Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturstyrning yttrar sig i en mekanistisk organisation samt att ge en djupare förståelse kring hur det används och hur den eventuella kulturstyrningen uppfattas av anställda inom organisationen. Resultatet utgörs av data från kvalitativa intervjuer samt granskning av interna dokument som satts i förhållande till definitionen att kultur blir ett styrmedel först när det används för att kontrollera beteenden. För att utföra studien samt tolka resultatet användes en teorimodell vars huvudfokus låg vid värde-, symbol- och klanbaserad styrning. Resultatet av studien visade att trots viss bristande kommunikation från ledningen till de längst ner i organisationen så utgjorde organisationens värdegrund basen för regler och beteendemönster. Även om en del av respondenterna inte kände till värdegrunden och dess innehåll så förmedlades trots detta en tydlig bild av vad som förväntades av den anställde.

For many years, the experience and entertainment industry overall has had strong growth and become something that is important for the current tourism in big cities. Repeatable experiences mean that there is a second-hand value of the experience and that it is possible to implement again. This means that visiting attractions, such as Gröna Lund, are places that allow visitors to experience their roller coasters and other experiences several times, which leads to more frequent visits. The intention of this study is to investigate what motivates young adults to repeatedly visit the amusement park Gröna Lund repeatedly. Interviews have been conducted with seven respondents aged 20–25 who return to Gröna Lund several times a year. An interview with Gröna Lund’s project manager at the marketing department has also been conducted. The interviewers’ answers have been analyzed along with selected theories of loyalty development, push and pull factors and the communications process. The result shows that all respondents have a loyalty to Gröna Lund and are motivated to visit the park both through the promotion of Gröna Lund on social media, but also through the products that the park offers, mainly rides and concerts. It turns out that they are also motivated to return to Gröna Lund, with family and friends, as a tradition.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse hur Gröna Lund arbetar för en hållbar nöjespark utifrån den social hållbarhetsaspekten med fokus på konserter. Skribenterna vill även få besökarnas perspektiv om hur de upplever Gröna Lund på konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi och innehåller tolv semistrukturerade intervjuer som behandlar området konserter på Gröna Lund utifrån besökarnas perspektiv. Med hjälp av intervjuerna har skribenterna kunnat skapa en större förståelse för hur besökarna har upplevt konserter utifrån det sociala hållbarhetsaspekten. Den teori denna uppsats kommer att behandla är hållbarhets utvecklingsarbetet Agenda 2030 utövat från FN. De perspektiv hållbarhets utvecklingen innehåller är ekologiska, ekonomiska och sociala begreppen. Denna studie kommer att ha fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. Studien indikerar på att Gröna Lund strävar efter en hållbar nöjespark med en prioritering på den ekonomiska och ekologiska aspekten. Det Gröna Lund gör utifrån den sociala aspekten är att arbeta med gästnöjdhet, säkerhet, trygghet, upplevelse och att deras medarbetare ska generera i en mångfald. Intervjudeltagarnas upplevelse på konserter på Gröna Lund indikerar på att de negativa faktorerna är fler än de positiva och därmed påverkar det deras upplevelse på nöjesparken. / The purpose of this study is to create an understanding of Gröna Lund working for a sustainable amusement park from the social sustainability perspective with a focus on concerts. We also want to get visitors' perspectives on how they experience Gröna Lund at concerts from the social sustainability perspective. This study has a qualitative research strategy and contains twelve semi-structured interviews that deal with the area of concerts at Gröna Lund from the visitors' perspective. With the help of the interviews, we have been able to create a greater understanding of how visitors have experienced concerts from the social sustainability perspective. The theory this study will address is the sustainability development work Agenda 2030 practiced by the UN. The aspects of sustainability development are ecological, economic and social concepts. This study will focus on the social aspect of sustainability. The study indicates that Gröna Lund strives for a sustainable amusement park with a priority on the economic and ecological aspect. What Gröna Lund does based on the social aspect is to work with guest satisfaction, safety, security, experience and that their employees should generate diversity. The interview participants' experience at concerts at Gröna Lund indicates that the negative factors are more than the positive ones and affect their experience at the amusement park.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka och gestalta utbyggnaden av Gröna Lund inom fastigheten Skeppsholmsviken 6 med hänsyn till funktion, upplevelse, kulturhistoriska värden, hållbarhet och allmänhetens intressen. Metod: Intervjuer genomfördes med personer som har varit inblandade i det pågående planarbetet och en enkätundersökning har delats på sociala medier för att ta reda på allmänhetens synpunkter och önskemål kring utbyggnaden. Utöver detta har detaljplaner, rapporter och ritningar från det pågående planarbetet utgjort del av faktainsamlingen inför arbetet. Resultat: Arbetet resulterade i fem byggnader placerade längs vattenlinjen mot Saltsjön och ett allmänt gångstråk i form av en brygga som ska kunna användas som passage förbi Skeppsholmsviken 6. Slutsats: Resultatet visar att en utbyggnad av Gröna Lund har stark kulturhistorisk förankring och att platsen i utbyggt utseende kommer kunna nyttjas bättre av både allmänheten och Gröna Lunds besökare. Utbyggnaden kommer även medföra positiva ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som minskad biltrafik, ökad trygghet, fler jobbmöjligheter och stärkt turistnäring. Det är möjligt att göra utbyggnaden ekologiskt hållbar genom att använda trä som byggnadsmaterial, grundlägga bryggan på pålar och höja bryggdäcket en bit över vattnet för att få ett större ljusinsläpp. / Aim: The aim of the thesis is to investigate and design the extension of Gröna Lund within the property of Skeppsholmsviken 6 in regards to the factors that affected the formation. Methods: Interviews were conducted with people involved in the current project. A survey was administered on social media to explore public opinion and requisition tied to the extension work. Furthermore, an audit of detailed plans, reports and drawings was carried through. Results: The constructions resulted in five buildings placed along the coastline facing Saltsjön and a public board walk in terms of a dock which should be accessible for passage through Skeppsholmsviken 6. Conclusions: The results show that the extension of Gröna Lund has a strong cultural and historical attachment and will benefit the public and visitors of Gröna Lund. Additionally, the extension will have positive ecological, social and economic consequences such as increased safety, tourism, job opportunities and reduced traffic. The extension can be made ecologically sustainable by using wood as a building material, build it on piles and raising the dock a bit over the water surface to get a larger light transmission.

This paper discuses three different freakshow-attractions at the amusement park Gröna Lund in Stockholm during the 20th century; two tribes from the African continent, the exhibit of people with dwarfism and all female striptease. These attractions have been examined with international and intersectional perspective aswell as their effect on the possible heritage status of the amusement park Gröna Lund and their part in creating a so-called dissonant heritage. The thesis does not examine individual freaks or the amusement often refereed to as burlesque that also was an important part of the amusement park Gröna Lund. By studying the amusement park Gröna Lund’s company archive at the Centre for business history in Stockholm I found the main source material for this thesis. This material consisted of pictures, commercial flyers given out at exhibitions, advertising banners and articles from various Swedish newspapers. The material has then been exposed to both textual and image analysis. The result is that the human attractions at Gröna Lund can, and should, be seen as a part of an international freakshow market - although influenced by social and political trends and institutions. I also argue that the amusement park, and the human attractions are a part of a dissonant heritage, a more intersectional Swedish heritage. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Problemformulering och syfte: En kris ställer hårda krav på en organisation vilket gör kommunikation till ett centralt verktyg för att lindra eventuella varumärkesskador. Jetlineolyckan fick stor uppmärksamhet i media vilket gjorde att Gröna Lunds organisation var i en pressad situation vid, och strax efter olyckstillfället. Därför är det här en högst relevant händelse att analysera för att kunna dra slutsatser kring hur Gröna Lund hanterade krisen med hjälp av kommunikation. Händelsen har dessutom inte varit särskilt förekommande i tidigare studier vilket gör att det finns en forskningslucka. Studien syftar på att undersöka hur Gröna Lund hanterade sin kriskommunikationsstrategi på Instagram och i pressmeddelanden kopplat till olyckan, samt hur kommunikationen anpassades mellan kanalerna. Metod och material: Den här studien är utförd med en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som analyserats är Gröna Lunds officiella kommunikation bestående av sex inlägg från nöjesparkens Instagramkonto, samt tre pressmeddelanden från MyNewsdesk. För att få svar på studiens frågeställningar och syften skapades förhandsdefinierade frågor som grundar sig i tidigare forskning och teorier inom kriskommunikation. Dessa ställdes sedan mot materialet för att få ett resultat. Huvudresultat: Resultatet visar att Gröna Lund frekvent använde sig av en rad olika strategier och metoder i deras kriskommunikationshantering. Bland annat är ansvarsfullhet och medkänsla något som kännetecknar kriskommunikationen i allmänhet. När det kommer till kanalanpassning finns det små skillnader. Det går däremot inte att säga att Gröna Lund aktivt anpassade kommunikationen då användandet överlag av olika strategier är likvärdig mellan de båda kanalerna.