Övergången till IFRS 3 i Sverige innebär att goodwill gick från att vara en tillgång som skrevs av under en begränsad ekonomisk livslängd till att ha en obegränsad ekonomisk livslängd. Effekten av detta, i kombination med en ökad förvärvsaktivitet, har blivit att mängden redovisad goodwill nått rekordhöga nivåer. Huruvida övergången resulterat i att göra redovisningen mer tillförlitlig är tvetydig. Den här studien handlar om goodwillnedskrivningar under IFRS 3 och hur denna redovisningspost avspeglas i aktiepriset, det vill säga dess värderelevans. Dessutom undersöks om ekonomisk lönsamhet har en påverkan på denna relation. Urvalet består av 1781 företagsår under perioden 2011–2021 och avser svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Genom att kontrollera för fixa effekter finner vi stöd för att goodwillnedskrivningar är signifikant associerat med aktiepriset för hela urvalet samt för företag som genererar vinst, vilket innebär att posten är värderelevant för investerare. Beträffande förlustföretag kan ingen signifikant association identifieras vilket innebär att posten inte bedöms vara värderelevant. Resultatet indikerar således att nedskrivningar av goodwill fortfarande är betydande efter övergången till IFRS 3. Däremot skiljer sig uppfattningen av nedskrivningars värderelevans efter huruvida företaget redovisat ett positivt eller negativt resultat.

Det finns en osäkerhet kring goodwillnedskrivningar i och med det finns utrymme för företagsledningen att påverka antagandena för goodwillvärdet med företagsledningens egna uppskattningar och subjektiva bedömningar. Mycket av forskningen som förklarar varför goodwillnedskrivningar genomförs har inte gjorts i en svensk kontext. Studiens syftet är att undersöka om svenska börsnoterade företags goodwillnedskrivningar kan förklaras av att företagsledningen har använt Earnings Management. Metoden studien använde var en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. Studien har sekundärdata i form av årsredovisningar från företag noterade på Stockholmsbörsen använts. Studiens resultat stödjer endast  skuldsättningshypotsesen som är grundad i PAT. Goodwillnedskrivningar i Sverige kan därmed förklaras utifrån vilken skuldsättningsgrad företag har. Det leder till att goodwillnedskrivningar kan delvis förklaras av ett opportunistiskt beteende. Detta stöds även av kontrollvariablerna ROA och GW/TT. De övriga sex hypoteser förkastas eftersom de inte kan förklara genomförandet av goodwillnedskrivningar i Sverige under 2018–2021. Studiens kunskapsbidrag är att öka förståelsen kring vilka faktorer som kan förklara goodwillnedskrivningar under räkenskapsåren 2018–2021.

SAMMANFATTNING Datum:                    27 maj 2020, 2 juni 2020 Nivå:                        Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Madeleine Kämpe                        Alice Winkler                                  2 juli 1993                                     15 augusti 1994 Titel:                        I hederlighetens namn - En kvantitativ studie kring                goodwillnedskrivningar ur ett positiv redovisningsteoretiskt perspektiv. Handledare:           Aija Voitkane Nyckelord:              Goodwillnedskrivningar, Goodwill, IFRS, positiv redovisningsteori,         resultatmanipulering Syfte:                       Syftet med denna studie är att undersöka hur nedskrivningar av goodwill kan förklaras genom det opportunistiska beteendet som beskrivs i positiv redovisningsteori. Metod:                     En kvantitativ dokumentstudie som baseras på svenska börsnoterade aktiebolags årsredovisningar för 2018. Urvalet begränsades till börslistorna Small Cap och Large Cap. Datan analyserades genom multipel regressionsanalys. Slutsats:                  Inga signifikanta samband kunde konstateras i studiens tre hypoteser. Studiens slutsats blir därmed att nedskrivningar av goodwill på den svenska börsen inte kan förklaras genom positiv redovisningsteori.

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet. På grund av att goodwill inte längre har en bestämd livslängd utgör goodwillposten en allt större del av företags balansräkning. Eniro är ett av de mer extrema fallen. För räkenskapsåret 2008 redovisar Eniro totala tillgångar på 16.620 msek varav 11.374 msek är goodwill. När goodwill är en så stor del av företags totala tillgångar kan en felvärdering få ödestiga konsekvenser. Då värderingen av goodwill baseras på prognoser finns det en flexibilitet som skulle kunna nyttjas för personlig vinning. Studien undersöker om det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och faktorerna företagsstorlek, rörlig ersättning till verkställande direktör samt om verkställande direktör är nytillsatt. Syfte: Syftet med studien är att studera om olika incitament påverkar företag att utnyttja flexibiliteten i redovisningen av goodwill. Metod: För att uppfylla syftet med studien har en kvantitativ metod tillämpats. Företag noterade på Stockholm Nasdaq OMX Large Cap och Mid Cap har behandlats. Datan om företagen har samlats in från företagens årsredovisningar räkenskapsåren 2005-2008. Resultat och slutsatser: Studien visar att nytillsatta verkställande direktörer oftare skriver ner goodwill än ej nytillsatta verkställande direktörer. Nytillsatta verkställande direktörer skriver dock ner goodwill med en lägre summa än ej nytillsatta verkställande direktörer. Resultatet förklaras med den höga variansen för nedskrivningarna gjorda av ej nytillsatta verkställande direktörer. Studien finner att stora företag oftare skriver ner goodwill och att nedskrivningarna är av ett högre värde än mindre företag. Ett resultat som finner stöd av tidigare forskning. Studien visar även att det finns incitament för verkställande direktörer under nästan samtliga räkenskapsår i studiens urval.

Syfte: Studien avser att undersöka om det går att påvisa ett samband mellan goodwillnedskrivningar och företagets ekonomiska utveckling, företagsledningens incitament och företagets bolagsstyrning bland bolag i Sverige. Då den svenska bolagsstyrningsmodellen och ägarstrukturen skiljer sig från den anglosaxiska, syftar studien även till att utvärdera om utfallen i denna studie avviker från en tidigare genomförd studie i Storbritannien och om avvikelserna kan hänföras till just skillnaderna i ländernas ägarstruktur och bolagsstyrning.   Metod: Metoden är en replikering av en tidigare studie. Vi har använt oss av en kvantitativ metod, med deduktiv ansats. Studiens primära analysmodell är en Tobitregressionsanalys. Empirin är hämtad från databasen FactSet samt manuell granskning av årsredovisningar. Studien baserar sig på samtliga noterade bolag på Nasdaq Stockholm per den 1 oktober 2018 för åren 2015, 2016 och 2017. Detta resulterade i ett totalt urval om 330 bolag och 990 observationer. Efter bortfall baserat på olika förbehåll uppgick det slutliga urvalet till 408 observationer, varav 74 med och 334 utan rapporterade goodwillnedskrivningar. Slutsatser: Studien fann inget statistiskt säkerställt samband mellan företagets ekonomiska utveckling och goodwillnedskrivningar. Däremot tyder studien på att de bolag vars bokförda värde på eget kapital överstiger dess marknadsvärde redovisar goodwillnedskrivningar i större utsträckning. Vad gäller företagsledningens incitament till att manipulera resultatet så visade studien på ett signifikant samband mellan VD-byten och goodwillnedskrivningar. Detta indikerar att en nytillsatt VD använder sig av resultatmanipulering för egen vinning. Vi fann inget signifikant samband mellan företagens bolagsstyrningsmekanismer och nedskrivning av goodwill. Utfallen i den tidigare studien, som baserar sig på bolag i Storbritannien, skiljer sig markant från utfallen i vår studie. Detta skulle kunna förklaras av att ägarstrukturen och bolagsstyrningsprinciperna skiljer sig åt mellan länderna.