Denna studie har undersökt hur ett digitalt gränssnitt kan utformas för att hjälpa redaktörer i det dagliga arbetet, med fokus på förutsättningarna för flow i arbetsprocessen. Termen flow refererar till Csikszentmihalyis teori kring ett tillstånd där personen blir helt uppslukad av en aktivitet utan självreflektion och självmedvetenhet, med en känsla av kontroll över situationen. Fokus i denna studie har varit två av flowteorins grundförutsättningar; snabb, otvetydig feedback samt balans mellan svårighetsgrad och kunskapsnivå. En fallstudie på webbredaktörsgränssnittet Writeous genomfördes där informanterna deltog i en semistrukturerad intervju, en observation med metoden think aloud och enkäten System usability scale. Resultaten analyserades, samt jämfördes med tidigare forskning i området. För att konkretisera resultatet togs även designförslag till redaktörsgränssnittet Writeous fram. Resultatet visade att gränssnitten bör upplevas enkla utan för mycket funktioner, men ändå med de funktioner som krävs för att utföra uppgiften på ett önskvärt sätt. Antalet system som behövs för att utföra en uppgift bör vara så få som möjligt, då användarnas krav på kunskap därmed minskas. Systemet ska även ge användarna den information som behövs för att utföra uppgiften utan större förkunskaper. Gränssnitten som designas för att ge bra feedback enligt de designprinciper och standarder som finns gör användarna mindre förvirrade och ökar därmed den hinderfria interaktionen med systemet. En tillämpning av detta anses stödja två av flowteorins grundförutsättningar; snabb och otvetydig feedback samt balans mellan svårighetsgrad och kunskapsnivå, vilket hävdas öka användarnas möjligheter till flow vid interaktion med redaktörsgränssnittet. / This study has investigated how a digital interface can be designed to help editors in their daily work, focusing on the flow preconditions in the work process. The term flow refers to Csikszentmihalyi's theory about a state where the person is completely absorbed by an activity without self-reflection and self-awareness, with a sense of control. The focus of this study has been two of the flow preconditions; fast, unambiguous feedback and a balance of challenge and skill. A case study on Writeous web-based interface was conducted where the informants participated in a semistructured interview, an observation with the method think aloud and the survey System usability scale. The results were analyzed and compared with previous research in the area. In order to concretize the result, design proposals for the Writeous interface were created. The result showed that the interfaces should be perceived as simple without too much functionality, but still with the functions required to perform the task in a desirable way. The number of systems needed to perform a task should be as few as possible, as users' skill requirements are thus reduced. The system should also provide users with the information needed to perform the task without much prior knowledge. The interfaces are designed to provide good feedback in accordance with the design principles and standards available. This makes users less confused, thus increasing the barrier-free interaction with the system. If done right these implementations are considered to support two of the flow preconditions; fast, unambiguous feedback as well as a balance of challenge and skill, which is claimed to increase users' flow possibilities in interaction with the editorial interface.

Animationer i grafiska gränssnitt blir allt vanligare men används ofta godtyckligt och utan kunskap om vad upplevelsen av olika rörelser framkallar för känslor hos användaren. I gränssnitt är det viktigt att animation används sparsamt och med stor försiktighet eftersom det kan ge negativa effekter på användares upplevelse om det används på fel sätt. Det har tidigare forskats kring hur animation i gränssnitt påverkar användbarheten utifrån mätbara faktorer men det råder brist på forskning som kvalitativt undersöker hur animationer ur ett bredare perspektiv påverkar användarupplevelsen samtidigt som upplevd funktionalitet bibehålls. Litteratur inom områdena produktupplevelse, användarupplevelse, användbarhet, visuellt perception och animation har därför studerats. I denna studie undersöks hur olika rörelser kan framkalla emotionell respons hos användare av grafiska gränssnitt. För att ta reda på detta har användares upplevelser undersökts kvalitativt genom tio stycken användartester av funktionella animationer vilka genomförts i samband med kontextuella intervjuer samt kartläggning av respondenters känslor i förhållande till olika rörelser. Resultatet av undersökningen presenteras dels i form av den metod som tagits fram i ett försök att kartlägga emotionell respons på rörelser, men även som resultat av den metod som tyder på att animationer framkallar emotionell respons hos användare av grafiska gränssnitt. Animationer i grafiska gränssnitt kan användas i både funktionellt och estetiskt syfte där den funktionella aspekten av animation kan hjälpa användare i den kognitiva process som innefattar avkodning av vad som sker i ett gränssnitt, exempelvis genom att med animation skapa visuell kontinuitet mellan olika stadier i förändringen av ett objekt. Den estetiska aspekten kan i sin tur användas på ett sådant sätt att den funktionella animationen förmedlar den karaktär, känsla och personlighet som gränssnittet syftar till att framhäva. Denna studie visar på att funktionell animation, genom utformning på deras utvecklingskurvor kan påverka användares emotionella respons i förhållande till rörelse. Funktionell animation kan därmed utformas på ett sätt som gör att upplevelsen av animationens utvecklingskurva överensstämmer med den emotionella respons som webbplatsen syftar till att framkalla. / As animations in user interfaces become increasingly more common, the animations are often used in an arbitrary fashion, without any knowledge of what kind of effect, in terms of feelings and emotions, the movement have on the user. At the same time it’ s important that animations in user interfaces are used carefully and thoughtfully as the motions can have negative effects on the users experience if not used wisely. Previously conducted research have studied how animations in user interfaces affect users perceived ease of use, but there is a lack of qualitative research in the area of how animations affect the user experience at the same time as it’ s used in a functional manner. Literature within the fields of product experience, user experience, usability, visual perception and animation theory has therefore been studied. The research conducted in this study aims to reveal if, and how, different motions can induce emotional response during the use of graphical interfaces. To examine this, the user experience has been studied with a qualitative approach. A usability test consisting of different types of functional animations has been conducted in tandem with contextual inquiries, with an identification and mapping of emotional response in relation to different motions. The result of this study is presented partially in terms of the method constructed in order to plot users perceived emotion in response to motion, but also as the result of the study which shows that different types of animations evoke different feelings in users. Animations can be used in graphical interfaces with both functional and aesthetic purposes, where the functional animation can be used to facilitate the users cognitive process and decoding of an interface, for instance by creating visual continuity between different stages in the change of an object. The aesthetic aspect of the animation in turn can be used to convey character, emotion and personality through the functional animation, thus bringing forth the feelings the interface aims to emphasize. This study shows that functional animation, by customizing its bezier­curves, affects the users emotional response to movement. Thus, functional animation can be constructed to match the emotional response a webpage sets out to convey.

Digital platforms such as social media are big part of people's everyday life and social network. Recent studies shows that the ability to act anonymously on social media has increased harassment behaviors online. For marginalized groups, digital platforms are important for the act of freedom of speech and harassments online can limit these groups in the digital environment. Within the framework of this study we found, that there is a lack of studies that specifically research sexual harassments online and what different factors that may have an impact on the problem. Therefore, the aim for this study was to research what values, attitudes and emotions users of social media services experiences online. We wanted to research, from a user perspective, what existing counter-strategies options are provided on social media against sexual harassments online, and if there are other technical design solutions for social media interfaces. Within the framework of this essay we have conducted a focus group interview and a participatory design workshop. The empirical data that was collected has been analysed with different theories such as power, resistance, empowerment in design, master suppression techniques in social media, feminist HCI and social norms and participatory design. The study also use previous research on harassment on social media to further understand the empirical data for the analysis. In this study there are findings from the focus group that has been placed in three different themes. 1) The importance of social relationships for counter-strategies against sexual harassment online. 2) Social norms and normalization of sexual harassment online. 3) The importance of technical aspects for dealing with sexual harassment online. Our study shows that the counter-strategies options on social media services today are not sufficient enough for these different aspects. The participatory design workshop in this study resulted in eight possible technical design solutions. These solutions can be implications for design on social media interfaces and can work as counter-strategy tools against sexual harassments online. This study only research one focus group, therefore the study can be used as a basis for further research. By including users with participatory design methods, values made from users of social media in relation to sexual harassments online can unfold and hopefully decrease the problem.

Många företag har idag intranät som misslyckas med att möta användarnas behov och det mest förekommande klagomålet är att användarna inte hittar vad de letar efter. Detta leder till att företagen tappar både tid och pengar på att ha personal som inte kan nyttja systemet på ett effektivt sätt, vilket ofta leder till dyra utbildningskostnader och produktivitetsförluster. Den främsta anledningen till att information inte hittas är att det saknas en konsekvent navigation som ger tydliga indikationer på vart användaren ska ta sig för att finna det den letar efter. Design och struktur i gränssnitt spelar även en stor roll för hur användarna förstår och tolkar gränssnitt och ett klassiskt tillvägagångsätt för designers är att utveckla utifrån datorparadigmets grafiska gränssnitt, vars bekymmer oftast är att de tenderar att bli visuellt giriga och minneskrävande. Idag sker även en stark utveckling av mobila enheter och hur dess gränssnitt kan optimeras för att underlätta för användaren till den mobila kontexten och de begränsningar det medför. För att göra detta bör designers utveckla naturliga interaktioner vilket ska främja den kognitiva belastningen. I denna studie undersöks därför hur designriktlinjer för naturliga interaktioner och mobilitet påverkar användbarheten och användarvänligheten för arbete i en stationär datormiljö. Studien har genomförts på uppdrag av CLX Networks som skapar lösningar för bland annat sms, röst och data. Uppdraget har inneburit att förbättra företagets intranäts meny som ansetts bristfällig av CLX. I denna studie genomfördes först ett användartest på CLXs befintliga intranäts meny samt fem stycken intervjuer med de som arbetar med support som använder systemet, inom huvudområdena hittbarhet, handlingsbarhet, användbarhet och mobil användarvänlighet. Vidare gjordes en struktureringsmetod för att låta informanterna själva visualisera en tänkt meny. Resultaten från den empiriska studien användes för att skapa en interaktiv prototyp. Designprinciper för hittbarhet, handlingsbarhet, användbarhet och naturliga interaktioner har nyttjats i skapandet av den nya menyn. Utifrån de undersökningar som har genomförts i denna studie har det framkommit att designprinciper för naturlig interaktion och mobilitet har en positiv inverkan på användarvänligheten gällande menyn i grafiska gränssnitt i en stationär datormiljö. Studien visar även att en kombination av de två synsätten, naturliga interaktioner och datorparadigmet underlättar användandet och den kognitiva belastning som tidigare var ett bekymmer för de anställda. / Today many companies have intranet failing to meet the users need and the most frequent complaint is that users do not find what they are looking for. This leads companies to lose both time and money on having employees that are unable to utilize the system in a sufficient manner, which often leads to expensive educational costs and loss of productivity. The primary reason that information is not found is that there is a lack of a consistent navigation tool that clearly indicates where the user should go to find what he/she is looking for. Design and structure in an interface plays a large role when it comes to how users understand and interpret an interface. However, the difficulty is that it tends to be visually disruptive and provide a cognitive load. Currently are a strong development of mobile devices taking place and questions are raised regarding how these interfaces can be optimized to make it easier for the user. Especially, when it comes to the mobile context and the limitations it causes. To make it easier are designers advised to develop natural interactions which are supposed to ease the cognitive load. This study therefore explores how design principles stemming from natural interactions, together with the mobility, affect the usability and ease of use for work in a desktop environment. The study has been conducted upon request of CLX Networks, a company that provide solutions for, among others, sms, voice and data. The assignment has entailed suggestions of improvements of the company’s intranet menu, which has been considered as inadequate by CLX. In this study, a user test of CLX’s current intranet menu was performed as well as five interviews with employees that work and use the system. The interviews concerned the topics of findability, actability, usability and mobile usability. Continuously was a card sorting performed to let the informants themselves visualize a proposed menu. The results from the empirical investigation were used to create an interactive prototype. Design principles from findability, actability, usability and natural interactions have been utilized in the creation of the new menu. Based on the investigations performed in this study is it possible to conclude that design principles from natural interactions and the mobility have a positive influence on ease of use concerning the menu in the graphical interface in a desktop environment. The study also confirms that a combination of the two viewpoints, natural interactions and desktop paradigm that facilitate the usage and cognitive load, which previously was troublesome for the employees.