M.A., Faculty of Arts, University of the Witwatersrand, 1991

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2001. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2010. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med arbetet var att undersöka kunskapen om gener hos elever på gymnasiet och se om den förändras och utvecklas efter den första biologikursen. Detta skedde genom en enkätundersökning med frågor om gener och genetisk information där elever till viss del fick motivera sina svar. Samma frågor ställdes till två grupper av elever, de som inte hade läst biologi på gymnasiet men som skulle göra det kommande termin och de som hade läst kursen terminen innan. Svaren kategoriserades med hjälp av tidigare forskning och de två gruppernas resultat kunde utläsas och jämföras med varandra. Undersökningen visar att de elever som kommer från grundskolan inte har de baskunskaper som förväntas. De har oerhört svårt att förklara och se relationen mellan framförallt de minsta strukturerna i cellen och majoriteten anser att den genetiska informationen i två celler från samma individ är lika om cellerna har samma uppgift och olika om de inte har det, oavsett om det gäller könsceller eller kroppsceller. För elever som har läst biologi på gymnasiet blev resultatet bättre. Man kan se att denna grupp kan förklara mer i detalj vad gener är och deras relation till de andra små strukturerna i cellen. De har framförallt bättre kunskap när det gäller genetisk information i olika celler från samma individ. Trots detta visar resultatet att gymnasielevers kunskap när det gäller gener inte når upp till den nivå som förväntas av elever på grundskolan.     Nyckelord: Genetik, gener, biologi, gymnasiet, kunskapsutveckling

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser. Med sammanfattning på svenska.

No description available.

<p>Många i Sverige är negativt inställda till genmodifierad mat som har förändrats med hjälp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sådana kunskaper att de känner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förändrade elevernas inställning till genmodifierad mat. En enkätstudie med såväl öppna som slutna frågor genomfördes på 54 elever från ett naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne där 19 elever inte hade genomgått genetikundervisning och och 35 elever hade fått undervisning i genetik på gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fått undervisning i genetik på gymnasiet ansåg det farligt att äta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansåg det farligt. Elever som genomgått genetikundervisning såg till såväl möjligheterna som riskerna med genmodifierade organismer (GMO), medan elever utan genetikundervisning framförallt såg riskerna med GMO. Hälften av eleverna utan genetikundervisning hade insikt om att det finns gener i kött/fisk och frukt/grönsaker, medan 89 procent utav eleverna med genetikundervisning hade insikt i detta. Gymnasieskolans genetikundervisning påverkade elevernas inställning till genmodifierad mat i den här studien då färre efter genetikundervisning ansåg den farlig. Undervisningen gav eleverna dessutom en mer nyanserad bild av möjligheterna och riskerna med GMO. Resultatet att hälften av eleverna utan gymnasial genetikundervisning inte har kunskaper om att det finns gener i kött och fisk samt frukt och grönsaker återspeglar tidigare studier. Slutsatsen av studien är att genetikundervisningen på gymnasiet leder till en minskad rädsla för genmodifierad mat och en mer nyanserad bild av möjligheterna med genmodifierade organismer.</p>