Bakgrund: Internet används globalt inom många områden och aktuell forskning visar att gravida kvinnor använder Internet till att söka information om graviditet och förlossning. En graviditet innebär många frågor hos kvinnan och kvinnor söker efter information för att få en trygghet och försäkran om att allt är normalt med deras hälsa och barnet i magen. Syfte: Syftet är att undersöka gravida kvinnors informationssökning via Internet avseende graviditet och förlossning. Metod: Beskrivande tvärsnittstudie. Datainsamling skedde via en enkätundersökning och data analyserades med deskriptiv och jämförande ansats. Resultat: Nästan alla kvinnor i undersökningen använde Internet för att söka information om graviditet och förlossning. Kvinnorna söker information om barnets utveckling, kost/näring och graviditetslängd i hög utsträckning. Högutbildade kvinnor har andra kriterier för trovärdighet på hemsidor än kvinnor med lägre utbildning. Slutsats: Barnmorskor bör vara medvetna om gravida kvinnors användning av Internet samt själva skapa sig en uppfattning om informationen som de gravida kvinnorna läser på Internet. Vår studie visar att barnmorskors rekommendation av hemsidor på Internet har stor betydelse för gravida kvinnor. / Background: Internet is used globally in many areas and current research shows that pregnant women use the Internet to search for information about pregnancy and childbirth.  A pregnancy holds many questions and women seek information to get a sense of security and assurance that everything is “normal” with their health and the baby. Purpose: To investigate pregnant women´s use of the Internet to receive information about pregnancy and childbirth. Method: Descriptive cross-sectional study. Data was collected through a survey and were analyzed using descriptive and comparative approach. Results: Almost all women used the Internet for information about pregnancy and childbirth. Pregnant women seek information about child-development, diet/nutrition and gestational age to a great extent. Highly educated women have different criteria for credibility on websites than women with less education. Conclusion: Midwifes should be conscious to pregnant women`s usage of Internet and self-create an perception about the information the pregnant women read on the Internet. Our study shows that the midwives recommendation about websites on Internet has great significance to the pregnant women.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna. Den främsta anledningen till detta var på grund av att de struntade i kondom ”i stundens hetta”. Kvinnor som haft sin sexuella debut i yngre ålder angav oftare att de haft en könssjukdom och någon gång under de senaste tolv månaderna riskerat att bli oönskat gravid. Kvinnor som skattat sitt självförtroende som högt struntade oftare i att använda kondom ”i stundens hetta”. Slutsats: Över hälften hade ett sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kvinnor som hade sin sexuella debut i yngre ålder samt kvinnor som skattade sitt självförtroende högt visade oftare på ett sexuellt riskbeteende. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda gällande ett sexuellt risktagande. / Aim: Investigate contraceptive use, sexual risk behavior regarding sexually transmitted diseases (STD’s) and unwanted pregnancies and examine differences in sexual risk behavior regarding different backgrounds, self-confidence and age at first intercourse in women aged 14-31 years. Method: Consecutive sample including 419 women with a questionnaire, at a RFSU-clinic in Stockholm, 2011. Results: Condoms were most common at first intercourse and oral contraceptives most common at latest intercourse. Almost half had had an STD, Chlamydia the most common. Almost 60 % risked getting STD’s and 45,6 % risked unwanted pregnancies at sometime during the last twelve months. Main reason why participants risked this was because they ignored the condom in “the heat of the moment”. Women who had their first intercourse at a young age more often have had an STD and during the last twelve months risked an unwanted pregnancy. Women with a high self-confidence more often ignored using a condom in “the heat of the moment”. Conclusion: Over half of the participants had a sexual risk behavior regarding STD’s and unwanted pregnancies. Women who had their first intercourse at a young age and women with a high self-confidence showed signs of sexual risk-taking. There’s no significant difference between Swedish born and foreign born participants regarding sexual risk-taking.

Research has shown fear of childbirth to be as common among men as women, but the phenomenon has not been as studied among men. Some men have trouble talking about their fear and therefore don’t get the support that they need. Where to go to get help is not so obvious for these men. The name mostly used for this clinic is Aurora. Men and women come here to get help and support to process their fears and plan for the upcoming delivery. Aurora is also available after a traumatic deliver to process the experience. The aim of this study was to describe men’s experiences of Aurora clinics as husband/partner accompanying a woman with fear of childbirth, and to investigate the existence of fear among the men themselves. Questionnaires were sent to 41 men, of who 27 answered who took part in Aurora clinic at a hospital in south of Sweden. The data was analyzed descriptive, with Chi-2 test and Wilcoxon Signed Ranks Test. The results showed that all part taking men suffered from fear of childbirth to some extent, but the men chose to take part in Aurora mainly to support the woman. The men felt confirmed, supported and taken seriously. Most men had a positive childbirth experience after taking part in Aurora. A surprising find was that few men stated that a birth plan had been established, even thou this should be routine. The findings were surprisingly positive. The midwife giving antenatal care, is the one how should identify fear of childbirth in men and women, but no specific measures are taken to find them. In our study we found several men who were afraid of childbirth, who hadn’t been discovered before. Screening all parents-to-be for fear of childbirth could possibly be a way to find more. / Studier visar att förlossningsrelaterad rädsla och oro är ungefär lika vanligt hos män som hos kvinnor, men ämnet är inte lika väl belyst ur ett manligt perspektiv. Vissa män har svårt att tala om sin rädsla och får därför inte det stöd de behöver. Vart de rädda männen ska vända sig för att få hjälp är heller inte alltid så självklart. Den verksamhet som finns för förlossningsrädda kallas oftast Auroraverksamhet. Hit kan kvinnor och män vända sig för att få stöd och hjälp att bearbeta sin rädsla och planera inför kommande förlossning. Det finns även möjlighet till kontakt med Aurora efter traumatisk förlossning för att bearbeta händelsen. Syftet med denna studie var att undersöka mäns erfarenheter av Auroraverksamheten som medföljande make/sambo till förlossningsrädd kvinna, samt förekomst av rädsla/oro hos männen själva. En enkät skickades ut till 41 män som deltagit vid Auroraverksamheten vid en kvinnoklinik i södra Sverige, 27 svarade. Studien hade en kvantitativ ansats. Studien analyserades med deskriptiv statistik, Chi-2 test och Wilcoxon Signed Ranks Test. Resultatet visade att alla män som deltog i studien själva upplevde viss förlossningsrädsla. Trots detta hade männen till största del deltagit för att stötta kvinnan. Vid besöken på Aurora kände sig männen bekräftade, hjälpta och tagna på allvar. De flesta hade en positiv förlossningsupplevelse efter besöken. Ett förvånande resultat var att få av männen uppgav att en förlossningsplan upprättats, då detta bör vara rutin vid Auroraverksamheten. Resultaten var överraskande positiva. Barnmorskorna på mödrahälsovården är de som ska identifiera förlossningsrädsla hos både kvinnor och män, men i dagsläget görs inga speciella åtgärder för att finna dem. Möjligen kan någon form av screening göra att fler får hjälp, då vi genom enkätens frågor funnit flera ej tidigare identifierade förlossningsrädda män.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som påverkar/inverkar på personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och föräldraskap. Samt hur kvalitén var på gjorda studier inom detta område. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar från fem länder med både kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan år 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som påverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfällig information, oro och rädsla kring hur graviditeten påverkar MS, behovet av stöd från andra, barnens och kvinnornas välbefinnande samt samhällets attityder. Copingstrategier som användes i beslutsfattandeprocessen var bl.a. bön och positivt tänkande. För mammor med MS var familjen ett starkt skäl att kämpa i det dagliga livet och de uttryckte behov av förståelse och bekräftelse hos sjukvårdspersonalen. Mammorna behövde ofta planera och strukturera det dagliga livet för att spara på krafterna och använde sig ofta av barn-inriktade aktiviteter för att underhålla eller distrahera barnet. Gjorda studier inom området var av relativt hög kvalitet. Slutsatsen är att kvinnor med MS som planerar graviditet behöver stöd och tydlig information för att underlätta det svåra beslutet och för att minska sin oro. / The purpose of this study was to describe the factors and coping strategies that influence/impact on people with MS in decision making about pregnancy and parenthood. Also, to describe which quality the studies had. The authors used a method of descriptive design where the search of articles was made in PubMed (Medline). The search resulted in 13 scientific articles from five countries by both qualitative and quantitative approach, published between the years 1999-2010. The results showed that the critical factors that influence decision-making process was inconsistent information, concerns and fears about how pregnancy affects MS, the need for support from others, children's and women's wellbeing and society's attitudes. Coping strategies used in decision-making process included prayer and positive thinking. For moms with MS, the family was a strong reason to struggle in their daily lives and they expressed a need for understanding and confirmation of medical personnel. Mothers often had to plan and organize their daily life in order to spare energy, and they often used child-focused activities to entertain or distract the child. Studies in these fields were of relatively high quality. The conclusion is that women with MS who are planning pregnancy need support and clear information to facilitate the difficult decision and reduce their anxiety.

SAMMANFATTNING: Blivande föräldrar står inför stora utmaningar. Föräldragrupperna utformas på mödrahälsovårdsmottagningarna så att föräldrarna får stöd i föräldraskapet och skapar ett nätverk som kan främja en positiv utveckling. Norra Kalmar län vill utveckla sitt arbetssätt i syfte att säkerställa kvalitet inom föräldrastödet för att svara mot föräldrars behov. Syfte: Utvärdering av föräldragrupperna bland förstagångsföräldrar. Metod: Retrospektiv tvärsnittstudie med kvantitativt ansats. Data samlades in genom ett frågeformulär med strukturerade frågor som har utarbetats av författaren. Analys: Beskrivande statistik. Resultatet sammanställdes med hjälp av programmet Excel. Resultat: 252 (n=656) föräldrar deltog i studien. 202 föräldrar (123 mammor och 79 partner) hade deltagit i grupperna. 145 föräldrar hade deltagit i alla träffar. Resultatet visar på att föräldrarna tyckte att grupperna var meningsfulla (84,5 %) och uppfyllde deras behov (85,9 %). Föräldragrupperna anses som en bra förlossningsförberedelse (85,1 %) och kan stärka föräldrarna i föräldraskapet (75,5 %). Hälften av föräldrarna (50, 4 %) har tack vare grupperna skapat kontakter och gemenskap med andra föräldrar. Slutsats: Nästan alla föräldrar känner sig nöjda med sitt deltagande (97,8 %) och kan rekommendera andra (93,3 %) att delta i grupperna.

Förlossningsrädsla utgör en speciell utmaning för mödrahälsovården och förlossningsvården.En konsekvens av rädslan är att kvinnor allt oftare kräver kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som ligger till grund för förlossningsrädsla samt att ta reda på hur omvårdnadspersonal kan ge stärkande omvårdnad till denna sårbara grupp. Metoden var en systematisk litteraturstudie som omfattade fjorton vetenskapliga artiklar. Materialet till litteraturstudien identifierades via datoriserad och manuell sökning i databaser och tidsskrifter på Högskolan Dalarnas bibliotek samt sjukhus biblioteket på Falu Lasarett. Sökningen gjordes i databaserna ELIN@dalarna, Pub Med, Swe Med, Libris och Google sholar. Sökord som användes var: Fear of childbirth. Resultatet visade att rädslans innehåll och natur hänger samman med kvinnans personliga förutsättningar samt den sociala situation hon lever i. En slutsats blev att många kvinnor behöver hjälp för sin oro inför förlossningen och många har i högre grad än andra väntande kvinnor haft besvär med psykisk ohälsa. En viktig förutsättning för ett optimalt och professionellt bemötande av den förlossningsrädda kvinnan är ett gott samarbete mellan hela vårdkedjan, så alla har samma synsätt. Genom att alla säger samma saker skapas en trygghet.

Afhandling, Umeå Universitet. / Med litteraturhenvisninger.

Resume af ph.d afhandling, Uppsala Universitet.

Bakgrund Traditionell och komplementär eller alternativ medicin, vilket benämns Complementary and Alternative medicine (CAM), är enligt WHO en viktig, men ofta underskattad del i nationella hälso- och sjukvårdssystem. Användandet av CAM har ökat signifikant senaste åren för gravida kvinnor. Inom CAM ryms begreppet ”mind-body interventioner” eller “mind-body therapies” och innefattar behandling så som mindfulness, yoga, akupunktur, massage. Yoga och mindfulness har enligt tidigare studier positiv inverkan på graviditet och graviditetsutfall. Cirka 20 procent av alla gravida kvinnor får antenatal depression, en av tio upplever ökad oro/ångest och stress i samband med graviditet. Behandling av dessa symtom är viktigt och kvinnor efterfrågar idag alternativ. Syfte Syftet med studien var att undersöka om yoga och mindfulness kan ha positiv inverkan på depression, oro/ångest och stress under graviditet.   Metod Systematisk litteraturstudie   Resultat Yoga och/eller mindfulness under graviditet har visat sig ha positiv inverkan på depression, oro/ångest och stress. Flertalet av studiernas resultat visade en ökning av mindfulness, tilltro till egen förmåga, minskad oro/ångest, stress och depression samt ett generellt bättre mående.   Slutsats Denna litteraturstudie visade en hög grad av samstämmighet bland gravida kvinnor att yoga och mindfulness hade positiva effekter vid stress, oro/ångest och depression. Dessa positiva effekter antas ha betydelse för både den gravida kvinnan och i hennes relation till sitt barn. Utifrån detta kan gravida kvinnor informeras att studier finns som visar på ett ökat välbefinnande med yoga och mindfulness. Fortsatt forskning får visa om yoga och mindfulness skulle kunna erbjudas inom ramen för mödrahälsovårdens basprogram, samt om det är möjligt att genom dessa alternativa terapier går att minska graviditetskomplikationer som härrör från stress, oro/ångest och depression.

Abstrakt Introduktion: Graviditet är en tid som medför att kvinnornas kroppar omformas. Med ett klart formulerat kvinnoideal medför detta att de gravida kvinnorna evaluerar sin självbild till följd av att förändringen sker i motsats till samhällets utseende trend. Kvinnorna känner sig ful och oattraktiv, likväl får barnets hicka och sparkar i livmodern kvinnorna att känna fascination samt stolthet. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa hur kvinnor beskriver sin självbild i samband med en graviditet. Metod: Sex kvinnor som var gravid i vecka 28-35 intervjuades med semi-strukturerade öppna frågor. Data har analyserats med inspiration från grundad teori. Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori, fyra kategorier och sexton underkategorier. De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild. I takt med kvinnornas fysiska omformning upplevdes självbilden väldigt negativ, kvinnorna försökte aktivt sträva efter en positiv upplevelse genom att använda små hjälpmedel. Magen väcker oönskad uppmärksamhet, grad av uppmärksamhet styrs utifrån magen storlek. Kvinnorna uttryckte ett stort behov av stöd från partner, familj och vänner för att kunna acceptera samt hantera graviditetens påfrestningar. Barnmorskorna erbjöd god medicinsk kunskap men saknade den empatiska förmågan vilken medförde att kvinnorna upplevde sig nonchalerad. Slutsats: De gravida kvinnorna har till följd av samhällets ideal en generellt dålig självbild, utifrån de gravida kvinnornas relation till den egna kroppen, men tack vare små hjälpmedel kunde självbilden accepteras. Stöd från partner och familj var det viktigaste komponenterna som medverkade till en god anpassning till graviditeten. / Abstract Background: A pregnancy forces the female body to change. Today we can identify clearly defined feminine ideal, during the time of pregnancy the body change in the direct opposite direction to societal trends which causes the pregnant women to question their self-image. The pregnancy causes the women to feel ugly and unattractive. However, feeling the baby´s hiccups or kicks make women fascinated and full of pride. Objective: The aim of the present study was to illustrate how women describe their self-image during pregnancy Methods: Semi-structured open-ended interviews were conducted with a total of six women who were pregnant in week 28-35. Data were analyzed inspired of grounded theory. Results: The analysis presented one main code, four categories and sixteen subcategories. Pregnant women have in general a poor self-image as a result of the society's ideal about the female body. Despite the negative feelings towards the body the women actively tried to strive for a positive experience with help of small appliances. The women expressed a greater need for support from their partners, families and friends to accept and cope with the stressful mental strain that the pregnancy creates. The midwives had a good medical knowledge but lacked empathy, which caused the women to feel neglected. Conclusion: The pregnant women had in generally a poorer self-image as a result of the body ideal in society. Acceptance of the pregnant self-image could be accomplished with a good relation to their own body. Also support from partners and families were the main components for a good ability to adapt oneself to pregnancy.