<p>Titel</p><p>Skriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwill</p><p>Bakgrund</p><p>Företagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.</p><p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.</p><p>Metod</p><p>I vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen. Vi har för avsikt att beskriva och förklara nedskrivningstestet, vilket innebär att undersökningen är deskriptiv. Vi har intervjuat Leif Gustavsson, ekonomidirektör på NIBE, och Ulrika Svensson, redovisningschef på ProfilGruppen, samt tagit del av deras årsredovisningar.</p><p>Slutsats</p><p>Våra fallföretag använder sig av nyttjandevärde vid nedskrivningstestet. Ett av företagen använder sig av reala kassaflöden med en nominell diskonteringsfaktor, vilket resulterar i att nyttjandevärdet blir för lågt. Tidsperioderna företagen använder sig av skiljer sig från rekommendationerna, som förespråkar fem år. Studien har visat att det finns möjlighet till justering i poster för att uppnå önskvärt återvinningsvärde. Båda företagen föredrar det gamla sättet med avskrivning av goodwill, då metoden är enkel och förutsägbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning</p><p>Granska om de nya reglerna har fått önskad effekt om rättvisande värdering och redovisning av goodwill. Undersöka om det finns företag som använder nettoförsäljningsvärdet vid värderingen och hur en sådan praktiskt tillämpas. Genomföra ytterligare studier för att se om fler företag blandar reala och nominella termer vid beräkning av nyttjandevärdet.</p>

Goodwill har under senare år blivit en allt viktigare post i företags balansräkning. Rapporteringen av goodwill har fått större fokus sedan implementeringen av IAS 36 år 2005, då den nya regleringen medfört att viss subjektivitet kan tillämpas vid värdering av goodwill och dess nedskrivningsbehov. Denna studie syftar därför till att undersöka hur aktiepriser påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar, genom att undersöka svenska aktiemarknadens goodwillnedskrivningar från år 2005 till 2014. Genomförandet av undersökningen sker med hjälp av en eventstudie där 59 företag ingår i materialet. Studien söker finna mönster i hur företag påverkas av annonseringar om goodwillnedskrivningar. Generellt finnes att aktiepriser påverkas av dessa annonseringar samt att små företag påverkas mer än stora företag. Slutligen finner studien att företag som har en hög andel goodwill i relation till eget kapital i regel påverkas mer av en annonsering om goodwillnedskrivning än vad företag som har en lägre kvot av dessa två gör.

År 2005 beslutades att svenska företag vars aktier är noterade på en reglerad marknadsplats ska upprätta sina årsredovisningar enligt regelverket IFRS. En av många förändringar som detta medförde var att den immateriella illgången goodwill årligen ska nedskrivningsprövas, istället för att som tidigare linjärt avskrivas. För att utföra en nedskrivningsprövning måste ett företag värdera goodwill. Det inbegriper att fastställa en rad antaganden och precisera nyckeltal. Information om processen ska enligt standarden IAS 36 finnas att tillgå i företagets årsredovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska företag noterade på Large cap-listan har blivit bättre på att uppfylla informationskraven som preciseras i IAS 36 mellan år 2006 och år 2012. Studien omfattar de företag på Large cap-listan som innehar goodwillposter i år 2006 och 2012 års årsredovisningar, exklusive företag som tillhör branschen Healthcare. Resultatet från undersökningen påvisar en förbättring mellan de två undersökta åren för samtliga branscher. Det betyder att intressenter som vill läsa företagens finanisella rapporter har mer och bättre information om goodwill att tillgå.

We investigate whether Swedish insiders use an information advantage on future goodwill impairments to engage in net selling activity prior to public announcement. We further hypothesize greater insider net selling in impairment firms with a higher degree of goodwill in their balance sheets and in impairment firms in less transparent information environments. The insider trading is traced two years prior to the announcement of goodwill impairments in a sample between 2004-2012. Univariate and multivariate analyses are performed, comparing impairment firms with non-impairment firms. The results indicate that impairment firms engage in abnormal net selling up to six months prior to the announcement date. In addition, impairment firms with a higher degree of goodwill and with higher transparency are net selling to a higher extent up to six months prior to announcement date, although these findings only provide moderate predicting values. No significant results are discovered earlier than six months prior to announcement. These findings are incongruent with previous research.

Background: Relationships are really important for companies in order to becompetitive today and in these relationships is it important to feel trust to the other companies. There is therefore necessary to find out how companies work to create trust between themselves and their customers.Purpose: The purpose of this report is to examine and explain how staffing companies work to build trust in their relationships with B2B clients through examination of the conceptual model, creating a theoretical contribution.Research question: How do recruiters at staffing companies work to create trust between themselves and the customer?Methodology: The study adopted a quality research method with a deductive approach where the focus wasg on describing and analyzing. The data was collected primarily through semi-­‐structured interviews.Research findings: Through the study’s interviews and their results is it possible to see that staffing companies in Växjö is working with trust. The conclusion is that staffing companies is working a lot and similar with competencies and contractual. But it differs how they work with benevolence. It seems that the staffing companies does not work a lot with benevolence and it depends on the recruiter if they want to work withbenevolence and goodwill or not and how they will do it.

With the introduction of IFRS, the IASB left the previously used method of amortization and instead introduced fair value. Studies show that firms manipulate the value of goodwill based on agency related incentives and opportunities, such as bonus payment, management tenure and acquisition of firms. The responsibility of checking the quality of financial reports, and give other market participants reasons to trust them, is primarily on accountants. The transition to fair value thus creates a problem for accountants to actually check the fair values produces by firms. Our purpose is to investigate whether the working method of accountants is purposeful in order to maintain the credibility of goodwill values. We have conducted interviews with accountants from the Big 4. We found that accountants, through the use of WACC specialists, well developed documentation methods and their proactive inquiring about goodwill values to firms, show that their working methods are purposeful to maintain the credibility of goodwill values. / IFRS lämnade under början av 2000-talet avskrivningsmetoden för goodwill och introducerade verkliga värden, vilka vid bland annat goodwillvärdering präglas av uppskattningar. Studier visar att företag manipulerar goodwillposten på grund av agentrelaterade incitament vid tillfällen som bonusar, byte av företagsledning och företagsförvärv. Den som ska kvalitetssäkra finansiella rapporter och se till att alla andra aktörer kan lita på ett företags siffror är revisorn. Övergången till verkligt värde leder därför till frågan hur revisorn arbetar med företagens värdering av goodwill. Vårt arbete syftar till att undersöka om revisorns arbete är ändamålsenligt för att kvalitetsgranska värderingar och nedskrivningar av goodwill. Detta genomför vi genom en kvalitativ undersökning där vi samlar data genom fältintervjuer med revisorer på de fyra stora revisionsfirmorna. Vi finner att revisorns arbete är ändamålsenligt för kvalitetssäkring av goodwillvärden. Bland annat använder sig revisorer av värderingsspecialister vid granskningen av WACC, välutvecklade metoder för underlag samt ifrågasätter och diskuterar goodwill med företagen.

Zugl.: Karlsruhe, Berufsakad., Diplomarbeit, 2003

Zugl.: Eichstätt, Ingolstadt, Universiẗat, Diplomarbeit, 2007.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Göttingen, Univ., Diss., 2007