Spelling suggestions: "subject:"språk ocho kön"" "subject:"språk och3 kön""
1 |
"Det känns konstigt och onaturligt på något sätt" En kvantitativ studie om hur gymnasieelever benämner könsorganenNorstedt, Sarah January 2015 (has links)
Syftet med föreliggande uppsats är att försöka ta reda på om det finns neutrala ord för det kvinnliga könsorganet och det manliga könsorganet. Undersökningen behandlar i vilka situationer en viss benämning används och informanternas attityder till olika benämningar. Resultatet av undersökningen visade att 48 % av informanterna inte tycker att det finns ett neutralt ord för att benämna det kvinnliga könsorganet. För benämning av det manliga könsorganet ansåg 29 % av informanterna att det inte finns ett neutralt ord. Resultatet visade också att gymnasieeleverna anpassar sitt språkbruk efter vilken språksituation de befinner sig i. Resultatet visade att de helst använder orden fitta och kuk när de talar med kompisar och orden snopp och fitta när de talar med föräldrar. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 63 slumpvist utvalda gymnasieelever på två skilda orter. Enkäten bestod av 13 frågor med både öppna och slutna frågor. Undersökningen visade att det vanligaste benämningsordet hos informanterna för det kvinnliga könsorganet är fitta. Informanterna benämner helst det manliga könsorganet med ordet kuk. Man kan även se att informanterna använder betydligt många fler ord för att benämna det kvinnliga könsorganet än för det manliga könsorganet. Alltså kan man utifrån undersökningen se att det är mer problematiskt att benämna det kvinnliga könsorganet än det manliga könsorganet.
|
2 |
Språk och kön – ett tvåkönsnormativt forskningsfält?Fälting, Alex January 2020 (has links)
Undersökningens syfte är att studera vilken syn på kön som finns inom forskningsfältet språk och kön, ett forskningsfält som handlar om hur kön påverkar människors språk. Hur har synen på kön förändrats över tid och hur ser forskningsfältets relation ut till genusvetenskapen och andra liknande språkvetenskapliga fält? Konferensserien Nordiska konferensen om språk och kön samt konferensen Könsroller i språk används för en diskursanalytisk analys av hur tvåkönsnormer och flerkönsnormer uttrycks i forskningen. Undersöknings resultat visar att forskningsfältet språk och kön har lika mycket tvåkönande idag som för femtio år sedan, men att flerkönande har ökat. Slutsatsen är att forskningsfältet har flera olika syner på kön – både idag och historiskt – och att den stora mängden tvåkönande idag kan bero på en svag koppling till genusvetenskapen.
|
3 |
Normativt uppror? : Bruk av och attityder till hen som könsneutralt pronomen / Normative rebellion? : The use of and attitudes towards hen as gender-neutral pronounHenriksson, Anneli January 2010 (has links)
Syftet med min uppsats är att, med utgångspunkt i Spolskys teori om språkvård, kartläggabruket och attityderna till hen som könsneutralt pronomen. I kartläggningen granskar jag också vilka olika användningsområden hen har, och ifall studenter i genusvetenskap och studenter i svenska har olika inställning till ordet. Metoderna jag har använt mig av är enenkätundersökning och en bruksundersökning av bloggar och tryckta texter. Mina resultat visar att de olika grupperna har olika attityder till hen, och att pronomenet framförallt fyller en funktion när man problematiserar genus eller enskilda individers könsidentitet.
|
4 |
Hen på bibliotek : En diskursanalys av genusintresserade bibliotekariers tal om begreppet henAlmström, Vera Henrika January 2013 (has links)
This master’s thesis looks at discourses that use the pronoun ”hen”. The media debate in Sweden over this pronoun in 2012 started in connection with the publishing of a children’s picture book: Kivi och monsterhund, by Jesper Lundqvist and Bettina Jansson. The essay investigates how eight librarians, who take an interest in and work with gender issues, talk about the pronoun hen and about this picture book and other books that have characters which are not named as a sex/gender. The essay takes a discursive perspective on reality and on the construction of knowledge and carries out a discourse analysis of the librarians’ talk in the qualitative interviews that were made for this study. In the analysis of these interviews Yvonne Hirdman’s theory of the gender system takes a central part. The result of the analysis is seven discourses that are central to the librarians talk about books and gender and where the pronoun hen is a focus or a related issue. The essay argues that gender categorization is a dominant discourse in our western society and that certain uses of the pronoun hen, especially the discourse named as the Human-discourse, challenges this domination. The discourses that most librarians used were within the reasoning of the dominant discourse of gender categorization. A conclusion is that the meaning of the pronoun hen is not determined by any one discourse but that there may be a political intervention working towards integrating the pronoun hen into the dominant discourse of gender categorization and thereby neutralising the pronoun.
|
5 |
Det enda könet : Föreställningar om kropp, kön och sexualitet i Om sättet att tillhopa gåJohansson, Jannicke January 2011 (has links)
Om sättet att tillhopa gå av Carl von Linné analyseras i denna uppsats med syftet att finna föreställningar om kropp, kön och sexualitet i texten. Resultatet bidrar sedan till en diskussion om på vilket sätt de framkomna föreställningarna medverkar till att främja sociala strukturer och maktförhållanden i samhället. Som teoretisk referensram antas ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv och en socialkonstruktivistisk hållning. Två grundläggande utgångspunkter i denna språk- och verklighetssyn är att det råder ett orubbligt samband mellan språk och samhälle och att människan konstruerar verklighet med hjälp av språket. Vid upprepad närläsning av texten har fem olika mönster, eller idévärldar, identifierats som dominanta: föreställningen om könsorganen som agerande subjekt, uppfattningen om att fortplantningen är sanktionerad av Gud, idéströmningar från antiken rörande bland annat kroppssyn, bilden av kvinnan som passiv och känslostyrd och bilden av mannen som aktiv och handlingsinriktad. Flera av de framkomna föreställningarna går att finna i olika samtida texter, men även i ett större, samhälleligt, sammanhang.
|
6 |
Riktiga män tar plats! : En undersökning av faktaböcker för barn ur ett genusperspektivBörlin, Monica January 2015 (has links)
Detta är en undersökning om huruvida faktaböcker för barn är jämställda eller inte. Syftet är att undersöka moderna faktaböcker för barn ur ett genusperspektiv genom att studera böckernas texter på lexikal nivå och textnivå samt genom att studera bilderna. I tre olika nyligen utgivna faktaböcker varav en handlar om kroppen, en om rymden och en om dinosaurier, har jag räknat antal ord som syftar på kvinnor och män, analyserat vilka roller de orden får med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens ideationella metafunktion samt gett en snabb inblick i hur mycket kvinnor och män syns på böckernas bilder. Genom att göra detta hoppas jag få svar på huruvida faktaböckerna framställer en jämställd bild av kvinnor och män eller inte. Resultatet visar att ord som syftar på män används betydligt oftare än ord som syftar på kvinnor och dessutom beskrivs orden som syftar på män mer utförligt än orden som syftar på kvinnor. Ord som syftar på män får oftare rollen som förstadeltagare, alltså den aktiva i satsen, medan ord som syftar på kvinnor oftare får rollen som andradeltagare, alltså den som påverkas av skeendet i satsen. Bilderna visar att verkliga män som lever eller har levt ofta syns på foton och illustrationer, medan inga verkliga kvinnor som lever eller har levt syns på bild. Faktaböckerna presenterar därmed på en ojämställd bild där män framställs som aktiva samt synliggörs på bilder medan kvinnor framställs som mindre aktiva samt osynliggörs då de inte syns på bilder i lika hög grad som männen.
|
7 |
You are soooo cuteee!!!! : A critical discourse analysis of gender ideologies among YouTube comments / Du är såååå söööt!!!! : En kritisk diskursanalys av ideologier om kön bland YouTube-kommentarerPärlbåge, Madeleine January 2019 (has links)
This essay examines YouTube comments to videos with male and female streaming players of the online game League of Legends. The research carries out a critical discourse analysis with the aim to find gender relevant language in order to analyze ideologies about gender stereotypes among viewers of streamers. The results showed that comments concerning players’ bodies and appearance were more common in comments on female than male players. There was also a higher expectation for female players to match sexual stereotypes close to the imagery of avatars than for male players to do so. Female players received more comments with sexual implications. Both male and female players received offers of sexual acts, but violent acts were only aimed against women. Written comments defending female players showed that there are ideological power struggles between viewers in this specific genre and that some viewers defend the female players’ place in the scene of streamed gaming. / Denna studie undersöker kommentarer på YouTube-videos med spelare av ett online-spel vid namn League of Legends. Undersökningen för en kritisk diskursanalys med syfte att hitta diskurs relevant för kön för att utreda vilka ideologier om kön och sexuella stereotyper som återfinns bland konsumenter av sådana videos. Resultatet visar att kommentarer som nämner spelarens kropp och utseende är betydligt vanligare för kvinnliga än manliga spelare. Resultatet visade också att det fanns en högre förväntan att kvinnliga spelare skulle matcha sexuella stereotyper som liknar bilden av kvinnliga avatarer än att manliga spelare skulle göra det. Kvinnliga spelare fick fler kommentarer av sexuell karaktär. Både manliga och kvinnliga spelare fick erbjudanden om sexuella handlingar, men våldsamma sexuella handlingar var bara riktade mot kvinnor. Svar på kommentarer som försvarar kvinnliga spelare visar på en kraftmätning mellan de som tittar på manliga och kvinnliga spelare inom denna specifika genre och att kvinnliga spelares plats inom denna sfär försvaras av vissa tittare.
|
8 |
Rebelltjejer och dreamyboys : En diskursanalytisk studie av könsspecifika benämningar i ungdomsspråk och hur de kan relateras till identitetsskapande / Rebel Girls and Dreamy Boys : A discourse analysis on gender-specific terms in youth language and how they can be related to performing identityGustafsson Wass, Emmy January 2022 (has links)
Syftet med denna studie är att bättre förstå könsspecifika benämningar i ungdomsspråk, deras värde, hur situationskontexten förändrar värdet, hur de används och slutligen hur benämningarna kan relateras till identitetsskapande. Som metod används fokusgruppsamtal och enskilda intervjuer. Materialet genomgår en innehållsanalys utifrån det teoretiska ramverket, vilket består av kritisk diskursanalys och ett antal idéer från diskursteorin. I resultatet framkommer att ord för att benämna flickor/kvinnor, till skillnad från i äldre studier, inte är fler till antalet. Det framkommer även att kvinnobenämningarna såväl som kvinnliga stigman är mer befästa inom diskursen. Vidare får ord för att benämna flickor/kvinnor ofta en mer negativ värdering än maskulina motsvarigheter och de används oftare som svordomar. Flickorna intar, som en motreaktion på återupprepad interpellering med negativa subjektspositioner, identiteten rebell och i denna använder de bl.a. ord som hora om varandra. Ordets stigmatiserande effekt är dock fortfarande påtaglig och försök att neutralisera ordet tycks än så länge ha gett liten verkan. Materialet visar att många traditionella könsföreställningar fortfarande styr: kvinnan ska inte vara lösaktig och mannen ska inte vara sexuellt oerfaren. Det finns också många tecken på förändrade mönster. Bland annat tycks pojkarnas begränsningar ha närmat sig flickornas och normer ha utvidgas till att flickor kan vara maneaters i en positiv bemärkelse och pojkar mjukare identiteter som hjärtat och dreamyboy. Slutligen konstateras att situationskontexten är avgörande för benämningarna värde, att såväl flickor som pojkar anpassar sina beteenden av rädsla för att omtalas exempelvis hora eller fuckboy, och att olika identiteter hos ungdomarna kan relateras till att de omtalats på ett visst sätt.
|
9 |
”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll” : En interaktionell studie om humor och kön i tv-programmet Parlamentet / ”Jättekul att det är så många tjejer här ikväll” ('Great to see so many women here tonight') : An Interactional Study on Humour and Gender in the Swedish TV Show ParlamentetSöderlund, Hanna January 2016 (has links)
The purpose of this study is to explore how the relation between gender and humour is maintained and challenged in the Swedish TV show Parlamentet. Using an interactional approach based on Judith Baxter’s theoretical framework for feminist post-structuralist discourse analysis, the study focuses on how communicative strategies are used in negotiating for the ideal position of “the successful comedian”. This position is seen as an ideal position in Parlamentet, where comedians do political parody. In the conversation sequences examined in this study, both verbal and bodily semiotic modes have been analyzed using conversation analysis and multimodal analysis. The study focuses on how different communicative strategies encourage or reject the comedians and how this leads to different possibilities in negotiating for a powerful position, the position of the successful comedian. Humour is culturally seen as a male-coded discourse. The relations between humour and gender that are in focus are the hegemonic notions of women as lacking a sense of humour or being less humorous than men. The notions of gender are based on Judith Butler’s theories and hence seen as something performed through discourse and within a rigid regulatory frame where the subject’s possibilities are not infinite. The results of the study show that the female and male comedians do not have the same possibilities in the negotiation for the position of “the successful comedian”. The male comedians are strongly encouraged to a greater extent than the female comedians. The female comedians are also rejected to a larger extent than the male comedians. The male comedians are mostly rejected by the moderator whereas the female comedians are rejected by the moderator, male comedians and female comedians. The female comedians encourage other comedians to a larger degree than the male comedians. A significant finding of this study is that the relations between humour and gender, where women are seen as less humorous than men, are maintained when female comedians through discourse are made less humorous. However, there are strategies in the interaction that do encourage the female comedians or that lead to female comedian’s resist being rejected. These strategies indicate that the hegemonic cultural notions of women as less humorous than men are also challenged in this public discourse.
|
10 |
Hen, vi och dom : En diskursanalytisk studie av ett samtal om hen och könsidentitet i Tendens i P1Waldner, Linnea January 2012 (has links)
This thesis is based on a conversation about gender identity and the pronoun hen in an episode of the radio programme Tendens on Swedish public radio, P1. The participants of the conversation are a scholar and a journalist/show-host. The goal of the research has been to analyse how the conversation is constructed from its context and which topics that occur. The goal of the research has also been to analyse how the participants of the conversation position themselves and how the conversation composes and re-composes norms and values regarding gender identity in society. Critical discourse analysis, completed by Conversation analysis has been the theoretical and methodological approach. The result shows that the conversation functions well within its context and that the host Söderqvist and scholar Milles undertakedifferent parts and contributions in the interaction. The host undertakes the part as the presenter and questioner of problems and topics, which Milles then refute in her role as an expert. The result also shows that Söderqvist and Milles give voice to a diversity of topical and interactional positionings in the conversation, but that Söderqvist mainly positions himself as the audience’s representative. Furthermore the result shows that the participants recreate gender identity norms in the conversation. Milles dictums also carry tendencies to create and broaden norms.
|
Page generated in 0.0774 seconds