Doctor of Philosophy / Department of Psychological Sciences / Patrick Knight / Recruiters and recruitment materials can signal to job seekers certain aspects of the organization which may affect how attractive the organization appears as a potential employer (signaling theory; Rynes, Bretz, & Gerhart, 1991). Some signals received during recruitment can indicate that social-based inequalities and hierarchies may exist (social dominance theory; Sidanius & Pratto, 1999). It is possible that women might perceive themselves as part of a subordinate group in fields where they are underrepresented, such as the areas of science, technology, engineering, and mathematics (STEM). The current research examines participant gender and the effects of using traditionally feminine words, masculine words, or neutral words in recruitment material on participants’ ratings of STEM program attractiveness and perceptions of institutional belonging. Furthermore, one’s goal orientation can influence the type of goal one is attracted to and whether it will be adopted; the current research looks at the effects of one’s goal orientation and how that is related to the person’s efficacy regarding STEM recruitment materials (Elliott & Dweck, 1988). Additionally, a goal orientation intervention was conducted in an attempt to influence participants’ situational learning goal orientations and measured efficacy. While the gendered wording of the recruitment material did not influence participants’ ratings of attraction and perceived belongingness, women rated the STEM recruitment material as more attractive than men. Additionally, participants’ learning goal orientation was found to have a significant influence on their measured efficacy. The results of this research have implications for recruiting female applicants to STEM programs/careers and suggestions for organizational interventions and best practices in order to positively affect job outcomes.

Denna studie undersöker personliga egenskaper i rekryteringsannonser på LinkedIn för att se om det finns språkliga barriärer som sätts upp tidigt för att styra människor mot olika karriärvägar. I inledningen beskrivs hur vanligt förekommande det är att personliga egenskaper efterfrågas i rekryteringsannonser och att det mer eller mindre medvetet kan utgöra en grund för diskriminering. Studien är avgränsad till att undersöka rekryteringsannonser som publicerats på sociala medier plattformen LinkedIn. Studien görs genom att analysera eftersträvansvärda personliga egenskaper och om personliga egenskaper som bygger på traditionella könsroller används. Den valda metoden är kvalitativ med kvantitativa inslag och Faircloughs diskursanalytiska inriktning används tillsammans med ett socialkonstruktivistiskt tillvägagångssätt för att besvara frågeställningarna. Analysen belyser hur en reklamdiskurs och en traditionellt bedömande karaktärsdiskurs sammanblandas genom personliga egenskaper och därmed suddar ut gränsen mellan privat och professionell identitet, där manligt och kvinnligt kodade egenskaper är lika mycket efterfrågade. Resultatet visar att personliga egenskaper är en del av en förflyttning inom svensk språkideologi där det som anses vara kvinnligt eller manligt språk planas ut. Slutsatsen är att den ”jämlika” rekryteringsannonsen tyder på att den ojämlikhet som syns på arbetsmarknaden sker i en annan del av rekryteringsprocessen. Samt att en social, utåtriktad person inkluderas och en mer tillbakadragen eftertänksam person exkluderas. Frågor som väcks är hur personliga egenskaper uppfattas av individen vid mottagandet av texten, om det sker en bedömning av den egna personen eller om de bara uppfattas som floskler.

Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män. Till grund för textanalysen låg fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien har en sociolingvistisk ansats och bygger vidare på Gaucher, Friesen & Kays (2011) forskning om effekterna av könsbundna ord i platsannonser samt Xiaoli Fus (2012) forskning om platsannonsens kontaktskapande strategier. Resultaten från textanalyserna visar att de kontaktskapande strategierna i Nordnets platsannonser stämmer väl överens med tidigare forskning samt att användningen av olika attitydmarkörer och läsarinkluderande pronomen har en gynnsam effekt på målgruppen. Vidare talar resultaten för hypotesens förkastande - åtminstone vad gäller den undersökta gruppen - då merparten av de undersökta kvinnorna uppger sig vara lockade att söka en tjänst hos Nordnet och även upplever platsannonsens kontaktskapande strategier på ett positivt sätt. Inte heller uppgav de kvinnliga respondenterna att de associerade det språkliga tilltalet med manligt språk; tvärtom skattade männen i kontrollgruppen valda delar av platsannonsens språkliga tilltal som mera maskulint än kvinnorna. / The objective of this study is to investigate how a specific target group; potential, future female applicants, perceive the language in Nordnet’s job postings. The hypothesis that the language used in Nordnet’s job postings attracts men to a greater extent than women is a central starting point for the investigation. A secondary objective for the study is also to examine how the interactional metadiscourse, e.g. relationship building strategies, look like in five randomly selected job postings from Nordnet. The study is based on questions that apply to attitudes towards linguistic traits in the job postings and how the relationship building strategies is associated with masculinity or femininity. These questions are answered by two quantitative methods : a survey and a text analysis, the results of which formed the basis of the questionnaire survey design. 39 respondents participated in the survey, including 22 women and a control group of 17 men. The basis for text analysis were five randomly selected job postings from Nordnet. The study has a sociolinguistic approach and builds on Gaucher, Friesen & Kay's (2012) research on the effects of gendered wording in job postings and Xiaoli Fu's (2011) research on interactional metadiscourse in job postings. The results from the text analysis shows that the relationship building strategies of Nordnet’s job postings are consistent with previous research and the use of different attitude markers and reader-inclusive pronouns has a beneficial effect on the target audience. Furthermore, the results speak for hypothesis rejection - at least for the group studied – since most of the female participants claimed to be attracted to apply for a position within Nordnet and also experienced the job posting’s strategies in a positive way. Neither did the female participants associate the language with masculinity; on the contrary, instead the male participants rated selected parts of the job postings interactional metadiscourse as more masculine than the women did.