Bakgrund: Det sker en ökning i västvärlden av gravida kvinnor som är överviktiga eller lider av fetma. Närmare 40 procent av de gravida i Sverige är överviktiga och drygt 10 procent är feta. Så många som en tredjedel av gravida kvinnor klassas som fysiskt inaktiva. Detta gör området folkhälsovetenskapligt relevant då fysisk inaktivitet och övervikt har samband med flera folksjukdomar. Syfte: Studiens syfte var att beskriva hur fysisk aktivitet främjas hos gravida kvinnor. Metod: Tio vetenskapliga artiklar granskades inom området för att skapa en kunskapsöversikt. Utifrån dessa skapades tre teman, detta gör studien till en litteraturstudie. Resultat: Det finns flera olika faktorer som påverkar den gravida kvinnans fysiska aktivitet. Bland dessa finns symptom som uppstår under en graviditet som exempelvis att kroppen förändras. Omgivning och miljö såsom socialt stöd och förutsättningar till fysisk aktivitet kring bostaden har även visats påverka den fysiska aktiviteten. Effektiva interventioner är rådgivning inom kost och träning samt konkreta mål som är lätta att mäta, t.ex. stegräknare. Slutsats: Slutsatsen av denna studie var att flera faktorer främjar gravida kvinnors fysiska aktivitet. Gravida kvinnor är benägna att följa mödrahälsovårdens råd och därför kan interventioner där mödravården och de främjande faktorerna med fördel integreras. / Background: There is a gradual percentage increase in pregnant women who are overweight or obese in the west hemisphere. In Sweden, nearly 40 percent of those women are overweight and 10 percent are obese. One third of them are physically inactive which makes the research within public health highly relevant. Aim: To promote physical activity amongst pregnant women. Method: Ten research articles on the topic were reviewed to achieve a deeper understanding. By summarizing the most important and relevant points brought up in each article, a conclusion was formed. Those points where then categorized into three themes, which turned the study into a type of literature. Results: There are many factors that impact the pregnant women’s physical activity. These factors can be triggered by the actual pregnancy, such as symptoms causing the body to change. Location and environment is seen as important to help the promotion, such as social support and access to activities close to home. Effective interventions are diet and exercise consultations and measurable goals by using pedometers. Conclusion: The conclusion of this study was that several factors promoting pregnant women’s physical activity. Pregnant women are likely to follow the prenatal cares advice and therefore can interventions designed with the promoting factors integrated to prenatal care to achieve goals of public health.

Bakgrund: Kvinnor som röker kan drabbas av minskad fertilitet och det kan ta längre tid för dem att bli gravida. Forskning visar att rökning i samband med graviditet bland annat kan leda till missfall, låg födelsevikt och plötslig spädbarnsdöd. En stor andel av dessa kvinnor är medvetna om riskerna rökning under graviditet kan medföra men trots det fortsätter de att röka. Om vårdgivaren är medveten om de bakomliggande faktorerna till kvinnornas rökbeteende kan hen erbjuda kvinnan en individanpassad omvårdnad. För att kunna erbjuda rätt vård är personcentrerad omvårdnad viktigt. Syfte: Syftet var att beskriva vad som gör att kvinnor fortsätter röka under graviditeten. Metod: Litteraturöversikt med en beskrivande design av både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Nio faktorer som påverkar kvinnans fortsatta rökbeteende under graviditeten har hittats. Faktorerna är: nikotinberoende, relationsrelaterade problem, stress, behov av egentid och avslappning, partnern, brist på kunskap och motivation, sociala nätverk, förträngning samt bristande stöd från vårdgivaren. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan förstår varför en kvinna väljer att röka under graviditetsperioden. Förstår sjuksköterskan vad som ligger bakom rökbeteendet hos den gravida kvinnan kan det bli lättare för hen att erbjuda rätt vård. / <p>+</p>

Ätstörningar i samband med graviditet är ett växande, dolt problem. Kvinnor som lider av en ätstörning väljer i många fall att dölja sina symtom, inte minst under en graviditet. Tecken kan vara svåra att se, vilket ställer stora krav på att sjuksköterskan är väl insatt i de tecken och symtom som tyder på att en ätstörning förekommer. Syftet med studien var att beskriva tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med en graviditet. Metoden som användes var en litteraturstudie, där resultatdelen baserades på elva vetenskapliga artiklar. Analysen mynnade ut i fyra kategorier: kontrollerad kosthållning och vikt, utsatta livssituationer, förvrängd självbild samt depression och ångest. Resultatet påvisade en oro, starkt kopplad till den egna vikten, samt kroppens form. Smalhetsidealet i dagens samhälle sätter stor press på kvinnor och deras utseende. Kvinnor i sårbara livsituationer och med låg självkänsla, var mer benägna att utveckla en ätstörning i samband med en graviditet än kvinnor med stabil livsituation och god självkänsla. Sjuksköterskan behöver vara lyhörd för tecken och symtom på att en ätstörning förekommer i samband med graviditet. God kommunikation är av stor vikt för att nå fram till patientgruppen. Ytterligare forskning kring hur sjuksköterkor skall arbeta med gravida kvinnor, efter upptäckten av att en ätstörning förekommer, är av intresse. / Eating disorders in pregnancy is a growing, yet hidden problem. Women who suffer from an eating disorder often choose to hide their symptoms, especially during a pregnancy. Signs which indicate that an eating disorder occurs during the pregnancy may be difficult to detect. This is a dilemma and therefore the nurse has to be familiar with signs and symptoms which may occur. The aim of the study was to describe signs and symptoms of eating disorder during a pregnancy. A literature study was accomplished as a method, where the result was based on eleven scholarly articles. The analysis of the study culminated into four categories: controlled diet and weight control, tough circumstances in life, distorted self-image and depression and anxiety. The result demonstrates a concern, strongly related to the perception of an individual’s weight and body shape. The idea of being slim in today’s society puts a lot of pressure on women and their appearance. Women in vulnerable circumstances of life and with low self-esteem, were more likely to develop an eating disorder during pregnancy. Therefore the nurse has to be alert to detect symptoms and signs of eating disorders during pregnancy. Good communication is of importance to reach out to the patient group. Additional research about nursing of pregnant women after discovering that an eating disorder occurs, is of interest.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2001. / Härtill 5 uppsatser och 2 appendix.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Gravida rekommenderas att vara fysiskt aktiva 150 minuter per vecka, måttlig intensitet. Under graviditet är fysisk aktivitet en viktig källa för god hälsa. Tidigare studier har visat att rådgivning som hjälpmedel har varit effektfullt för att främja en hälsosam livsstil under graviditet. Syftet med studien var att undersöka hur gravida eller nyförlösta kvinnor upplevde informationen och rekommendationerna om fysisk aktivitet under graviditet. Metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer. Ett målinriktat urval som inkluderade sju personer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade datamaterialet. Resultatet redovisades i form av fyra kategorier och dessa var kunskap, rekommendationer, fysisk aktivitet samt motivation. Alla kvinnor som deltog i studien hade upplevt samma bristande information gällande fysisk aktivitet. Alla var även medvetna om att fysisk aktivitet kunde gynna dem för att må bra. Kvinnorna upplevde en större motivation till att komma igång igen efter graviditeten. Slutsatsen av studien visade att kunskapen om fysisk aktivitet under graviditet inte var stor. Om gravida hade kunskap om fördelarna med att vara fysiskt aktiv hade det kunnat öka motivationen som i sin tur resulterat i att gravida kvinnors aktivitetsnivå ökat.

Det är barnmorskans uppgift att upplysa den blivande mamman om hur hon utifrån ett hälsoperspektiv bör äta och motionera. Således är barnmorskans kunskap och uppfattningar om träning under graviditet oerhört viktig eftersom dessa faktorer i vissa situationer kan vara avgörande för gravida kvinnors hälsa. Syftet med studien är således att undersöka barnmorskors träningsrekommendationer som de ger den gravida kvinnan, samt deras uppfattningar och kunskap om träning under graviditet. För att besvara studiens syfte skickades enkäter ut till barnmorskor i södra och mellersta Sverige. 48 enkäter besvarades och analyserades för att identifiera hur faktorer som primär arbetsuppgift, högsta examen, ålder och arbetslängd påverkar skillnader i uppfattningar och kunskap om träning under graviditet. Resultatet visar att de barnmorskor som skattar sin kunskap högst är grupper som utgörs av barnmorskor som arbetar på en mödravårdscentral, de äldre barnmorskorna, de med en kandidatexamen, och de som har arbetat en längre tid inom sitt yrke. Trots att ett flertal respondenter i studien skattat sin kunskap som hög visar resultatet att kunskapen om fysisk aktivitet under graviditet, utifrån FYSS rekommendationer, är bristfällig hos samtliga barnmorskor. Därav dras slutsatsen att det finns ett behov av mer kunskap hos barnmorskorna inom området.