to determine if BiPAP therapy in the first 24 postoperative hours would be of benefit in severely obese patients with comorbid illnesses who have undergone elective gastric bypass.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat dramatiskt under de senaste åren och idag ett problem både nationellt och globlt. Vid svår fetma och övervikt görs olika kiruriska ingrepp. gastric bypass är ett av de vanligaste ingreppen som görs i Sverige. Det sker förändringar i personens levnadsvanor efter ingreppet. Matintaget blir mindre och personen går ner i vikt. Samtidigt blir det förändringar i sociala relationer och den psykiska hälsan.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av hälsa efter en Gastric bypass operation. Metod: Metoden var en allmän litteratuöversikt enligt Friberg metod med en kvalitativ anstas. Nio artiklar valdes för studiens resultat. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier som beskrev patientens upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass operation: betydelsen av ändrade levnadsvanor, känslors påverkan efter operation och sociala perspektivets inflytande efter operation. Slutsats: Stöd från närstående, familjer och sjuksköterskan har en stor betydelse i personers upplevelse av hälsa efter en Gastric bypass.

Bakgrund World Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp. Gastric bypass har en positiv effekt på bland annat vikt, typ 2-diabetes, obesitasrelaterade hjärt-kärlsjukdomar samt hälsorelaterad livskvalitet. Syfte Syftet är att beskriva personers upplevda psykiska hälsa efter genomförd gastric bypass operation. Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes då syftet med studien var att, utifrån den intervjuades perspektiv, söka förstå dennes subjektivt upplevda psykiska hälsa. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer där en utarbetad intervjuguide kopplad till studiens syfte låg till grund. Totalt genomfördes sju intervjuer. Resultat Informanterna beskrev hur den psykiska hälsan hade påverkats i varierande omfattning efter operationen. Några informanter uttryckte att de upplevde sin psykiska hälsa som bättre i jämförelse med innan operationen. För vissa informanter var den psykiska hälsan opåverkad av operationen, men de hade heller inte tidigare upplevt någon större psykisk påverkan av att vara överviktiga. En del informanter upplevde att de borde vara glada efter operationen eftersom de hade gått ner i vikt, men att de trots detta inte upplevde sin psykiska hälsa som god. Slutsats Gastric bypass kan upplevas som ett drastiskt ingrepp för att behandla obesitas och kan förutom fysiska effekter även innebära en påverkan på den psykiska hälsan postoperativt. Graden av påverkan på den psykiska hälsan är individuell och får följaktligen olika konsekvenser för individernas dagliga liv.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fetma och övervikt definieras som ett onormalt överskott på fett som inverkar på en persons hälsa. Antalet överviktiga i världen har nästan fördubblats sedan 1980-talet och i Sverige beräknas tio procent av befolkningen lida av fetma. Att lida av övervikt och fetma kan innebära att en individ lättare drabbas av följdsjukdomar såsom hjärt- kärlsjukdomar, diabetes typ 2 samt vissa typer av cancer. Det finns flera orsaker till fetma, varav några av dessa är hereditet, livsstil och farmakologiska biverkningar. Idag kan fetma behandlas med hjälp av olika metoder. Överviktskirurgi har snabbt kommit att bli en av standardbehandlingarna för vuxna med grav fetma. Gastric bypass är idag ett av de ledande ingreppen inom denna typ av kirurgi. I Sverige genomförs cirka 8600 operationer om året. För att få genomgå en gastric bypass krävs det att individen uppfyller vissa kriterier. Bland annat ska seriösa försök till viktnedgång ha genomförts. Syfte Syftet var att belysa livskvaliteten hos individer som genomgått gastric bypass. Metod En litteraturbaserad studie valdes att genomföras. I studien har femton vetenskapliga artiklar inkluderats som alla tagits fram via databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska, norska eller engelska, vara genomförda på vuxna människor över 19 år samt vara publicerade de senaste tio åren. Samtliga artiklar har granskats utifrån ett bedömningsunderlag. Resultat I resultatet framkom att livskvaliteten skattades högre en tid efter gastric bypass för att sedan minska något. Många var nöjda med och skulle göra om operationen igen. Den fysiska funktionen och aktiviteten ökade samt sågs förbättringar i komorbiditeter såsom diabetes, hyperlipidemi, gastroesofagal reflux, hypertoni, smärta och sömnapné. Illamående och ofrivillig kräkning var vanligt förekommande besvär en månad efter operationen. Vanliga komplikationer efter ingreppet var striktur och internt bråck. Individer som drabbats av komplikationer rapporterade en lägre livskvalitet över tid. Efter ingreppet sågs en ökad självkänsla och tillfredsställelse med sin kropp. Tillstånd som depression och ångest förbättrades och sexlivet skattades högre efter gastric bypass. Hetsätning minskade och bland många förekom ingen hetsätning alls efter ingreppet. En studie visade dock på att oregelbundna episoder av hetsätning eller att ätande nattetid förekom efter gastric bypass. Slutsats En förbättring av livskvaliteten sågs efter gastric bypass, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Dock förekom svårigheter med kosthållning och komplikationer postoperativt hos ett antal individer. Trots detta skattades ingreppet vara övervägande positivt. Nyckelord: Fetma, Gastric bypass, Fysisk livskvalitet, Psykisk livskvalitet

yes / Background The interaction between motivation to eat, eating behaviour traits and gut peptides following gastric bypass (GBP) surgery are not fully understood. Setting Danderyd Hospital, Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden. Method Appetite and hormone responses to a fixed liquid pre-load were assessed in 12 obese (BMI 45 ± 1.9 kg/m2) participants immediately before, 3 days, 2 months, and 1 year following gastric by-pass (GBP) surgery. Subjective appetite and plasma levels of ghrelin, leptin, insulin and GLP-1 were measured for a 3-hour postprandial period. Eating behaviour traits were also measured using the TFEQR18. Results There was a decrease in TFEQ Emotional Eating (EE) and Uncontrolled Eating (UE) from pre to 1-year post-surgery, but no significant change in Restraint. In addition, there was a reduction in subjective appetite ratings, and alterations in appetite peptides favouring an anorectic response. Pre-surgery EE was significantly related to fasting and AUC ghrelin; UE was associated with AUC desire to eat while there was a significant association between fasting desire to eat and ghrelin (fasting and AUC). 1 year post-surgery, UE was positively related to fasting insulin and Restraint was negatively associated with GLP-1. UE and subjective hunger were positively correlated, while the relationship between desire to eat and ghrelin remained. Conclusion The relationships amongst subjective appetite ratings, eating behaviour traits and appetite peptides in obese patients both before and at one-year post GBP surgery contribute to the reduction in a propensity to over-eat and weight loss.

Dagens samhälle kräver att varje enskild individ måste ta beslut över alla de val som vi ställs inför. När det gäller val som antingen gynnar eller missgynnar vår hälsa är möjligheterna idag oändliga. På grund av detta finns det många som ökar i vikt och därmed kan behöva hjälp med att göra en livsstilsförändring. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som kan ha påverkat och motiverat i valet av att göra en gastric bypass operation, samt att urskilja vilka förändringar som följer efter den typen av livsstilsförändring. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där fyra informanter deltog och studiens data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet skrevs fram med tre huvudkategorier: Livet innan operationen, Faktorer som påverkat och motiverat till att välja gastric bypass samt Livet efter operationen. Detta visade att informanterna motiverades av deras oro inför den framtida hälsan samt deras förhoppningar om en förändrad framtid, det visade också att deras val påverkades av omgivningen. Sinnesstämningen och den sociala tillhörigheten hade förbättrats efter operationen och livskvaliteten hade ökat. / Today's society requires that each individual has to take decisions on all the choices that we face. When it comes to choices that either benefit or disadvantage our health the possibilities are endless. As a result of this there is a large part of the population that has increased in weight and might need help in making lifestyle changes. The purpose of this study was to investigate the factors that may have influenced and motivated the choice of going through a gastric bypass surgery, and to discern which changes following that kind of lifestyle change. Semi-structured interviews with the four participants were conducted, data were analyzed using qualitative content analysis. The result was partitioned into three main categories: Life before surgery, Factors that influenced and motivated to choose gastric bypass and Life after surgery. The findings displayed that the participants were motivated by their concern for the future health and their hopes for a changed future, the findings also showed that their choice was influenced by the surroundings. The surgery led to an improvement in mood and social life as well as an increase in quality of life for the participants.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem och kan medföra välfärdssjukdomar, till exempel diabetes typ II. Gastric Bypass (GBP) är den mest utförda överviktsoperationen för behandling av fetma och övervikt. Det saknas forskning om patienters kostvanor efter GBP och det är kunskap som behövs för att sjuksköterskan ska kunna bidra med råd och motivation till dessa patienter efter deras GBP-operation. Syfte: Att beskriva GBP-patienters erfarenheter av sina kostvanor efter operation, samt beskriva vilka urvalsmetoder som använts i de valda studierna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med elva vetenskapliga studier. Huvudresultat: Många av patienterna beskrev att deras kostvanor hade förändrats efter GBP-operationen. Framförallt kolhydratrik mat hade exkluderats ur deras kost. Det enda som inte hade exkluderats ur kosten var vegetabilier. De beskrev även att de hade utvecklat låg tolerans mot främst kött- och mejeriprodukter. Antalet måltider under dagen hade ökat och storleken på portionerna hade blivit mindre, vilket beror på den minskade volymen i magsäcken. Slutsats: De allra flesta GBP-patienternas kostvanor hade förändrats. Energiintaget var som lägst under den första tiden efter operationen, men med tiden lärde patienterna sig hur och vad de kunde äta, vilket ledde till ett successivt ökat energiintag. Få patienter uppgav att de fått professionell hjälp angående kost och kostvanor. Sjuksköterskan ska kunna undervisa och bidra med svar på frågor om förändringar i kostvanor för att patienten ska kunna uppnå god hälsa efter GBP-operationen. / Background: Obesity and being overweight is a globally increasing problem and can cause other health related diseases, such as diabetes type II. Gastric bypass (GBP) is the most performed kind of bariatric surgery in treatment for obesity and overweight. There are not enough studies on, and knowledge about, patients’ postoperative food habits for the nurse to be able to provide with the help and aid the patients will need after the GBP-operation. Aim: To describe GBP-patients’ experiences of postoperative food habits and which methods of sampling that have been used in the studies on which we base our results. Method: A descriptive literature study including eleven scientific studies. Results: Many of the participating patients described that their food habits had changed after their GBP-operation. Foods that consisted mainly of carbohydrates were excluded and vegetables were the only type of food that had not been excluded. The GBP-patients described that they had developed a low tolerance mainly towards meat and milk based products. The daily number of meals had increased and the servings of food were smaller than before the surgery. This mainly depends on the decreased volume in the gastric pouch. Conclusion: Almost every participating GBP-patient’s food habit had changed. The daily energy intake was at its lowest during the first time after the operation, but the patients learned how and what to eat in the course of time which would gradually lead to an increased energy intake. Few GBP-patients described that they had undergone professional counseling regarding food and food habits. The nurse must be able to teach the patients about food habits and give adequate answers to questions regarding changes in food habits so that the patients may achieve good health after the GBP-operation.