When childbirth was medicalized and institutionalized in the West during the early 20th century people raised concerns about the degree to which anesthetics were used. Within that context some obstetricians and midwives began advocating for childbirth without what they considered to be unnecessary anesthetics. They also advocated for obstetricians to start providing young women with fundamental knowledge about how the body functions during pregnancy. Obstetricians hoped that this knowledge would prevent unnecessary fear these young women might otherwise have felt during their pregnancies. This was a key element of their teachings as they believed that fear of childbirth was a contributing factor to labor pains.  In this essay I explore three books about pregnancy and childbirth from the perspective of medicalization and phenomenology. I wanted to combine these two theoretical tools since I saw that pregnancy and labor pains brought about a duality connected to medicalization; since pregnancy is medicalized even though it is not considered an illness.  Furthermore I explore the way the authors discuss childbirth without anesthetics, which methods they advocate for and how they relate their theories to a bigger narrative. I found that all three authors had strong ideas about gender, medicine, and what role they thought that medicine should play during childbirth. In addition, all authors expressed ideas about the importance of mind and body coherence and how the pregnant woman should work together with the natural flow of the body during labor.

Sammanfattning Syftet med litteraturstudien var att undersöka förekomsten av gingivit hos gravida kvinnor.Metoden som användes var en allmän litteraturstudie där sökningen av vetenskapliga artiklargjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet av litteraturstudien sammanställdesutifrån tolv vetenskapliga artiklar, där resultatet visade att under första trimestern (förstatredjedel av graviditetens nio månader) hade de gravida kvinnorna en gingivitförekomst på35,7%, under andra trimestern (andra tredjedel av graviditetens nio månader) vargingivitförekomsten 65,3%, och under den tredje trimestern (sista tredjedel av graviditetensnio månader) var gingivitförekomsten 73%. Slutsatsen i denna litteraturstudie var att gravidakvinnor löper en större risk att utveckla gingivit ju längre in i graviditeten de kommer.

Inledning: De flesta poliserna inom polisens brottsförebyggande/ingripande verksamhet (BF/IGV) är män, och kvinnor väljer i högre utsträckning än män att avsluta sin tjänst inom BF/IGV. Orsakerna till detta är okända och kommer att studeras i denna uppsats. Syfte: Studiens syfte är att studera varför kvinnor väljer att lämna BF/IGV.   Problemformuleringar: • Vilka är de huvudsakliga orsakerna till att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV? • Vilken betydelse har den manskodade verksamheten för att kvinnor har avslutat sin tjänst inom BF/IGV?   Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har avslutat sin tjänst inom BF/IGV.   Teori: Uppsatsen utgår från glastaksteorin, som berör orsaker till att kvinnor begränsas karriärmässigt genom osynliga hinder och strukturer.     Resultat och analys: De huvudsakliga orsakerna till att studiens deltagare avslutat sina tjänster inom BF/IGV beror på deras upplevelser av utebliven kompetensutveckling, uteblivna karriärmöjligheter, hur gravida hanteras samt synen på kvinnor inom Polismyndigheten. Inom BF/IGV råder villkor och strukturer som begränsat deltagarna, vilket kan kopplas till den manskodade verksamheten och beskrivas utifrån glastaksteorin samt begreppet klibbiga golv.   Diskussion: Studiens resultat och analys diskuteras utifrån tidigare forskning om ojämlika arbetsvillkor, könsstereotyper/normer, effekter av manskodad verksamhet samt begreppsbildningar som glastak, glashiss och klibbiga golv.   Slutsats: Poliserna i studien har slutat i yttre tjänst på grund av att de upplevt att de varken har givits utrymme eller fått möjlighet att ta utrymme i den manskodade verksamheten inom BF/IGV.

ABSTRACT When parents find out that their expectant child has a deviation or malformation they have to make a decision to terminate or continue the pregnancy. This leads to many different difficult feelings. Parents use different management strategies to process these feelings and the choice they need to make. Information from healthcare professionals is important. The aim of this work was to highlight the parents' experiences of waiting a child with malformations or chromosomal aberrations. The method used was a literature review. Sixteen scientific original articles, published 2000 -2017, were included in the results. Integrative analysis was used. The result showed that women experienced an elevated level of shock, sadness, anxiety, guilt, disappointment and fear. The result revealed four main headings such as perceived feelings, parents' preparation and coping, future thoughts and experiences/experiences in contact with healthcare. It turned out that information should be personalized and this is a challenge for midwives. It also turned out that for several reasons parents choose to end pregnancy or continue it and decide to give birth to the child who has a malformation or aberration. As a conclusion, it emerged that women are undergoing a crisis when it finds that their child have an aberration.

Today the internet has become a meeting place for people seeking advice and experience from other individuals. Internet also offers opportunities to send out information to large groups of people, which are at a geographical distance. A large increase of websites for parents has been seen in the recent years. On the largest Swedish website for parents, Familjeliv.se, approx. 40 000 posts are posted daily in the discussion forum. The need to seek fellowship and information can be seen as a consequence of the changes in the society, of which modernity theorists talk about. The purpose of this study was to examine women’s experiences of planning their pregnancy on the internet. How can the planning be understood in a postmodern perspective? The questions of the study were what the women plan before the pregnancy, in what extent the planning is done together with the partner and how the planning affects the relationship. The study was based on a hidden observation carried out during three weeks in Familjeliv.se’s discussion forum. The results showed that the planning consists of many aspects, from purely practical preparation to requests for advice on how to make a boy or a girl. The planning also leads to both positive and negative experiences; the most prominent was the fellowship and the support that the women offer each other. The feeling of fellowship also leads to an addiction, where the women find it difficult to stay away from the discussion forum. The variation in the given advices on the discussion forum leads to anxiety and uncertainty. The majority of the women, who were active in the forum, said that their partner did not participate in the planning. Therefore they sought advice on how they could persuade them to want to start trying to have children. In conclusion, the study showed the need of future research with focus also on the quality of information, men’s experiences, and how the existing parental support in the society can adapt to the new needs in the postmodern society.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen. Forskning behövs inom detta område för att pröva generaliserbarheten och tillämpbarheten för svenska förhållanden. / The aim of this literature review was to examine if there were nursing interventions for nurses/midwives to use for fertile and pregnant women to achieve a reduction of alcohol exposed pregnancies. Goodman’s systematic method was used for the methodological process. Ten scientific articles were reviewed. The results show evidence that brief intervention for fertile women with elements of motivational interview produce a significant reduction of alcohol consumption and increase the use of effective contraception. The results also show that brief intervention for pregnant women, with elements of motivational interview, is proved to be efficient so that they abstain or significantly reduce their alcohol consumption. Further research is needed in this area to test the generalizability and application to Swedish circumstances.

Bakgrund Kostrekommendationerna för gravida överensstämmer med de allmänna kostråden för vuxna, med vissa tillägg. Att följa dessa innebär en god förutsättning för en hälsosam graviditet samt för barnets framtida hälsa. Trots detta vittnar studier om låg följsamhet till rekommendationerna. Gravida kvinnor har tidigare upplevt knapphändig information från, samt dålig tillit till, barnmorskor.  Syfte Syftet med studien var att undersöka förändringar i kosthållningen under en graviditet, faktorer som påverkar samt önskemål kring ytterligare stöd från mödrahälsovården. Metod En kvantitativ enkätstudie där informanterna fick svara på frågor kring kostföränd-ringar under graviditet. Enkäten delades via Facebookgrupper. Informanterna var i slutet av sin graviditet (graviditetsvecka 32–40) eller hade fått barn under de senaste 24 månaderna. Materialet hanterades i Excel och bearbetades samt analyserades i IBM Statistics Data Editor. Chi-två test användes för tolkande analyser, där signifikansnivån p<0,05 användes. Resultat Totalt inkom 191 svar på enkäten. Av de 163 informanter som förändrade sin kost under graviditeten, bedömde 113 förändringen som liten. Den vanligaste förändringen var att utesluta vissa livsmedel. De som bedömde förändringen som stor ökade i större utsträckning mängden mat per portion, vissa livsmedel samt variationen i kosten. Många höll med om att de fått bra stöd från sin partner, och att kostförändringen underlättades av att läsa på kring kost. Förändringen försvårades för vissa av måendet, specifikt illamående, samt ”cravings”. Informanter som gjorde en liten kostförändring ansåg i högre utsträckning att de fick bra stöd/information från mödrahälsovården, än de som gjorde en stor. Den informationskälla som flest informanter påverkades mycket av var Livsmedelsverkets hemsida. De som gjorde en förändring påverkades mer av sociala medier än de som inte gjorde en. Mer än häften var nöjda med stödet de fick från mödrahälsovården, men önskemål kring mer och tydligare information från barnmorskan dominerade bland resterande.     Slutsats Det finns ett behov av att utveckla mödrahälsovårdens fokus kring kostvanor, samt individanpassa och öka tilliten till kostråden. Resurser i form av dietister skulle kunna gynna mödrahälsovården med deras kunskap, och därmed underlätta barnmorskornas viktiga arbete. / Background The dietary recommendations during pregnancy reflect the general dietary guidelines for adults, with a few additions. Following these guidelines lays the foundation for a healthy pregnancy and the health of the future child. Despite this, studies show a low adherence to the recommendations. The experience of inadequate information from, as well as low trust to midwifes has previously been reported from pregnant women.  Objective The objective of the study was to investigate dietary changes during pregnancy, influencing factors and requests for additional support from the maternity care system.    Method A quantitative survey in which the informants answered questions about dietary changes during pregnancy. The survey was distributed through Facebook groups. The informants were in the end of their pregnancy (gestational week 32–40) or had given birth during the last 24 months. Data was managed in Excel, while processing and analyzing took place in IBM Statistics Data Editor. Interpretative analyses were made using Chi-Square tests, where the significance level p<0,05 was used. Results A total of 191 completed surveys were submitted. Out of the 163 informants who made dietary changes during pregnancy, 113 considered them as small changes. The most common change was to exclude certain foods. Increases regarding the amount of food per serving, certain foods, and the variety of food were to a larger extent made among those who considered their changes as greater. Receiving good support from their partner was a statement that many agreed on, and reading up about nutrition favored the dietary change. Lower well-being, especially nausea, and cravings made the changes more difficult. The support/information from the maternity care system was considered better among those who made small changes in their diet, compared to those who made greater changes. The most common source of information to greatly influence the informants was the website of the Swedish National Food Agency. Those who made a dietary change were more influenced by social media, than those who made no changes. The majority were pleased with the support offered by the maternity care system. Among the rest, additional and more distinct information from the midwifes was desired. Conclusion There is a need to develop the maternity care system regarding the focus of dietary patterns, and to individualise and increase the trust to the dietary advice. Dietitians, with their knowledge, could be a positive resource in the maternity care system, facilitating the important work of the midwife.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Vid graviditet och förlossning utsätts kroppen för många förändringar. Det är viktigt att modern informeras om förebyggande insatser för att minska risk för komplikationer. Syfte: Att undersöka hur kvinnor upplever sin kunskap om bäckenbotten och bäckenbottenträning och nöjdheten med eventuell information de fått under graviditet och efter förlossning. Metod: Mellan juni och oktober 2022 besvarade myndiga mödrar, som genomgått förlossning inom fyra månader, en digital kvantitativ enkät, i samband med efterkontrollsbesök hos barnmorskor i tre olika regioner. Enkäten delades även i en svensk Facebookgrupp.Resultat: Av de 121 respondenterna saknade 48,8% information om bäckenbotten, 66,1% fick information om bäckenbottenträning under graviditet och 80,2% personer efter förlossning. Det fanns en signifikant korrelation (p=0,011) mellan nöjdhet med information om bäckenbottens uppbyggnad och funktion och upplevd kunskap kring samma ämne. De som fått information av fysioterapeut om bäckenbotten respektive bäckenbottenträning under graviditet var mer nöjda än de som inte fått det (p=0,048, p=0,015). Konklusion: Nyförlösta kvinnor önskade mer information om bäckenbottens uppbyggnad och funktion samt bäckenbottenträning. Många av deltagarna saknade kunskap om syftet med och utförandet av bäckenbottenträning. Fysioterapeuter bör vara involverade i delgivning av information angående bäckenbotten och bäckenbottenträning.

No description available.

Motiv: Dagens induktionsmetoder och policyn för när den ska utföras, har i både praktik och forskning setts bidra till ökad förekomst av komplikationer och akuta kejsarsnitt. Startar en förlossning på konstgjord väg är det inte säkert att den födandes kropp eller barnet är redo vilket kan leda till maternella och neonatala komplikationer. Det finns därför ett intresse att öka kunskapen om alternativa metoder för förlossningsinduktion. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om alternativa metoder för förlossningsinduktion vid fullgången okomplicerad graviditet. Metod: För att svara på studiens syfte användes scoping review, vilket är en översiktsstudie som kan rikta in sig på en bredd av vetenskapliga artiklar. Data hämtades från tre olika databaser där 21 kvantitativa artiklar uppfylle inklusionskriterierna och användes i resultatet. Artiklarna analyserades genom en integrativ analysmetod. Resultat: Denna scoping review visade att akupressur och akupuntkur inte hade effekt att sätta igång en förlossning spontant. Bröststimulering visade sig ha effekten att öka oxytocinnivåerna, men ingen induktionseffekt. Med ricinolja som metod fanns effekt hos omföderskor men inte förstföderskor vad gäller kortare förlossningsförlopp. Ricinolja medförde ofta bieffekter som illamående och diarré. Dadlar, nattljusolja och samlag visade sig alla kunna spontant starta förlossning och att färre behövde medicinsk induktion. Konklusion: Resultatet visade viss effekt med några alternativa induktionsmetoder, men mer forskning behövs inom området och metoderna behöver testas på högre antal deltagare för ett trovärdigt resultat.