This study examines how hegemonic gender norms are reproduced and resisted in the seventh season of the Swedish reality show Gift vid första ögonkastet. Through the lens of Butler's theory of performativity, the study uses Fairclough’s critical discourse analysis to uncover the hidden ideologies in the language used in the show.  The show’s material consists of the contestants and their discussions, as well as a panel of experts who guide both the audience and the contestants in their relationship struggles. The language analyzed is that of both the contestants and the experts. With a selection of fourteen scenes, the study aims to analyze how the language used can establish and reproduce hegemonic gender norms as well as reject and resist said norms.  The results show that the reproduction of hegemonic gender norms is mainly achieved by differentially ascribing certain attributes to women and others to men. Resistance against hegemonic gender norms by contestants is almost exclusively enacted by the show’s women, mainly by pointing out to the men their use of heterosexist language and demanding them to participate in traditionally feminine behavior. This demand leads to a new masculine gender norm in the studied context, a norm which differs from the one the show’s men usually participate in. The results also show that the panel of experts have an amplifying function: As part of the production apparatus, they elevate certain subjects and disputes to create particular narratives.

Denna studie undersöker hur klass konstrueras utifrån tillgång till kulturellt och symboliskt kapital i den sjunde säsongen av det svenska reality-programmet Gift vid första ögonkastet. Studien fokuserar på hur klassdistinktioner skapas utifrån moral och värderingar, där arbetarklassen görs till moralisk underklass i reality-tv. Studien argumenterar för att reality-tv genomsyras av en medelklassblick. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus teorier om klass och kapital samt vidareutvecklingar av hans teorier, främst kopplade till Beverly Skeggs. Studien använder en diskursanalytisk metodansats baserad på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, för att förstå hur den mediala diskursen ger mening åt arbetarklassen och medelklassen genom ekvivalenskedjor. I den mediala diskursen om arbetarklassen kopplas två av de manliga deltagarna i programmet Gift vid första ögonkastet till en arbetarklassidentitet. Detta görs genom deras språk, som upplevs vara sexistiskt, och deras smak. Analysen visar hur arbetarklassdeltagarna är medvetna om sin klassidentitet och disidentifierar sig med den. Analysen tar även upp hur arbetarklassdeltagarna förväntas lära sig medelklassens värderingar för att godkännas i medelklassens ögon. Studiens slutsats visar att klass, trots att det inte nämns explicit, spelar en högst central roll i seriens narrativ. Slutsatsen visar vidare att arbetarklassen främst porträtteras utifrån sin brist på rätt kulturellt och symboliskt kapital. Resultaten bekräftar tidigare forskning om reality-tv, men bidrar även med ny förståelse genom att visa hur jämställdhetsvärderingar görs till det mest värdefulla symboliska kapitalet i programmet, och i förlängningen kan bidra med insikter om den samhälleliga diskursen om arbetarklassen.

Gamla normer som kretsat kring kärlek och relationer har idag försvunnit och kärleken har, likt samhället, moderniserats. Relationer har blivit friare och partners har blivit utbytbara. Den känslomässiga investeringen har därmed kommit att bli svårare i moderna relationer. Men trots detta söker människor efter sin perfekta match och ett långvarigt förhållande. Gift vid första ögonkastet är ett samtida realityprogram där deltagare som längtar efter kärlek ska gifta sig med en främling. Programmet ger insyn i hur par, från att aldrig ha träffat varandra, ska gifta sig och under ett par veckor bo ihop som hustru och man. Under programmets gång ska de bygga en relation för att vid programmets slut bestämma om de vill vara fortsatt gifta eller om de ska skilja sig. För att se hur moderna relationer och känslomässig investering förmedlas i reality-TV utgår den här studien i observationer av det svenska och amerikanska Gift vid första ögonkastet. Studien visade att kärleken i Gift vid första ögonkastet utgjordes av ett stort frihetsbehov och att kommunikation både möjliggjorde och skapade problem för den känslomässiga investeringen. Det var när deltagarna visade att de var redo att släppa på delar av sin frihet och värderade tilltro till sin partner som det känslomässiga engagemanget kom att kommuniceras som allra tydligast. / Old norms that revolve around love and relationships have today disappeared and love has, like society, been modernized. Relationships have become freer and partners have become replaceable. The emotional investment has thus become more difficult in modern relationships. But despite this, people are looking for their perfect match and a long-lasting relationship. Married at First Sight is a contemporary reality show where participants who long for love are about to marry a stranger. The program provides insight into how couples, from never having met each other, gets married and live together as a wife and husband for a couple of weeks. During the program they will build a relationship so that they in the end of the program can decide whether they want to remain married or whether they want to divorce. To see how modern relationships and emotional investment are conveyed in reality TV, this study is based on observations of the Swedish and American Married at first sight. The study showed that love in Married at first sight consisted of a great need for freedom and that communication both enabled and created problems for the emotional investment. It was when the participants showed that they were ready to let go of parts of their freedom and valued trust in their partner that the emotional commitment came to be communicated most apparent.