Society's view on women is a long-debated topic, and there are several studies made to analyze where and how these attitudes toward gender roles arise. This thesis focuses on how women are portrayed and represented in media, especially as female characters in film fiction, to gain insight into what effect this can have on society's view of women. This thesis examines how female characters are portrayed in media by using a qualitative method. The objects chosen to analyze are two female characters that have been identified to be representative of the cool girl trope. A character analysis has been conducted to examine the study objects as a form of qualitative text analysis. The study applies relevant theories such as genre theory, representation theory, and the feministic perspective on the media and the male gaze. The previous research presents earlier studies on the cool girl trope and other perceived devaluating representations of women on screen. The results from this study suggest that women as female characters are portrayed differently than male characters, which can be seen as devaluing of women. In some cases, female characters are used as a treat to the male eye, as something to desire, or as something to laugh at and make fun of. Above all, the portrayal of women as the cool girl creates a distinction between different types of female behavior and gives the male viewers a fake image of women. / Samhällets syn på kvinnor är ett länge omdebatterat ämne, och det finns många studier som syftar till att se hur och vartifrån attityder om könsroller uppstår. Detta arbete fokuserar på hur kvinnor porträtteras och representeras i media, speciellt som kvinnliga karaktärer i film, för att samla insikter om vilka effekter det kan ha på samhällets syn av kvinnor. Målet med denna studie är att genom en kvalitativ metod examinera hur kvinnliga karaktärer porträtteras i media. De valda studieobjekten är två kvinnliga karaktärer som identifierats att passa in på the cool girl trope. En karaktärsanalys har gjorts för att studera studieobjekten i denna form av kvalitativa text analys. Uppsatsen applicerar relevanta teorier såsom genreteori, representationsteori och en feministisk syn på media och the male gaze, tillsammans med tidigare forskning av the cool girl trope och andra uppfattade nedvärderande representation av kvinnor i media. Studiens resultat visar på att kvinnliga karaktärer porträtteras på ett annorlunda sätt än manliga, vilken kan ses som nedvärderande av kvinnor. Kvinnliga karaktärer används i vissa fall för att manliga tittare ska ha något att åtrå, eller som någon vars beteende görs narr av som man istället kan skratta åt. Framförallt så gör representation av kvinnor som the cool girl en distinktion mellan olika sorters kvinnliga beteenden samtidigt som det ger manliga tittare en falsk bild av kvinnor.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Purpose: The purpose of the thesis is to examine if the quantity of female athletes is lesser than male athletes and if there are any gender differences in this visual representation of athletes in Swedish digital sports journalism. The thesis also aims to investigate if the visual representation of female athletes has changed over time in connection to the #MeToo movement.   Research questions: RQ1: Are there any differences in the quantity of visual coverage given to female athletes and male athletes in Swedish sports media?  RQ2: Is there any difference in the visual portrayal of female athletes in comparison to male athletes? RQ3: Has the visual coverage of female athletes in Swedish sports media changed or remained the same since the #MeToo movement?   Theories: Agenda setting theory, Framing theory, Hegemonic masculinity and emphasized femininity, Gender performance, Gatekeeping and Media logic   Method: The study is based on visual quantitative content analysis. The empirical material of the analysis consists of 224 photographs from digital sports articles, originated from the two Swedish sports newspapers Sportbladet and SVT Sport. The articles were collected from the digital platform Retriever through a digital article search with the keyword “sport”. After collecting the data, it was processed in data program IBM SPSS Statistics, where cross tabulations were created. The results were analyzed and discussed in order to reaching a conclusion.   Conclusion: There is a higher quantity of male athletes than female athletes in Swedish sports media. There are small differences in the way female athletes and male athletes are visually portrayed. However, these differences show that female athletes are more often are shown in an emphasized feminine way, which contributes to proving the dominance of hegemonic masculinity. There are no major changes in the visual portrayal of female athletes before and after the #MeToo, however the result shows a somewhat equal coverage even before the #MeToo movement happened. The results of the study are partially supported by previous research and theory on the subject where female athletes are underrepresented and sexualized. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det är färre kvinnliga idrottare än manliga idrottare som visas i bilderna, samt om det finns några könsskillnader i dessa visuella representationer av idrottare i den digitala svenska idrottsjournalistiken. Studien syftar även till att undersöka om den visuella representationen av kvinnliga idrottare har förändrats över tid i samband med #MeToo-rörelsen.   Frågeställningar: F1 Är det någon skillnad i antalet visuella representationer av kvinnliga idrottare respektive manliga idrottare i den svenska idrottsjournalistiken? F2 Finns det några skillnad i sportartiklars visuella representation av kvinnliga idrottare jämfört med manliga idrottare?   F3 Har den visuella representationen av kvinnor förändrats eller varit densamma sedan efter #MeToo-rörelsen?   Teoretiska ramverk: Dagordningsteorin, gestaltningsteorin, hegemonisk maskulinitet och ideal femininitet, gender performance, gatekeeping och medielogik   Metod: Studien baseras på visuell kvantitativ innehållsanalys. Analysens empiriska material består av 224 fotografier från digitala sportartiklar, härstammande från de två svenska sporttidningarna Sportbladet och SVT Sport. Artiklarna samlades in från den digitala plattformen Retriever genom en digital artikelsökning med nyckelordet "sport". Efter att ha samlat in data bearbetades det i dataprogrammet IBM SPSS Statistics där tvärtabeller skapades. Resultaten analyserades och diskuterades för att nå en slutsats.   Slutsats: Det förekommer fler manliga idrottare än kvinnliga idrottare i bilderna i svenska sportjournalistik. Det är små skillnader i hur kvinnliga idrottare framställs visuellt i jämförelse med manliga idrottare. Dessa skillnader visar dock att kvinnliga idrottare oftare visas i ett betonat feminint sätt, vilket bidrar till att bevisa dominansen hos hegemonisk maskulinitet. Det finns inga större förändringar i den visuella skildringen av kvinnliga idrottare före och efter # MeToo, resultatet visar också en något lika täckning redan innan #MeToo-rörelsen. Resultaten av studien stöds delvis av tidigare forskning och teori i ämnet där kvinnliga idrottare är underrepresenterade och sexualiserade.

Modern society has created more opportunities and risks, an example of which is the stock market. The stock market entails financial risk-taking when it comes to investments and it is a domain that has always been dominated by men. Despite the high presence of women in the labor market, there is an absence in the stock market. The reasons for women's absence can be several, where one reason may be that men are considered to thrive better in risky contexts than women.The purpose of this study is to gain an understanding of how gender roles affect risk-taking, specifically with regard to investments in the stock market. This will be done through our questions at issue that include how men and women experience their financial actions and their risk-taking in investments and also if the experiences differ depending on gender roles. Previous research on the subject has shown results where gender roles have a decisive influence on how men and women act and relate to financial risk-taking. The study's theoretical framework is based on Anthony Gidden's risk theory, Ulrich Beck's conception of the risk society and Simone de Beauvoir's depiction of gender roles. The study was conducted through semi-structured qualitative interviews, to get more enriching information with room left for details. The conclusion of the study is that gender roles were irrelevant when it came to the respondents' actions in the stock market, except in terms of knowledge. The knowledge and risk assessment was clearly characterized by gender roles, as we found patterns where women had a higher level of knowledge than men, and where men have a more positive attitude to risk-taking than women. / Det moderna samhället har skapat fler möjligheter och risker, exempel på detta är börsmarknaden. Börsmarknaden medför ett finansiellt risktagande när det gäller investeringar och det är en domän som genom tiderna varit dominerad av män. Trots kvinnors höga närvaro på arbetsmarknaden, råder det en frånvaro på börsmarknaden. Anledningarna till kvinnors frånvaro kan vara flera, där en anledning kan vara att män anses trivas bättre i riskfyllda sammanhang än kvinnor. Syftet med denna studie är att få en förståelse för om risktagandet skiljer sig mellan studiens män och kvinnor beträffande investeringar inom börsmarknaden. Detta sker genom frågeställningar som innefattar hur män och kvinnor upplever sitt finansiella agerande och risktagandet inom investeringar samt om upplevelserna skiljer sig beroende på könsroller. Tidigare forskning om ämnet har visat resultat där könsroller har en avgörande påverkan om hur män och kvinnor agerar och förhåller sig till finansiellt risktagande. Studiens teoretiska ramverket grundas på Anthony Giddens riskteori, Ulrich Becks föreställning av risksamhället och Simone de Beauvoir skildring av könsroller. Studien är utförd genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer, för att få en mer berikande information med utrymme för detaljer. Slutsatsen av studien är att könsroller var irrelevant när det kom till respondenternas agerande på börsmarknaden, förutom när det gällde kunskapen. Kunskapen och riskbedömningen var tydligt präglad av könsroller, då vi fann mönster där kvinnorna hade en högre kunskap än männen, och där männen har en mer positiv attityd till risktagande än vad kvinnorna har.