<p>Bakgrunden till vårt arbete ligger i att Sverige står idag inför stora pensionsavgångar. Undersökningar visar att uppemot 140 000 företag kommer att behöva byta ägare inom den kommande 10-årsperioden och undersökningar visar även på att en stor andel av ägarskiften misslyckas. Den största anledningen till misslyckanden är dålig planering från företagarnas sida. Ägarna tycker det är jobbigt att ta itu med medan de fortfarande är verksamma.</p><p>Syftet med vår uppsats är att diskutera problematiken kring ägarskiften i fåmansföretag. Samt att beskriva om det regelverk som finns för dessa fåmansföretag påverkar för att kunna göra lyckade ägarskiften i fåmansföretag. Vi vill även diskutera hur man går tillväga praktiskt för att genomföra dessa skiften så ekonomiskt och skattemässigt effektivt som möjligt både för gamla och nya generationen. För att undersöka detta har vi att använt oss av en kvalitativ undersökning där vi intervjuat personer som jobbar med dessa ägarskiften. Dock har respondenterna lite olika roller i arbetet med dessa skiften.</p><p>I vår undersökning kom vi fram till att den vanligaste överlåtelsemetoden vid ett generationsskifte inom familjen är en gåva av aktierna till barnen. Här anser våra respondenter att avskaffandet av arvs- och gåvoskatten har haft stor inverkan och gjort det mycket enklare att genomföra ett sådant generationsskifte. Ägarbytena har blivit mycket renare och mindre ”gråzoner” måste användas. Det blir dock mindre och mindre vanligt att barnen tar över företagen. Detta då de sett hur föräldrarna slitit och de tycker inte att de fått tillräckligt tillbaka. Så försäljning till utomstående är kanske det vanligaste förfarandet nu och då är en ren försäljning av aktierna den vanligaste överlåtelsemetoden men det blir allt vanligare med inkråmsaffärer. D.v.s. själva rörelsen i företaget.</p><p>De flesta företag brukar genomgå en förberedelsefas innan ett ägarskifte för att få ut pengar skattebilligt ur företaget. Då är en intern aktieöverlåtelse ett vanligt förekommande sätt. Man vänder sig också ofta till k:10an för att se om det finns något sparat utdelningsutrymme kvar till att dela ut en större summa pengar. k:10an är en blankett som personer som är företagsledare eller närstående till en företagsledare skall lämna som bilaga till deklarationen.</p><p>Ett av de större problemen vid ett ägarskifte är finansieringen. Dels för köparen om företaget ska säljas till extern part, men även att hitta medel för att kunna kompensera den generation som ska lämna över företaget, och även eventuella syskon som inte ska jobba aktivt i företaget. Här är det inte ovanligt att reverser skrivs för att lösa problemet. Ett annat större problem är de familjerättsliga frågorna. Det är inte ovanligt att olika parter har olika värderingar av företaget. Speciellt när det ska räknas på vilken kompensation som skall utgå till syskon. Här kan det vara bra att ha en oberoende part som värderar företaget.</p><p>Skattereglerna som berör dessa fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna har ingen hämmande effekt vid genomförandet av ägarskiften. De påverkar dock möjligheterna för företagaren att ta ut lågbeskattade medel ur företaget innan försäljning och vilka möjligheter företagaren har att placera pengarna efter försäljning för att undvika så mycket skatt som möjligt. Istället är det arvs- och gåvoskattens avskaffande som förändrat genomförandet av ägarskiften mest de senaste åren.</p>

Bakgrunden till vårt arbete ligger i att Sverige står idag inför stora pensionsavgångar. Undersökningar visar att uppemot 140 000 företag kommer att behöva byta ägare inom den kommande 10-årsperioden och undersökningar visar även på att en stor andel av ägarskiften misslyckas. Den största anledningen till misslyckanden är dålig planering från företagarnas sida. Ägarna tycker det är jobbigt att ta itu med medan de fortfarande är verksamma. Syftet med vår uppsats är att diskutera problematiken kring ägarskiften i fåmansföretag. Samt att beskriva om det regelverk som finns för dessa fåmansföretag påverkar för att kunna göra lyckade ägarskiften i fåmansföretag. Vi vill även diskutera hur man går tillväga praktiskt för att genomföra dessa skiften så ekonomiskt och skattemässigt effektivt som möjligt både för gamla och nya generationen. För att undersöka detta har vi att använt oss av en kvalitativ undersökning där vi intervjuat personer som jobbar med dessa ägarskiften. Dock har respondenterna lite olika roller i arbetet med dessa skiften. I vår undersökning kom vi fram till att den vanligaste överlåtelsemetoden vid ett generationsskifte inom familjen är en gåva av aktierna till barnen. Här anser våra respondenter att avskaffandet av arvs- och gåvoskatten har haft stor inverkan och gjort det mycket enklare att genomföra ett sådant generationsskifte. Ägarbytena har blivit mycket renare och mindre ”gråzoner” måste användas. Det blir dock mindre och mindre vanligt att barnen tar över företagen. Detta då de sett hur föräldrarna slitit och de tycker inte att de fått tillräckligt tillbaka. Så försäljning till utomstående är kanske det vanligaste förfarandet nu och då är en ren försäljning av aktierna den vanligaste överlåtelsemetoden men det blir allt vanligare med inkråmsaffärer. D.v.s. själva rörelsen i företaget. De flesta företag brukar genomgå en förberedelsefas innan ett ägarskifte för att få ut pengar skattebilligt ur företaget. Då är en intern aktieöverlåtelse ett vanligt förekommande sätt. Man vänder sig också ofta till k:10an för att se om det finns något sparat utdelningsutrymme kvar till att dela ut en större summa pengar. k:10an är en blankett som personer som är företagsledare eller närstående till en företagsledare skall lämna som bilaga till deklarationen. Ett av de större problemen vid ett ägarskifte är finansieringen. Dels för köparen om företaget ska säljas till extern part, men även att hitta medel för att kunna kompensera den generation som ska lämna över företaget, och även eventuella syskon som inte ska jobba aktivt i företaget. Här är det inte ovanligt att reverser skrivs för att lösa problemet. Ett annat större problem är de familjerättsliga frågorna. Det är inte ovanligt att olika parter har olika värderingar av företaget. Speciellt när det ska räknas på vilken kompensation som skall utgå till syskon. Här kan det vara bra att ha en oberoende part som värderar företaget. Skattereglerna som berör dessa fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna har ingen hämmande effekt vid genomförandet av ägarskiften. De påverkar dock möjligheterna för företagaren att ta ut lågbeskattade medel ur företaget innan försäljning och vilka möjligheter företagaren har att placera pengarna efter försäljning för att undvika så mycket skatt som möjligt. Istället är det arvs- och gåvoskattens avskaffande som förändrat genomförandet av ägarskiften mest de senaste åren.

Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas. Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt. Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas. Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej. Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.

<p>Syftet med uppsatsen är att analysera gällande rätt och de olika överlåtelsemetoder som finns vid gröna generationsskiften. Uppsatsen kommer särskilt uppmärksamma effekterna av de nya bestämmelserna, gällande skogs- och skogsskadekonto, som föreslagits av regeringen och som avses träda i kraft från och med januari 2009. Jämte det kommer även övriga skatterättsliga effekter uppmärksammas.</p><p>Överlag är Sveriges företagare svaga vad gäller att planera sina generationsskiften, vilket kan leda till problem eftersom ett väl genomfört generationsskifte tar mellan tre till fem år. Det är inte enbart de ekonomiska och juridiska aspekterna som måste behandlas, utan hänsyn måste även tas till de så kallade mjuka värdena. Frågor som vem som ska ta över och hur fastigheten ska värderas måste få sina svar. Det är viktigt att ha en öppen kommunikation inom familjen så ingen känner sig åsidosatt.</p><p>Oplanerade generationsskiften sker när den äldre generationen avlider och tillgångarna övergår genom arv. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver all kvarlåtenskap. Därefter är det den legala arvsordningen som avgör vem som har rätt till tillgångarna, vilket kan leda till att en icke lämpad person eller personer som inte kan komma överens får ta över fastigheten med samäganderätt. Planerade generationsskiften genomförs under den äldre generationens livstid. Valet av metod avgörs från fall till fall och det finns inget generellt svar på vilket alternativ som ska rekommenderas.</p><p>Det är huvudsaklighetsprincipen som avgör om en överlåtelse ska klassas som köp eller gåva. Ges ett vederlag som överstiger taxeringsvärdet på fast egendom klassas överlåtelsen som köp, understiger vederlaget taxeringsvärdet klassas det som gåva. Det är direkt avgörande för om en kapitalvinst realiseras eller ej.</p><p>Skogs- och skogsskadekonton ger en skogsbrukare möjlighet att fördela de ojämna resultaten i ett skogsbruk över flera år. Med dagens bestämmelser får inte skogs- och skogsskadekonton skattefritt överföras utan måste tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Regeringen har lagt fram ett förslag som kommer att möjliggöra en överlåtelse av skogs- och skogsskadekonton i samband med arv, testamente, bodelning och gåva till närstående. Syftet till lagförslaget är att underlätta generationsskiften av skogsfastigheter.</p>

Neutralitetsprincipen är en av de mest grundläggande byggstenarna inom den svenska skattelagstiftningen. Att enskildas handlingsalternativ inte skall styras av skatteutfallet var ett av de huvudsakliga ändamålen, tillsammans med grundidén om att motverka inkomstomvandling, vid genomförandet av århundradets skattereform i början på 1990-talet. Generationsskiftesförfarandet har dessvärre hamnat i kläm mellan strävan mot en neutral beskattning och strävan till att motverka inkomstomvandling. Problematiken grundar sig i bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetsom återfinns i 57 kap. 4 § IL. Det är vanligt förekommande vid ägarskiften att överlåtaren vid en försäljning nyttjar sig av ett trädabolag. Det innebär att verksamhetsföretaget först överlåts till ett nybildat aktiebolag för att därefter avyttras till antingen närstående eller utomstående. De likvida medlen som finns kvar i trädabolaget efter försäljningen är skattefria, med anledning av att de avyttrade andelarna var näringsbetingade. Efter att bolaget legat fem år i karens är andelarna inte längre kvalificerade och vinstmedlen kan därefter tillgodogöras med en beskattning enbart i inkomstslaget kapital, det vill säga, utanför 3:12-reglernas räckvidd. Bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetresulterar i att karenstiden om fem år för ett trädabolag aldrig börja löpa så länge en närstående bedriver samma eller likartad verksamhetsom andelsägaren. Andelarna i trädabolaget blir således aldrig av med sin klassificering som kvalificerade andelar och kan därmed inte avyttras som icke kvalificerade andelar, vilket hade varit möjligt om avyttring skett till utomstående. Det leder till att beskattningsutfallet ofta blir procentuellt högre vid en överlåtelse av ett fåmansföretag till närstående kontra överlåtelse till en extern part. Anledningen till att bestämmelsen om samma eller likartad verksamhetexisterar är för att närstående besitter en sådan närhet som generellt inte finns mellan utomstående. Systemet riskerar således att utnyttjas av närstående för att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Neutralitetsprincipen står därmed åt sidan för att premiera motarbetandet av inkomstomvandling.    Den 7 mars 2019 presenterade regeringen en proposition innehållande ett förslag om att införa ett undantag från bestämmelsen samma eller likartad verksamhetnär överlåtelse sker till närstående. Förslaget som regeringen föreslår presenterades som huvudförslag i SOU 2016:75,vars uppdrag var att se över beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. I denna uppsats har en diskussion förts kring vilket förslag, regeringens eller de övriga av utredningen presenterade förslagen, som torde vara mest förenlig med en god skattelagstiftning och primärt neutralitetsprincipen.