Solar energy is one type of the most commonly used renewable energy sources. It can produce electricity and heat without creating any Greenhouse Gases (GHG). Sweden has set up the goal of 100% electricity generated by the renewable energy source by 2040 and chosen Gotland as a pioneer project for self-electricity supply by renewable energy sources by 2030. Taking the year 2017 as an example, the total electricity production of Gotland in 2017 was about 1080 GWh, a share of 621GWh imported from mainland Sweden, 457GWh produced by Gotland's local wind energy, 1.6GWh produced by local photovoltaic energy and a very small fraction produced by local hydropower. Gotland has a high potential for photovoltaic power. This quantitative research case study used data to collect and a building model to measure the potential electricity production by photovoltaic power at three locations in Visby, Höken, Castor and Skalbaggen. Further, an analysis of the current value of installing photovoltaic panels for a public housing company to increase the capacity of renewable energy to stimulate the target towards 100% electricity from renewable energy sources by 2040. The result indicated that the ratio of production/Consumption at Höken, Castor and Skalbaggen were 73%, 52% and 1000%. According to the calculation, the LCOE of Höken is around about 0.74 to 1.17 SEK/kWh. For Castor, it is from 0.73 to 1.16 SEK/ kWh due to the range of interest rates. For Skalbaggen, it is around 0.70 to 1.11 SEK/ kWh. However, since the current limitation from both technical and legislative sectors were not allowed to transfer electricity between the adjacent building. Further research is required on how to facilitate tenants' use of renewable electricity produced by public housing itself, as well as how to maximize the penetration of smart grids.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka omständigheter som låg till grund för, och kan ha påverkat tillkomsten av Kvarteret Vargen i Visby. Ett kvarter som fullständigt bryter av från all annan arkitektur på hela Gotland. Trots att det har ett formspråk som inte går att finna någon annanstans på ön, är det ändå inte så många som lägger märke till det. Undersökningens utgångspunkt har varit att först skapa en bild kring uppkomsten av kvarteret genom intervju med arkitekt Per Erik Nilsson, vars berättelser sedan har lett vidare till gamla maskinskrivna brev, ritningar, bygglovsanteckningar och svartvita foton i arkiv. Därefter har materialet satts i relation till vilka värderingar som rådde i Sverige och på Gotland vid den här tiden, för att se i vilket sammanhang kvarteret byggdes. Arkitekten som då bodde i Stockholm, kom till Visby för att studera åkermarken som skulle bebyggas knappt en kilometer utanför den medeltida stadskärnan. Istället för att ge beställarna det de först hade önskemål om, gjorde han upp planer för ett bostadsområde som var fyra gånger så stort. Förslaget accepterades utan betänketid och stadsplanen fick ge vika för det nya kvarteret som skulle byggas för både fattiga och rika, ensamstående och flerbarnsfamiljer, i en tid då bostadsbristen var stor men framtidstron ljus. Kvarteret Vargens formspråk passades in mellan de stora fortifikationsbyggnaderna i norr och de små egnahemidyllerna i söder samtidigt som bygget skulle underlättade bostadsbrist och öka livskvalitet. Resultatet blev ett kvarter i funktionalistisk anda spetsat med dekorativa element och lokala material, för funktion och trivsel. Tecknen pekar på att det största skälet till varför kvarteret Vargen ser ut som det gör, är för att bostadsbristen inte tillät beställarna att vara kräsna. Arkitekten fick mer eller mindre fria händer att utforma bostäderna efter eget huvud, bara han kunde förse Visby med fler bostäder.