• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 224
  • 39
  • Tagged with
  • 263
  • 139
  • 69
  • 54
  • 40
  • 37
  • 35
  • 35
  • 32
  • 31
  • 29
  • 28
  • 27
  • 25
  • 25
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Faktorer som ökar risken för stressinkontinens under graviditet och efter vaginal förlossning

Nilsson, Marita January 2007 (has links)
Urininkontinens är en sjukdom erkänd av Världshälsoorganisationen(WHO)1998. The International Continence of Society(ICS) har definierat urininkontinens: "Det är ett urinläckage som är objektivt påvisbart och utgör ett socialt och hygieniskt problem för individen" urininkontinens drabbar ofta kvinnor i förbindelse med graviditet, förlossning eller kejsarsnitt. Det kan räcka med att bli gravid. Syftet med litteraturstudien var att belysa riskfaktorer som kan orsaka stressinkontinens under graviditet och efter vaginal förlossning. Resultatet visar att vaginal förlossning som avslutas med forceps utgör störst risk att drabbas av stressinkontinens. Det behövs fler studier för att upplysa barnmorskor om hur de kan ge evidensbaserad vård till kvinnor som föder vaginalt för att undvika urodynamiska skador.
62

Fysisk aktivitet under graviditeten : En deskriptiv studie av gravida kvinnor i en storstadskommun

Beijer, Ylva, Edborg Lund, Anna January 2007 (has links)
Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka gravida kvinnors aktivitetsvanor under respektive trimester samt barnens födelsevikt. Därför undersöktes moderns fysiska aktivitetsnivå och om den påverkade barnets födelsevikt samt huruvida moderns ålder hade betydelse för vilken form av fysisk aktivitet som utfördes. I studien granskades även om det förelåg någon skillnad beträffande barnets medelfödelsevikt mellan mödrarnas åldersgrupper. Frågeställningarna var: 1. Gravida kvinnors fysiska aktivitetsvanor - Antal dagar i veckan - Aktiviteter som utfördes - Anledning till inaktivitet 2. Fanns det någon skillnad mellan fysisk aktiva och inaktiva mödrar gällande barnets medelfödelsevikt? - Den fysiska aktivitetsnivåns påverkan på barnets födelsevikt. 3. Skiljde sig valet av fysisk aktivitet och barnets medelfödelsevikt åt mellan mödrarna i respektive åldersgrupp? - Förelåg det någon skillnad mellan kvinnornas åldersgrupper gällande om de var fysiskt aktiva eller inaktiva? Metod Fyra BCV (Barnavårdscentraler) i en storstadskommun kontaktades och totalt delades 116 stycken enkäter ut. Vi fick tillbaka 58 enkäter och analyserade dem i SPSS. Efter insamlandet av enkäten hölls kortare gruppsamtal med sköterskorna på respektive BVC där de fick dela med sig av sina erfarenheter inom området och kring vårt valda ämne. Litteratursökningen som gjordes innebar att vi tittade på tidigare studier för att få en större kunskap inom det valda området. Denna litteratursökning gjordes främst på Internet med hjälp av olika databaser men även utländsk litteratur studerades. Resultat Resultatet visade att den fysiska aktivitetsnivån hos de gravida kvinnorna sjönk desto senare in i graviditeten de kom. Den form av fysisk aktivitet som kvinnorna valde främst var promenader, men även gruppträning, styrketräning samt annan aktivitet fanns med som dominerande aktiviteter. Främsta anledningen till inaktiviteten som kvinnorna själva angav var medicinska skäl/komplikationer kopplade till graviditeten. För de tre trimestrarna kunde ingen nämnvärd skillnad ses på barnens medelfödelsevikt mellan de kvinnor som varit fysiskt aktiva under graviditeten och de som varit inaktiva enligt vår egen klassificering. Det var främst de yngre mödrarna som stod för denna inaktivitet. Det studien även fann var att de mödrar som födde barnen med en låg födelsevikt, var de kvinnor som under sin graviditet varit mest fysiskt aktiva. Resultaten visade också på att valet av fysisk aktivitet skiljde sig en aning åt mellan de båda åldergrupperna av mödrar och att barnen till de yngre mödrarna hade en obetydligt högre medelfödelsevikt. Slutsats Vi kan inte från studien dra några generella slutsatser inom ämnet men materialet kan användas för vidare forskning inom området och för att testa olika hypoteser. / Aim and questions The aim of this study was to examine pregnant women’s habits in physical activity during the three trimesters and the birth weight of the children. There for the mother’s level of physical activity and if it had any correlation with the birth weight of the child were examined. We furthermore wanted to see if there was a difference between the older and younger women in the choice of activities and in the children’s birth weight. The questions were: 1. Pregnant women’s habits in physical activity - The number of days per week - The activities that were practised - The reasons for inactivity 2. Was there a difference between physically active and inactive mothers when it comes to the child’s birth weight? - The level of physical activities’ influence on the child’s birth weight 3. Was there a difference in the choice of physical activity and the child’s birth weight between the mothers in respectively age-group? - Was there a difference between the women in respectively age-group considering weather or not they were physically active? Method Four child health centres in a big city municipality were contacted and 116 questionnaires were given out. We received back 58 questionnaires and analyzed them in SPSS. After that shorter interviews were held with the nurses in groups where they shared their experiences in the field. We also looked into other studies made in the field on the Internet and in different databases and literature to get a deeper understanding in the subject. Results The study showed that the level of physical activity amongst the pregnant women decreased the later in the pregnancy that they proceeded. The study also showed that the pregnant women all in all during the three trimesters foremost practised walks, but weight-lifting, grouptraining and other activities were also performed. The main reason for inactivity was medical reasons/complications connected to the pregnancy. There was no considerable difference in the children’s mean birth weight between the active and inactive mothers according to our definition and it was foremost the younger mothers that were inactive. The study also found that the mothers that gave birth to the children with low birth weight were also the ones that had been most physically active during their pregnancy. The result also showed that there was a small difference in the choice of activities between the two age-groups in the mothers and the children to the younger mothers had an insignificant higher mean birth weight. Conclusion The results of the study is not enough to make any general conclusions in our subject but it can be used as a foundation for further research in the field and to test different hypothesises.
63

Barnmorskors kunskap om homo-och bisexuella och transpersoner / Midwives´knowledge about gay, bisexual and transgender people-mixed method study

Andréasson Edman, Charlotte January 2013 (has links)
No description available.
64

När man fått ett barn man tycker så mycket om spelar några kilo för mycket mindre roll. : Kvinnors tankar kring vikt, kost och träning efter graviditet. / When you’ve got a child you love a few pounds extrabecome less important. : Women’s thoughts on weight, diet and exercise after pregnancy.

Lundborg, Britta, Stawing, Sanna January 2012 (has links)
Bakgrund Forskning visar att kvinnorsom varit gravida och ett år efter förlossningen inte tappat den vikt de gickupp under graviditeten har en ökad risk för övervikt. Hälsosam kost och fysiskaktivitet underlättar viktnedgången och ökar chansen att nå den pregravidavikten. Trötthet samt brist på tid och motivation utgör hinder för nyblivnamödrars viktnedgång. Syfte Studienssyfte var att undersöka kvinnors erfarenheter och tankar kring vikt, kost ochträning efter graviditet. Metod Åttakvalitativa intervjuer genomfördes med förstföderskor som fått barn för 6-12månader sedan. En frågeguide utvecklades och användes som stöd vid desemistrukturerade intervjuerna. Materialet transkriberades ordagrant ochanalyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. ResultatIngen av informanterna kände oro över vikten efter graviditeten men majoritetenville nå den vikt de haft innan. Några kvinnor uppgav att vikten inte kändes såviktig då fokus flyttats från dem själva till barnet. Kvinnorna uttryckte ingetbehov av mer information om viktnedgång. En del kvinnor hade förbättrat sinamatvanor vilket till viss del berodde på att de ville ge sina barn en hälsosamkost. Det förekom en osäkerhet kring om träning efter graviditet kunde varaskadligt vilket resulterade i att några kvinnor avstod från att träna. En delkvinnor hade önskat mer information om träning från vårdcentralen. Slutsats Att få barn är en stor livsförändring för nyamödrar som kan göra att den egna vikten känns mindre viktig. Viljan att ge sittbarn hälsosam mat skulle kunna motivera föräldrar att förbättra sina kostvanor.Studien visade att det inte fanns ett behov av mer information om kost ellerviktnedgång efter graviditet hos deltagarna. Det går dock inte att utesluta attandra kvinnor har ett större behov av information men det krävs mer forskninginom området. Mer rådgivning om träning efter graviditet skullekunna öka den fysiska aktiviteten bland nyblivna mödrar.
65

Graviditeten är en känslomässig berg- och dalbana : en analys av förstagångspappors bloggar / The Pregnancy is an Emotional Roller Coaster -an Analysis of First-Time Fathers´ Blogs : an Analysis of First-Time Fathers´ Blogs

Kilstam, Jennie, Åsenhed, Liselotte January 2011 (has links)
Den blivande pappan genomgår en transition när den gravida kvinnan väntar barn. Det sker en rollförändring från att vara partner till att även bli pappa. En annan syn på faderskapet har växt fram och många föreställningar förekommer om hur en bra pappa ska vara idag. Syftet med studien var att belysa graviditeten och vägen mot föräldraskapet ur blivande förstagångspappors perspektiv genom att analysera deras bloggar. Som forskningsmetod har kvalitativ ansats med innehållsanalys använts. Elva bloggar från Internet valdes ut och analyserades. Kategorier som framkom var graviditeten, att verkliggöra barnet, en ny livsvärld, att bli pappa, inför första tiden med barnet samt inför förlossningen. De blivande papporna genomgår en känslomässig ambivalent tid under graviditeten. De är engagerade och känner ansvar för den gravida kvinnan. Praktiska förberedelser inför barnet ankomst tar den blivande pappan ansvar för. Dock beskriver de ett utanförskap. De känner sig inte delaktiga i mötet med mödrahälsovården och uttrycker att det borde vara en självklarhet att graviditeten även tillhör den blivande pappan. I det centrala temat framkom att bli pappa för första gången innebär en känslomässig berg- och dalbana där den blivande pappans roll inte är självklar. Nyckelord: bloggar, förstagångspappor, transition, graviditet, kvalitativ innehållsanalys
66

Motvindens moderskap : en studie om moderskap och intellektuell funktionsnedsättning

Eriksson, Anna, Holmén, Sandra January 2011 (has links)
The study seeks to from professionals perspectives describe and analyze the beliefs they have about women with intellectual disabilities and their pregnancy and motherhood. We will also discuss and reflect on the possible support that professionals find important for women to handle pregnancy and motherhood. The information has been gathered through interviews with five different professions that have come in contact with the audience in their work. In our material we found three distinctive perspectives: a child´s perspective, a parent´s perspective and a community perspective. From these perspectives, we could find many similarities in the informants´ perceptions, which resulted in different themes. These themes are: "Attachment and love is the most important", "Little children - little worry, big kids - big trouble", "The civil right to have children", "Parents dynasty limitations", "Promotion and aggravating factors", "Support in different forms", "To influence and be affected" and "Collaboration and visions for the future ". The results of the study indicate a belief that everyone has the right to have children and it is the community’s responsibility to put adequate measures to which the parental ability is not enough. An ambivalence among the professionals have interpreted when they are experiencing difficulties and sometimes conflicting demands of the role of relating to one part children's right to a safe and caring nursery and on the other hand, the mother's right to autonomy over her own lives. An important prerequisite for a functioning maternity highlighted is that the mother has the ability to bond with her children, and other practical efforts that society can come in with. The interpretation is that the community´s attitudes have changed over time towards a more positive attitude among the professional abilities with appropriate assistance for managing a maternity. The analysis is based on theories of social construction, empowerment, power, and the proximal development zone. / Studien avser att utifrån professionella yrkesutövares perspektiv beskriva och analysera vilka föreställningar dessa har kring kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras graviditet och moderskap. Vi ämnar också diskutera och reflektera kring vilket stöd som enligt yrkesutövarna är betydelsefullt för kvinnornas möjligheter att hantera en graviditet och ett moderskap. Informationen har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med fem olika professioner som i yrket kommer i kontakt med målgruppen. I vårt material fann vi tre utmärkande perspektiv: ett barnperspektiv, ett föräldraperspektiv samt ett samhällsperspektiv. Utifrån dessa perspektiv kunde vi hitta många likheter i informanternas föreställningar, vilket mynnade ut i olika teman. Dessa teman är: ”Anknytning och kärlek är det viktigaste”, ”Små barn - små bekymmer, stora barn – stora bekymmer”, ”Den medborgerliga rätten att skaffa barn”, ”Föräldrarättens begränsningar”, ”Främjande och försvårande faktorer”, ”Stöd i olika former”, ”Att påverka och att påverkas” och ”Samverkan och framtidsvisioner”. Resultatet i studien tyder på en föreställning om att alla har rätt att skaffa barn och att det är samhällets ansvar att sätta in adekvata stödåtgärder där föräldraförmågan inte räcker till. En ambivalens hos de professionella yrkesutövarna har uttolkats då de upplever svårigheter och ibland även motstridiga krav i rollen att förhålla sig till, å ena sidan barnens rätt till en trygg och omsorgsfull uppväxt och å andra sidan moderns rätt till självbestämmande över sitt eget liv. En viktig förutsättning för ett fungerande moderskap som betonats är att modern har förmåga att knyta an till sitt barn, övriga praktiska insatser kan samhället träda in med. Tolkningen är att samhällets attityder över tid har förändrats mot en mer positiv inställning bland professionella till målgruppens förmågor att med ett lämpligt stöd hantera ett moderskap. Analysen görs utifrån teorierna social konstruktion, empowerment, makt och den proximala utvecklingszonen.
67

Kvinnors upplevelser av missfall : och dess påverkan på nästkommande graviditet

Löfstrand-Hedblom, Maria, Frisk-Alnavik, Kristina January 2007 (has links)
En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.
68

Smoking and pregnancy : with special reference to preterm birth and feto-placental unit /

Kyrklund-Blomberg, Nina. January 2006 (has links) (PDF)
Disputats, Stockholm.
69

Doulastöd - kvinnor berättar varför : En kvalitativ intervjustudie

Haziri, Donjeta, Holmin, Elisabet January 2015 (has links)
No description available.
70

Stress inför och under föräldraskapet : - en enkätundersökning

Walter, Hanna January 2014 (has links)
Syftet med studien var att undersöka blivande mammors och pappors upplevelser av stress inför och under föräldraskapet och jämföra eventuella skillnader. Metod. Blivande föräldrar i Västernorrland rekryterades till studien i samband med rutinultraljudet. Föräldrarna besvarade en enkät vid tre tillfällen, i mitten på graviditeten, två månader samt ett år efter förlossningen. Svaren har analyserats med SPSS. Resultat. Resultatet visade att det föreligger skillnader mellan blivande föräldrars upplevelser av stress. Stress mätt över tid minskade bland mammor respektive bland pappor. Det fanns även skillnader i upplevelser av stress i relation till bakgrundsfaktorer. Under graviditeten var upplevelsen av stress störst bland de i åldersgruppen 25-35 år, de som väntade sitt första barn samt de med en högre utbildning. Två månader efter förlossningen uppgav nyblivna mammor, de i åldersgruppen 25-35 samt de som fått sitt första barn en högre stress. Ett år efter förlossningen förelåg endast en skillnad mellan mammor och pappor, där mammor var mer stressade. Konklusion. Det föreligger skillnader mellan mammor och pappors upplevelser av stress. För ökad förståelse och för att kunna erbjuda adekvat stöd till blivande föräldrar bör ytterligare forskning bedrivas. / The purpose of this study was to investigate the prospective mothers 'and fathers ' experiences of stress before and during parenthood and compare any differences. Method. Expectant parents in Västernorrland enrolled in the study in conjunction with routine ultrasound. Parents answered a questionnaire on three occasions, in the middle of pregnancy, two months and one year after childbirth. The responses were analyzed with SPSS. Results. The results showed that there are differences between the prospective parents' experiences of stress. Estimated stress measured over time fell among mothers and among fathers. There were also differences in the experience of stress in relation to background factors. During pregnancy, the experience of stress was greatest in those aged 25-35 years, those who were expecting their first child and those with a higher education. Two months after delivery indicated that mothers,those who were aged 25-35 years, and those who had their first child a higher level of stress. A year after giving birth was only one difference between mothers and fathers, where mothers were more stressed. Conclusion. There are differences between mothers 'and fathers ' experiences of stress. For better understanding and to provide adequate support to expectant parents, further research should be conducted.

Page generated in 0.0529 seconds