Många i Sverige är negativt inställda till genmodifierad mat som har förändrats med hjälp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sådana kunskaper att de känner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förändrade elevernas inställning till genmodifierad mat. En enkätstudie med såväl öppna som slutna frågor genomfördes på 54 elever från ett naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne där 19 elever inte hade genomgått genetikundervisning och och 35 elever hade fått undervisning i genetik på gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fått undervisning i genetik på gymnasiet ansåg det farligt att äta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansåg det farligt. Elever som genomgått genetikundervisning såg till såväl möjligheterna som riskerna med genmodifierade organismer (GMO), medan elever utan genetikundervisning framförallt såg riskerna med GMO. Hälften av eleverna utan genetikundervisning hade insikt om att det finns gener i kött/fisk och frukt/grönsaker, medan 89 procent utav eleverna med genetikundervisning hade insikt i detta. Gymnasieskolans genetikundervisning påverkade elevernas inställning till genmodifierad mat i den här studien då färre efter genetikundervisning ansåg den farlig. Undervisningen gav eleverna dessutom en mer nyanserad bild av möjligheterna och riskerna med GMO. Resultatet att hälften av eleverna utan gymnasial genetikundervisning inte har kunskaper om att det finns gener i kött och fisk samt frukt och grönsaker återspeglar tidigare studier. Slutsatsen av studien är att genetikundervisningen på gymnasiet leder till en minskad rädsla för genmodifierad mat och en mer nyanserad bild av möjligheterna med genmodifierade organismer.

Tesis para optar al grado de Magíster en Finanzas / El presente trabajo tiene como objetivo valorizar, al 30 de junio de 2016, a la compañía de generación eléctrica Aes Gener S.A. La metodología utilizada para valorizar la compañía es el método de flujos de caja libres descontado. Aes Gener es la tercera generadora eléctrica en el Sistema Interconectado Central (SIC), según capacidad instalada a diciembre de 2015 y la segunda generadora en el Sistema Interconectado Norte Grande (SING), según capacidad instalada al mismo año. Además, tiene presencia en el Sistema Interconectado Nacional (SIN) de Colombia y en el Sistema Argentino de Interconexión (SADI). La compañía es controlada por la sociedad estadounidense Aes Corp, que a través de Inversiones Cachagua SpA mantiene una participación de 66,7% en la propiedad de Aes Gener. Los mayores desafíos en proyectar los flujos provienen de los diferentes mercados en los que está presente la compañía, cada uno con sus diferentes regulaciones, junto con la diversificación de las fuentes de generación y la consecuente diversidad de márgenes de cada una de ellas. Con todo lo anterior, realizada la valorización se pudo llegar a que el valor de los activos operacionales de Aes Gener al 30 de junio de 2016 es de UF 188,96 millones, sumado los activos prescindibles y el exceso de capital de trabajo, el total de los activos alcanza a UF 208,96 millones. La deuda financiera de la compañía es de UF 103,8 millones al 30 de junio de 2016. Descontando este valor del total de activos, se tiene que el patrimonio económico de la compañía es de UF 105,12 millones. Así, dado el número de acciones en que está dividida la compañía, igual a 8.400 millones, el precio por acción alcanzado es de $325,83, un 0,7% superior al precio de la acción al 30 de junio de 2016. Sin embargo, a contar de agosto de 2016 la industria eléctrica en el país, principal mercado para Aes Gener, atravesó por cambios estructurales dado por la fuerte arremetida de la energía renovable no convencional (ERNC) en la licitación1 para clientes regulados, finalizada en agosto de 2016. El precio promedio ponderado de esta licitación fue de US$ 47,55 por MWh, siendo el precio más bajo en comparación a las subastas eléctricas realizadas en el pasado (la licitación anterior de volúmenes similares fue la de diciembre de 2014 con un precio medio de US$ 99 por MWh). La sustancial reducción de los costos para implementar proyectos a base de ERNC, como la solar y eólica, ha permitido que estas fuentes de energía se vuelvan fuertemente competitivas. Lo anterior, afectó el nivel de precios de los contratos de largo plazo que cobran las generadoras, por lo que la valorización se ve afectada por esta nueva composición de fuentes de generación y precios de largo plazo. Además, la empresa ha experimentado importantes retrasos y sobrecostos en la construcción de la central de pasada Alto Maipo de 531 MW, cuya propiedad es compartida por Norgener, filial de Aes Gener (con el 60% de la propiedad) y Antofagasta Minerals (con el 40% restante). Así la compañía señaló en agosto de 2016 que el sobrecosto de la central sería del 22%. Bajo estos nuevos escenarios de cambios estructurales en el mercado energético y en el sobrecosto de la principal inversión que está realizando la compañía, se obtuvo una nueva valorización patrimonial para la compañía igual a UF 86,46 millones, equivalente a un precio por acción de $258,71, lo que significa una caída de un 21,4% respecto al cierre de la acción al 30 de junio de 2016 y una diferencia de un 6,7% respecto del precio promedio de la acción desde agosto de 2016 a la fecha.

Anisogami och sexuella konflikter kan vara grunden till flera fall av könslig dimorfism. Intralokus sexuell konflikt uppstår när alleler vid ett genetiskt lokus har en antagonistisk effekt på fitness hos hanar och honor. Helgenomstudier har pekat ut flera sexuellt antagonistiska kandidatgener hos Drosophila melanogaster. En av dem, CG15170, har återskapats med hjälp av genediteringstekniken CRISPR/Cas9. Den här genen är intressant då populationer med en viss allel, A1, inte förlorar balanser kromosomen, förmodligen på grund av negativ fitnesspåverkan från den återskapade allelen A1. I den här studien undersöktes om fertiliteten hos honor och ägg-till-vuxen överlevnaden är negativt påverkad. Detta gjordes genom att antalet lagda ägg och proportionen av lagda ägg som utvecklades till vuxna individer hos honor av D. melanogaster homozygota för A1 eller A2 alleler mättes. Resultatet från de statistiska tester som utfördes visade ingen signifikant skillnad mellan honor med A1 och A2 alleler varken för antalet lagda ägg eller proportionen av ägg som utvecklades till vuxna. Däremot upptäcktes en signifikant skillnad mellan de två allelerna i antalet vuxna honor som överlevde parningen i den första delen av försöket. Denna studie kan inte påvisa att fekunditeten hos honorna och den tidiga överlevnadsgraden hos deras avkommor skulle vara olika för honor med A1 respektive A2 alleler. Det bör i stället vara någon annan del av livscykeln som påverkas av att A1 inte förlorar balanser kromosomen men vilken kan ej fastställas utifrån den här studien. / Anisogamy and sexual conflict may be the basis of several cases of sexual dimorphism. Intralocus sexual conflict occurs when alleles at a genetic locus have an antagonistic effect on the fitness of males and females. Genome wide association studies have pointed out several candidate genes for sexual antagonism in Drosophila melanogaster. One of them, CG15170, has been recreated with the gene editing technique CRISPR/Cas9. This gene is interesting because populations with one particular allele, A1, do not lose the balancer chromosome, probably because of negative effects off the allele on fitness. In this study, the fertility and egg-to-adult survival of eggs laid by females was investigated to see if these traits were adversely affected by the recreated allele A1.  This was done by measuring the number of eggs laid by females of D. melanogaster, homozygous for A1 or A2 alleles, and also by measuring the proportion of eggs that developed to adults. The results of the statistical tests that were performed showed no significant difference between females with A1 and A2 alleles, not for the number of eggs laid nor the proportion of eggs that developed into adults. However, a significant difference was detected between the two alleles in the number of adult females that survived the first courtship and mating part of the experiment. Probably some other part of the life cycle is affected by A1 not losing the balancer chromosome, but which cannot be determined by this study.

<p>Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer.</p> / <p>The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.</p>

Det gåratt patentera gener och delsekvenser av gener i Sverige. Reglerna som rör patentering av gener finns i EG:s bioteknikdirektiv, i den svenska patentlagen och i patentkungörelsen. Ett patent på en gen innebär att patenthavaren får en ensamrätt till att kommersiellt använda genen, eller delsekvensen av genen, den produkt den kodar för, eller förfarandet för att få fram och tillverka produkten. Det finns begränsningar för vilka gener, delsekvenser av gener och genetiska förfarande som får patenteras. Uppsatsen behandlar vidare frågan om skillnader mellan klassiska patent och patent på gener, och delsekvenser av gener. Liksom för klassiska patent gäller att endast uppfinningar kan patenteras. Denna måste sedan uppfylla de sedvanliga tre patentkraven; nyhetskravet, kravet på uppfinningshöjd och kravet på industriell tillämpbarhet. Kravet på industriell tillämpbarhet i samband med genteknik är viktigt och har särskilt betonats i direktivet. Andra frågor som är specifika för biotekniska patent hör samman med deras möjlighet att reproducera sig själva. Det är t.ex. osäkert hur mycket en reproducerad produkt får avvika från den patenterade uppfinningen innan patentskyddet upphör. Förmågan att reproducera sig själva gör att vissa av de patenterade uppfinningarna kan förflytta sig, själva eller med naturens hjälp. Det finns dock inga regler om hur patentintrång skall bedömas när den patenterade uppfinningen har förflyttat sig själv.

Relationen arv/miljö, som orsakande faktorer till sjukdom och mänskliga egenskaper, är oftast komplex. Kartläggningen av människans gener aktualiserar detta förhållande i massmedierna. Denna studie, med utgångspunkt från pressetiska regler, visar att bilden som ges i dagspressen, varken är tillräckligt allsidig eller gör tillräcklig åtskillnad mellan fakta och kommentarer. Det finns en stark tendens till uppdelning, dikotomisering, när orsaksförhållanden beskrivs. Det är antingen generna eller miljön som ger upphov till sjukdom eller mänskliga karaktärsdrag, inte båda. En tendens till fokusering på genetiska faktorer, utan att denna är vetenskapligt relevant ses i studien. Denna uttrycks bland annat i urval och konstruktion av ideologiska metaforer. Studien innefattar tolv artiklar från Svenska Dagbladet respektive tolv från tidningen Expressen, publicerade under vintern 2006/2007. Metoden har varit kvalitativ textanalys med fokus på teman, urval och konstruktion av metaforer. / The relationship between the environment/genetic inheritance, as causing factors of disease and human character, is most often complex. The mapping of genes has made this relationship easier to grasp and more appealing for mass media. By applying the ethical rules of the Swedish press, this study shows that the picture given in the media is not comprehensive. Nor does it differentiate between fact and commentary. There is strong tendency towards diving up, dichotomizing, when causative factors are described. Either the genes or the environment are seen as causing factor for illness or human characteristics, not both. A tendency focusing on genetic factors, without this being scientifically relevant is seen. This is, for example, expressed in selection and construction of ideological metaphors. The study is based on twelve articles from the papers Svenska Dagbladet and Expressen respectively, published during the winter of 2006/2007. The method has been qualitative analyze with focus on themes, selection and construction of metaphors.

No description available.

<p>Det gåratt patentera gener och delsekvenser av gener i Sverige. Reglerna som rör patentering av gener finns i EG:s bioteknikdirektiv, i den svenska patentlagen och i patentkungörelsen. Ett patent på en gen innebär att patenthavaren får en ensamrätt till att kommersiellt använda genen, eller delsekvensen av genen, den produkt den kodar för, eller förfarandet för att få fram och tillverka produkten. Det finns begränsningar för vilka gener, delsekvenser av gener och genetiska förfarande som får patenteras. Uppsatsen behandlar vidare frågan om skillnader mellan klassiska patent och patent på gener, och delsekvenser av gener. Liksom för klassiska patent gäller att endast uppfinningar kan patenteras. Denna måste sedan uppfylla de sedvanliga tre patentkraven; nyhetskravet, kravet på uppfinningshöjd och kravet på industriell tillämpbarhet. Kravet på industriell tillämpbarhet i samband med genteknik är viktigt och har särskilt betonats i direktivet. Andra frågor som är specifika för biotekniska patent hör samman med deras möjlighet att reproducera sig själva. Det är t.ex. osäkert hur mycket en reproducerad produkt får avvika från den patenterade uppfinningen innan patentskyddet upphör. Förmågan att reproducera sig själva gör att vissa av de patenterade uppfinningarna kan förflytta sig, själva eller med naturens hjälp. Det finns dock inga regler om hur patentintrång skall bedömas när den patenterade uppfinningen har förflyttat sig själv.</p>

No description available.

Kolistin är ett gammalt polypeptidantibiotikum och används som sista utväg för behandling av allvarliga infektioner orsakad av multiresistenta gramnegativa bakterier. Nya studier har påvisat kolistinresistensgener, mcr (mobil colistin resistance), hos extended spectrum beta-lactamase (ESBL)-producerande Enterobacteriaceae. Mcr-genen ligger i plasmider som kan överföras mellan bakterier, vilket innebär att det är mycket svårare att behandla människor och djur vid infektion orsakad av patogen som erhållit denna resistens. Syfte med detta projekt var att utveckla en PCR-baserad metod för detektion av mcr-1 och mcr-3 gener. I denna studie optimerades en PCR-metod och sedan screenades 60 ESBL-isolat från Kristianstads vattenrike. Därefter undersöktes PCR-produkt med hjälp av agarosgelselektrofores. Resultatet visade att 51oC är den optimala annealingtemperaturen vid multiplex-PCR för detektion av mcr-1 och mcr-3. Ingen av mcr-generna kunde detekteras i de 60 ESBL-isolaten. Positiva kontrollstammar med specifika primers kunde detekteras i PCR-analyser som genomfördes i denna studie, vilket tyder på att den optimerade PCR metoden kan vara pålitlig för detektion av mcr-1 och mcr-3 generna.