The aim of this study is to understand the situation of Rohingya through the concept of statelessness and to illustrate the importance of citizenship in relation to human rights. The Rohingya minority has for a long period of time been victims of violence and discrimination by the Myanmar government and military. In 1982, all Rohingyas were deprived their Myanmar citizenship through a domestic law, which is in conflict with international human rights law. Various military operations, attacks, and attempts have been made to drive the Rohingya population out of the country. Consequently, as of 2019, nearly one million stateless Rohingyas are living in overcrowded camps in neighbouring Bangladesh. By applying the philosophical understandings and conceptualisations of Hannah Arendt and Giorgio Agamben, this study seeks answers to how it is possible to perform such acts of breaching human rights. Furthermore, a number of official conventions and principles are analysed to seek answers to how the international community are obligated to act prior, during, and after atrocities on humanity are performed. The main findings of this study are that these acts of violence have been possible due to the Rohingya populations’ statelessness. The sustainable development goals aim to ‘leave no one behind’ and several universal documents and principles are in place to protect humanity from such atrocities. Nevertheless, the international community has clearly failed when it comes to protect the Rohingya population. One important and significant step towards preventing future genocides and ethnic cleansings has been identified through this study – all individuals need to be ensured their fundamental human rights.

Samtidigt som konsekvenserna av förändringar i klimatet blivit alltmer uppenbara för varje år som gått är det tydligt att en stor del av miljö- och klimatproblematiken grundas i ohållbara beteenden hos en minoritet av världens befolkning. Ett viktigt steg mot en hållbar utveckling är därför att förändra dessa beteenden och göra dem mer hållbara. Nudging, en teori om människors beslutsfattande och beteendeförändring, syftar till att arrangera en valsituation på ett sätt som gör det enkelt att fatta önskvärda beslut. Denna uppsats undersöker nudgings potential att uppmuntra till mer miljövänligt och resurssnålt beteende genom att studera huruvida skyltar kan påverka människor att använda mindre pappershanddukar vid toalettbesök. Resultaten från undersökningen visar att en skylt kan skapa en statistiskt signifikant minskning i pappershandduksanvändning.

Den här uppsatsen söker svar på i vilken utsträckning som marina stridskrafter kan bidra till att avskräcka en irreguljär motståndare. Genom det bristfälliga forskningsläget på detta område gör uppsatsen en ansats till att skapa ett analysverktyg på taktisk nivå inom den marina kontexten och dess roll i avskräckning mot en irreguljär motståndare. Under det kalla kriget, men även efteråt, har många teoretiker försökt sig på att beskriva och förstå avskräckningens komplexitet med olika teorier. Även om historien inte alltid belönar detta som en framgångsrik metod för att påverka en motståndare med, är det ändå när det lyckas en väsenskilt mycket bättre och humanare metod än krig. Ur teorierna kring avskräckning har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Dessa har sedan behandlats i den marina arenan och mot en irreguljär motståndare på taktisk nivå. Uppsatsen finner att det inte är avskräckningen som metod som skiljer utan motståndaren och dennes karaktär, syften och viljor. Den irreguljära motståndaren har visat sig svår att avskräcka främst på grund av att det är svårt att kommunicera de hot man vill projicera då han sällan uppträder som en enskild antagonist utan snarare flera.

No description available.

No description available.

Boendesegregation skapar antaganden om olika bostadsområden, antaganden som påverkar människors känsla av utanförskap och gemenskap. Två resursstarka och två resurssvaga områden i två olika städer jämförs för att undersöka respondenternas upplevelser kring utanförskap och gemenskap i respektive område. Studien bygger på två nationalekonomiska teorier, Mismatch hypotesen och Polariserings hypotesen, som förklarar uppkomsten av boendesegregation. Dessutom en kompletterande teori som diskuterar grannskapets effekter på känslan av utanförskap och gemenskap. 16 semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för det empiriska materialet, varav 8 från resursstarka områden och 8 från resurssvaga områden. Studiens resultat visar på en starkare gemenskap mellan grannar i de resurssvaga områdena än i det resursstarka. Resultatet visar också att resurssvaga områden tillskrivs ett utanförskap, som individer boende i dessa områden inte själva upplever. 6 av 8 respondenter dementerar vid intervjuer påståenden om ett utanförskap. Avslutningsvis uppvisar studien på starkare gemenskap i samtliga områden, snarare än ett utanförskap.

This thesis is a comparative analysis between two villages in India, examining personal accounts from participants in the world’s largest anti-poverty programme, the Mahatma Gandhi National Rural Employment Guarantee Act (NREGA). The analysis is based on an eight-week field-study in Andhra Pradesh, which was financed through a Minor Field Study Scholarship by the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida). This thesis aim to provide the discourse with empirical research of the process that leads to empowerment using qualitative methods. The relationship of interest is how women in NREGA perceive employment has led to a perception of empowerment. The hypothesis is that employment in NREGA can lead to perceived empowerment, but that it is dependent on the development level including the intensity of patriarchal norms and caste tensions in the village of implementation. Empowerment is understood as a process of change – when a person experiences an expansion in their ability to make valued choices and desired outcomes. The theoretical foundation is that empowerment can occur in three different levels of analysis: immediate (sense of self-hood and identity), intermediate (rules and relationships in different spheres of life) and deeper (structural relations of power) levels. The results show that employment in NREGA leads to perceived empowerment in immediate levels of analysis, through an expansion of abilities in choice and achievements, irrespective of development level, but that the development level and intensity of patriarchal norms and caste tensions is determinant for whether employment in NREGA leads to perceived empowerment in intermediate and deeper levels of empowerment. This thesis argues that to achieve sustainable empowerment structural relations of power must be transformed. The main recommendation for policies and programmes is therefore to acknowledge the importance of development level including patriarchal norms and caste tensions when implementing programmes like NREGA with objectives of sustainable empowerment for low-caste women, to ensure what objectives are feasible.

No description available.

Under senare tid har allt fler företag börjat hållbarhetsredovisa, vilket innebär att de på årlig basis sammanställer och kommunicerar information om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av sin verksamhet. Hållbarhetsredovisning kan stötta hållbar utveckling på två huvudsakliga sätt. För det första kan det öka transparensen i samhället genom att förbättra tillgång till samt utgöra en plattform för att lämna och hantera hållbarhetsrelaterad information om företag. För det andra kan det stärka hållbarhetsarbete inom företag genom att de får insikt i hur de inverkar på omvärlden samt bereder dem strukturer och mål för hållbarhetsarbete. För att fylla dessa funktioner krävs emellertid att företag inkluderar aktörer som påverkas av och påverkar företaget, s.k. intressenter, i upprättandet av hållbarhetsredovisningen. En central princip inom hållbarhetsredovisning är följaktligen intressentinkludering. I denna uppsats utvärderar och jämför jag intressentinkludering i hållbarhetsredovisning i det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia genom innehållsanalys av tio hållbarhetsredovisningar från företag i respektive land. Jag finner, i likhet med tidigare forskning, att intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig, särskilt i utvecklingslandet Colombia. Härtill bidrar jag till existerande forskning genom att närmare beskriva på vilket sätt intressentinkludering i hållbarhetsredovisning är bristfällig samt skiljer sig mellan det utvecklade landet Spanien och utvecklingslandet Colombia.

The future of global water supply and availability is one of the most important questions facing life on earth today, and experts agree that the most pressing angle to approach the question from is its governance. However, water represents one of the worlds broadest and most complex fields of governance due to its cross thematic and cross-boundary reach, as well as an increase in new actors through privatisation and transnational corporate influence.  In order to actively implement new governance approaches the current system, its actors, connections and influence strategies must be identified. This study combines three theoretical and methodological approaches to study our current global water governance structure: Neo-Gramscian, Network analysis and Policy Entrepreneurship. The Neo-Gramscian influence theory is used to identify 3 types of connections between actors. The resulting data is then used for network analysis to identify the key actors within the field. Once these key actors have been identified, all Nestlé (as a case study for transnational corporations) connections to said actors and the field of water governance have been highlighted under the combined theoretical lenses of Neo-Gramscian influence and Policy Entrepreneurial strategies. These three theories are used in conjunction for several reasons: All three theories represent a different perspective of analysing the decentralised, large scale governance of a complex system. While network analysis allows for the visual representation of the governance “space” and for the identification of key actors and their connections, the Neo-Gramscian and policy entrepreneur approaches give insight into how these connections might be used and created in order to lead to a position of influence within the system. The results show a list of 42 key actors to whom Nestlé has a large number of self-reported connections across all 3 influence types. It further shows that Nestle actively uses at least 3 of the 4 entrepreneurial strategies on some of these connections. This suggests that Nestlé may have some significant influence in global water governance. The study is also a proof of concept for the synthesis of the three complementary theories.