The purpose of this study was to identify the effect of background music in a retail setting on Generation Y students’ shopping behaviors by using the Mehrabian-Russell environmental psychology model. the study examined the impact of genre, volume, and song familiarity on purchase intention, as well as whether these musical factors would produce a change in mood. the influence of involvement with shopping on in-store music was also examined. a total of 251 students completed pre- and post-shopping surveys at the University of North Texas’ Follett Bookstore. Participants were all between 18 and 35 years of age (Generation Y). the surveys aimed to capture the participants’ entry and exit mood as well as information such as level of shopping involvement and intentions, musical awareness, overall shopping experience, and basic demographics. a positive mood change was found between entry and exit among those who were somewhat familiar and not at all familiar with the music, and entry mood affected overall shopping experience. There was a positive correlation between exit mood and the overall experience, and a negative correlation between exit mood and the amount of money spent.

Idag ser vi hur Generation Y (födda 1980-2000) är den generation som i störst utsträckning tar steget ut på arbetsmarknaden. Om ledare och följare inte lyckas bygga förståelse för generationsmässiga skillnader kan både tillfredsställelse och produktivitet i arbetet bli lidande. För att främja förståelse över generationsgränser syftar denna uppsats till att genom kvalitativ metod kartlägga medlemmar ur Generation Y:s ledarpreferenser utifrån vilka egenskaper, färdigheter och beteenden de uppfattar hos effektiva ledare. Studien baserar sig på två uppsättningar intervjuer, där den första var en inledande pilotstudie som genomfördes för att ta reda på vilka ledarkännetecken som skulle utforskas ingående i de djupgående intervjuerna. De kännetecken som ingår i de områden vi har utformat vårt teoretiska ramverk utifrån är: egenskaper, färdigheter och beteenden hos ledare. Vi har funnit åtta specifika ledarkännetecken som våra intervjupersoner tillhörande Generation Y såg hos effektiva ledare. Ledaregenskaperna var: beslutsamhet, ärlighet och integritet, självförtroende och intelligens. Ledarfärdigheterna var: tekniskt kunnande, social förmåga och kommunikation. Ledarbeteendena var: demokratiskt- och autokratiskt ledarskap. För att förklara skillnader och likheter i intervjupersoners preferenser av kännetecken använder vi oss av implicita ledarskapsteorier som söker ge en förklaring till hur människor uppfattar effektivt ledarskap. Även om ledarpreferenserna varierade till viss grad bland våra intervjupersoner tyder våra resultat på att ledares sociala förmågor värderas högst av de kännetecken som utforskats.

Abstract: Despite an exhaustive research, very few academic papers regarding loyalty in the context of mobile banking application exist in the marketing, technologies and banking literature. However, banking corporation have launched mobile banking applications in the Quebec's market and are now interested in knowing if this new distribution channel can generate value for their new upcoming important market: The Generation Y (Gen-Y). This research aims to analyse the impact of mobile banking services on Gen Y's loyalty. An experimentation with three scenarios presenting a different banking service (online or mobile) was performed. The results show there are no significant differences between the type of services (between scenarios). Furthermore, it seems that, at the time of this investigation, loyalty was greater in the online context than on any of the remaining mobile context. This observation was consistent in all perceived value dimensions. The results of our structural equation modeling demonstrate a significant relationship between variables Under study. Therefore, depending on the choice of modelization : (1) perceived emotional value has a significant positive impact on customer satisfaction ; (2) perceived functional value - Quality - Display has a significant positive impact on customer satisfaction; (3) perceived functional value - Quality - Security has a significant positive impact on customer satisfaction; (4) perceived functional value - Quality - Control over financial matters has a significant positive impact on customer satisfaction ; (5) perceived emotional value - Familiarity has a significant positive impact on customer satisfaction and (6) customer satisfaction has a significant positive impact on customer loyalty. Given these results, it seems that marketing managers should aim to increase the perceived functional value - Quality and perceived emotional value of mobile banking services for Generation Y users. Aspects such as Display, Security, Control over Financial matters and Familiarity seems to bring value to Gen-Y. They should also segment the Gen-Yers based on their annual income and also on their level of parental dependence in order to better target this segment that could really generate behavioural loyalty.||Résumé : Malgré une recherche intensive, très peu de recherches académiques concernant la loyauté dans le contexte des applications bancaires mobiles existent dans la littérature marketing, bancaire ou des technologies. De plus, les corporations bancaires, ayant lancé des applications bancaires mobiles dans le marché Québécois, sont maintenant intéressées à savoir si ce nouveau mode de distribution génère de la valeur pour leur prochaine clientèle cible d'importance : la génération Y (Gen-Y). Cette recherche a pour but d'analyser l'impact des services bancaires mobiles sur la loyauté de la génération Y. Une expérimentation avec trois scénarios présentant différents services bancaires (Internet ou mobile) fut entreprise. Les résultats démontrent qu'il n'y a pas de différences significatives selon le type de distribution des services bancaires. Qui plus est, il semble qu'au moment de l'étude, la loyauté était plus significative dans le contexte des services bancaires en ligne que dans les contextes mobiles présentés dans les scénarios et ce, pour l'ensemble des dimensions de la valeur perçue analysées. Les résultats de notre modélisation à l'aide d'équations structurelles indiquent une relation significative entre les variables à l'étude. Ainsi, selon le modèle analysé : (1) la valeur émotionnelle perçue a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (2) la dimension « apparence visuelle » de la valeur fonctionnelle perçue relative à la qualité a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (3) la dimension « sécurité » de la valeur fonctionnelle perçue relative à la qualité a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (4) la dimension « contrôle des finances personnelles » de la valeur fonctionnelle perçue relative à la qualité a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur ; (5) la dimension « familiarité » de la valeur émotionnelle perçue a un impact positif significatif sur la satisfaction du consommateur et (6) la satisfaction du consommateur a un impact positif significatif sur la loyauté du consommateur. Compte tenu de ces résultats, les gestionnaires marketing devraient concentrer leurs efforts sur les dimensions de la valeur fonctionnelle relatives à la qualité perçues par la génération Y lors de leur utilisation des services bancaires mobiles. Il en est de même pour les dimensions de la valeur émotionnelle perçues. Les dimensions telles que l'apparence visuelle, la sécurité, le contrôle des finances personnelles et la familiarité semblent générer de la valeur pour les Gen-Y. Les résultats suggèrent aussi de segmenter la génération Y en se basant sur leur revenu annuel ainsi que sur leur niveau de dépendance parentale afin de mieux cibler les individus de la génération Y pouvant réellement générer une loyauté comportementale.

Frågeställning: Hur uppfattar generation Y Polisens närvaro på Facebook? Hur kan generation Y:s uppfattningar påverka förtroendet för Polisen? Bakgrund: Allt fler företag, kommuner och myndigheter ser Facebook som ett nytt sätt att kommunicera, skapa relationer och bygga förtroende. Polisen har sedan 2011 arbetat med att utveckla sin närvaro i sociala medier och har idag ett centralt Facebook-konto och över 100 olika Facebook-sidor utspridda på lokalstationerna i landet. Enligt BRÅ (2011) är polisen den myndighet inom rättsväsendet som allmänheten har störst förtroende för. Men vad händer med förtroendet när polisen flyttar ut verksamheten på Facebook? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga människor uppfattar polisens närvaro på Facebook. Jag vill också utveckla en förståelse för hur förtroendet för en myndighet kan påverkas i och med dess närvaro på Facebook. Metod: Jag har använt mig av en receptionsanalys som forskningsmetod för att kunna kartlägga hur generation Y uppfattar polisens närvaro på Facebook. Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Slutsats: Intervjupersonerna har utvecklat en mer mänsklig bild av polisen i och med deras närvaro på Facebook. Att polisen framstår som mer mänskliga borde enligt förtroendeteoretikerna leda till en ökad trovärdighet och kanske även en mer empatisk inställning hos allmänheten. Min studie visar istället att det finns en oro hos generation Y att respekten för polisen på sikt kan avta och att förtroendet därmed påverkas negativt.

Problemformulering: Arbetsmarknaden präglas idag av ett påtagligt generationsskifte, när personer födda på 80- och 90-talet med utmärkande egenskaper successivt kommer ta en större roll i arbetslivet. Personernas egenskaper kan komma att påverka hur de upplever olika styrmedel vilket ökar behovet för organisationer att förstå dessa för att kunna anpassa sin styrning. Syfte: Genom att skaffa en ökad förståelse för de egenskaper människor födda under 80- och 90-talet besitter och hur det påverkar deras uppfattning av styrmedel är syftet med studien att undersöka denna grupps uppfattning av olika styrmedel. Metod: En kvalitativ datainsamling genomfördes. Vidare applicerades teori kring styrmedel för att på så sätt erhålla en förståelse kring hur dessa individer upplever styrmedel utifrån utmärkande egenskaper. Resultat: Studien visar att de egenskaper som 80- och 90-talister besitter kan ha en inverkan på deras upplevelse av styrmedel samt att företag kan tänka sig anpassa deras styrmedel efter dessa individer.

The global apparel market is an increasingly desirable industry sector for many marketers. The apparel retail industry in South Africa has experienced significant growth since the year 2000. In 2009, South Africans spent approximately R57 million on apparel items (Statistics South Africa, 2009). On average, South Africans spend R600 or more per month on apparel, making the apparel industry a very lucrative market. Consumer socialisation is the process by which the youth gain the necessary skills and knowledge that enable them to function as consumers in the marketplace. Consumer socialisation highlights the sources of consumer influences or ‘socialisation agents’ that transfer norms, develop attitudes, motivations and behaviour to the learner. Consumer attitudes, behaviour and skills are acquired through socialisation agents such as parents (father, mother and guardian), peers (brothers, sisters and friends) and the mass media (newspaper, television, radio, magazines) The Generation Y cohort (defined as individuals born between 1986 and 2005) is described as the largest and most profitable consumer group for marketers. Generation Y is a lucrative and growing market segment, particularly for apparel retailers. Apparel includes clothing, shoes, jewellery and cosmetics. Those Generation Y members engaged in tertiary education represent an especially important segment given that tertiary education often translates into higher future earning potential and a higher social status within a community and among peers. The primary objective of this research study was to investigate Generation Y students’ attitudes towards the influence of socialisation agents’ on apparel purchasing intentions in South Africa. The target population used in this research study was defined as full-time Generation Y undergraduate students, aged between 18-24 years, who were enrolled at public higher education institutions (HEIs) in South Africa in 2013. The sampling frame comprised the 23 registered South African public HEIs. A non-probability judgement sample method was used to narrow this sampling frame down to two HEI campuses situated in the Gauteng Province. For this study, a convenience sample of 500 full-time Generation Y students who were registered at these two South African HEI campuses during 2013 was drawn. A self-administered questionnaire was used for the collection of primary data for this research study. Academic staff at each of the two HEIs were contacted and asked if they would assist with the distribution of the survey questionnaire to students during class. The attitude towards the influence of socialisation agents on apparel purchasing intentions was measured based on peers, parents and the media. The outcomes from this research study suggest that Generation Y students do not perceive the influence of socialisation agents (peers/parents/media) as being particularly positive. While there was a significant positive relationship between their perceptions concerning the influence of peers, parents and media on apparel purchasing, none of these socialisation agents were perceived as having a significant influence on the Generation Y students’ monthly apparel spending. In terms of gender differences, males perceived the peer influence to be more important while females perceived the parent influence to be more important. There was no significant difference between males and females concerning the importance of the media influence on apparel purchasing. The analysis of statistical information gathered from this study will be relevant to both marketing practitioners and academia in understanding Generation Y consumers’ attitudes towards the influence of socialisation agents (peers/parents/media) in apparel purchasing intentions. / MCom (Marketing Management), North-West University, Vaal Triangle Campus, 2014

This study aims to examine the work-related values of Generation Y and why they exhibit these values. In order to understand this group of people and explain the reasons to their values the theoretical framework will primarily be Zygmunt Bauman’s theory of the individual society and Göran Ahrne’s theory of organizations. In a small addition, this study also aims to assess the possible consequences of these values in the labour market. Especially in relation to organization’s Employer Branding, i.e. their strategies to attract, motivate and retain workers. Previous research shows that work-related values differ between generations. We are using a qualitative method collecting data through interviews to get a detailed and nuanced view of their values. The study indicates that the people of Generation Y value development and social environment (including leadership) the most. It serves as ways to cope with the uncertainties of the flexible society. They also seem to value instant gratification as a result of being used to getting that through innovations such as the Internet. If this need is not satisfied it is likely that their motivation drops and that they start looking for alternative jobs. They seem to be driven by the need for development and this combines with their lack of patience to result in frequent job changes. Organizations will therefore face a difficult challenge to retain members of this generation. This task will be particularly notable as Generation Y soon becomes the largest generational group in the labour market.

Människor byter idag arbete allt oftare vilket anses bero på att arbetstagarna idag är starka då utbildningsgraden i befolkningen ökat och det i samhället finns gott om arbetstillfällen. Rörligheten mellan jobb är som högst och mest frekvent bland de unga på arbetsmarknaden, vilka vi ser är Generation Y, som också anses lämna sina organisationer efter en kortare tid. Tidiga uppsägningar, som alltså sker på individens initiativ, är de som skadar företaget mest eftersom företaget ännu inte hunnit få tillbaka vad det investerat. Att anställda självmant lämnar ett företag bidrar till att organisationen ofrivilligt tappar humankapital och kunskap samtidigt som de får ekonomiska konsekvenser av rekrytering, upplärning samt frånvarande inkomster. Anledningarna till att människor lämnar sitt företag verkar vara till följd av missnöje och otillfredsställelse på den egna arbetsplatsen vilket den berörda organisationen sällan får reda på. Detta gör att syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse för varför Generation Y väljer att säga upp sig i ett tidigt skede och vad det är de värderar i sitt beslut om att lämna arbetsplatsen. För att uppfylla syftet med studien genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi samlade in data genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio respondenter, som tillhörde Generation Y och hade avslutat en anställning inom fem år efter att den blivit anställd. Den insamlade datan analyserades och utifrån analysen kunde vi komma fram till slutsatsen att individer tillhörande Generation Y, liksom alla människor, är olika varandra i värderingar, attityder och beteenden och att anledningarna till varför vår målgrupp valt att lämna sin arbetsplats därmed inte visar en entydig bild. Vi har trots detta kommit fram till att individerna vi intervjuat lämnat sina organisationer till följd av att de varit missnöjda med möjligheterna att påverka sitt-, och organisationens arbetssätt, sin work-life balance, sin ledares förmåga att ge socialt-, och professionellt stöd och sina möjligheter att utvecklas. Vi fann att individerna i sitt beslut om att lämna organisationen värderat att få ha åsikter för att kunna påverka sin organisation såväl som sina arbetstider och sitt arbetssätt, ledare som besitter förståelse för hur organisationen samt människorna i den fungerar samt varierade och utmanande arbetsuppgifter som ger individen möjlighet att utvecklas. Vi har därtill fått insikt i att brist på utvecklingsmöjligheter inte enbart leder till frånvaro av motivation utan även kan leda till missnöje hos individen.

Denna studie är ämnad åt att belysa de krav och förväntningar som generation Y ställer på chefer och arbetsplatser. Genom att genomföra en kvalitativ studie vill vi med denna uppsats kunna bidra till utökad förståelse kring hur chefer och organisationer kan arbeta för att attrahera och behålla generation Y inom sin arbetsplats. Med inspiration från hermeneutiken har vi intervjuat åtta olika chefer/HR-managers för att ta del av deras upplevelser kring generation Y. De viktigaste fynden är att generation Y upplevs som en komplex generation och särskiljer sig i viss mån gentemot tidigare generationer. De ställer därmed olika krav på arbetsplatsen samt ledarskapet vilket kan vara av intresse för att kunna anpassa sig till den framtida arbetsmarknaden. / Abstract This study is intendent to highlight demands and expectations that generation Y places on managers and workplaces. By conducting a qualitive study, with this essay we want to contribute to increased understanding of how managers and organizations can work to attract and retain generation Y within their workplace. With inspiration from hermeneutics, we have interviewed eight different managers/HR-managers to take part of their experiences about generation Y. The most important findings are that generation Y is perceived as a complex generation and differs to some extent from previous generations. They therefore place different demands on the workplace and the leadership, which may be of interest to be able to adapt to the future labor market.

<p>The purpose of this thesis is to present a discussion about the organizational conditions that attract and retain Generation Y employees. This is done using an abductive research method. The work and career preferences of Generation Y are clarified using secondary data. The data is then analyzed and tested empirically at WSP Flack+Kurtz in New York City. The results show organizations can meet Generation Y’s wishes by, for example, offer extensive growth opportunities, frequent feedback, and an excellent social environment.</p>