No description available.

Background: Prostate cancer is the most common form of cancer among men in Sweden. Many people that are diagnosed or going through treatment for the disease experiences negative side effects. It´s not uncommon with side effects that give problems with sexual health. Aim: The objective of the study is to investigate the connection between problems with worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function for men with prostate cancer. Method: This study was conducted as a quantitative cross-sectional study, as part of a larger ongoing study, with data collected from members in the SPCF (Svenska Prostatacancer Förbundet) with help of questionnaires. Data collected from 3165 men who regardless of treatment and age were analyzed and studied by division into two groups. Results: The results showed that men who has problems with any form of worry/anxiety/depression are less sexually active than men who not had problems. It also shows that men with less sexual activity think themselves as less satisfied than men with no problems. Conclusion: The study shows that there is a connection between worry/anxiety/depression and sexual activity and perceived sexual function on men with prostate cancer. Various finds have been discovered in the study and knowledge gaps have been illustrated. Nurses can use the schedule as a help whit their work about the sexual health.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig. Beröring/massage gav inte några negativa påföljder och är en säker, effektiv behandlingskomplement till vanlig medicinsk behandling för förbättring av stressade symtom hos cancerpatienter.

Bakgrund: Oro och ångest är vanligt förekommande symtom hos personer med kognitiv sjukdom som en följd av att dessa personer har svårt att hantera olika sinnesintryck. Oro och ångest är plågsamma tillstånd och påverkar välbefinnandet negativt. De som till största delen vårdar personer med kognitiv sjukdom är omvårdnadspersonal. Syfte: Studiens syfte var att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att uppmärksamma och lindra oro hos äldre personer med kognitiv sjukdom vid demensboende. Metod: En kvalitativ innehållsanalys användes för att få svar på studiens syfte. Tio anställda vid två demensboenden i södra Sverige som genomgått utbildning inom personcentrerad vård till äldre och personer med kognitiv sjukdom förde dagboksanteckningar under fjorton dagar där de noterade händelser där de identifierat oro och hur de lindrat den.  Meningsbärande enheter togs ut, kondenserades och bildade underkategorier som sedan delades in i kategorier. Resultat: Omvårdnadspersonalen uppmärksammar oro genom kroppsliga- och känslomässiga uttryck. De lindrar oro genom att använda sig själva som redskap, genom att tillgodose kroppsliga behov och göra anpassningar i miljön. Diskussion: När omvårdnadspersonal använder sin kompetens, ett personcentrerat förhållningssätt och är engagerade i sitt arbete lyckas de oftast lindra oro hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats: Omvårdnadspersonalens förmåga att lindra oro var framgångsrik och det verkar som att omvårdnadspersonalen fått nytta av den utbildning de genomgått inom personcentrerad vård till äldre och personer med kognitiv sjukdom. Fortsatt forskning inom området skulle kunna vara att undersöka hur sjuksköterskan arbetar i team för att särskilja kroppsliga- och känslomässiga uttryck för oro och smärta. / Background: Worry and anxiety are common symptoms in people with cognitive disorders as a result of having difficulty coping with different feelings. Worry and anxiety are distressing conditions and affect well-being. Those who care for people with cognitive disorders are mainly nursing staff. Aim: The purpose of the study was to describe the nursing staff's experiences of paying attention to and alleviating anxiety of older people with cognitive illness in dementia. Method: A qualitative study was used to answer the study's purpose. Ten nursing staff at two dementia residences in southern Sweden who had underwent training in person-centered care for the elderly and people with cognitive illness kept diary notes for fourteen days where they freely noted events in which they identified concerns and how they alleviated them. Data was content analysed. Meaning-bearing units were identified, condensed and formed subcategories, which were sorted into categories. Outcome: The nursing staff draws attention to worry and anxiety through physical and by adjusting in the environment. Discussion: When the nursing staff uses their skills, a person-centered approach and are engaged in their work they often succeed in alleviating the worry of people with cognitive illness. Conclusion: The nursing staff's ability to relieve anxiety was successful and it seems that the nursing staff benefited from the training they had received in person-centered care for the elderly and people with cognitive illness. Future research in this field could be to examine how the nurse work in teams to distinguish between bodily and emotional expressions of anxiety and pain.

Troligtvis har kvinnor i alla tider upplevt förlossningsrädsla. Det är inte förrän för cirka 30 år sedan som forskare fick en siffra på hur många det är som lider av förlossningsrädsla. Fenomenet väckte även medias intresse och nu är det ett vanligt forum i all media. Kvinnor som är förlossningsrädda får hjälp inom sjukvården för att hantera rädslan. Detta verkar inte räcka då många kvinnor samlas på Internets familjesidor för att träffa andra och bearbeta sina rädslor. Det finns lite forskning som undersökt kvinnors egna upplevelser av förlossningsrädsla. Inga studier finns som belyser förlossningsrädsla och Internet. Just därför vill vi med denna studie undersöka förstföderskans rädsla och hennes syn på familjesidor på Internet. Frågor lades ut på familjeforum på Internet där 25 förstföderskor svarade på tre frågor; varför är du som förstföderska rädd för att föda barn? Hur upplever du din förlossningsrädsla? Kan familjesidor på Internet vara till hjälp och i så fall hur? Resultatet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; mental hälsa, den skadade kroppen och familjesidor på Internet är en bra kunskapskälla med viss tveksamhet. Oron och ångesten inför förlossningen varierade mellan förstföderskorna i studien. En upptäckt som gjordes var att tilliten till personalen var liten. Kvinnorna var rädda för inkompetent personal, dåligt bemötande och att inte barnmorskan skulle ha tid för dem. Något som inte varit framträdande i tidigare forskning var att kvinnorna uttryckte stor rädsla över att gå sönder mycket i underlivet. Flera av kvinnorna vara rädda att de skulle behöva sys, att läkningsprocessen skulle ta lång tid samt inte få tillbaka sitt tidigare sexliv. Ett annat nytt fenomen som inte har studerats tidigare var på vilket sätt de såg på Internet. De flesta upplevde familjesidor på Internet som positivt där de kunde utbyta erfarenheter med andra, läsa självupplevda berättelser och bearbeta sin rädsla. Ett fåtal av kvinnorna uttryckte en fara med familjesidor på Internet då vem som helst kan svara på deras frågor. / <p>Program: Barnmorskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund Traditionell och komplementär eller alternativ medicin, vilket benämns Complementary and Alternative medicine (CAM), är enligt WHO en viktig, men ofta underskattad del i nationella hälso- och sjukvårdssystem. Användandet av CAM har ökat signifikant senaste åren för gravida kvinnor. Inom CAM ryms begreppet ”mind-body interventioner” eller “mind-body therapies” och innefattar behandling så som mindfulness, yoga, akupunktur, massage. Yoga och mindfulness har enligt tidigare studier positiv inverkan på graviditet och graviditetsutfall. Cirka 20 procent av alla gravida kvinnor får antenatal depression, en av tio upplever ökad oro/ångest och stress i samband med graviditet. Behandling av dessa symtom är viktigt och kvinnor efterfrågar idag alternativ. Syfte Syftet med studien var att undersöka om yoga och mindfulness kan ha positiv inverkan på depression, oro/ångest och stress under graviditet.   Metod Systematisk litteraturstudie   Resultat Yoga och/eller mindfulness under graviditet har visat sig ha positiv inverkan på depression, oro/ångest och stress. Flertalet av studiernas resultat visade en ökning av mindfulness, tilltro till egen förmåga, minskad oro/ångest, stress och depression samt ett generellt bättre mående.   Slutsats Denna litteraturstudie visade en hög grad av samstämmighet bland gravida kvinnor att yoga och mindfulness hade positiva effekter vid stress, oro/ångest och depression. Dessa positiva effekter antas ha betydelse för både den gravida kvinnan och i hennes relation till sitt barn. Utifrån detta kan gravida kvinnor informeras att studier finns som visar på ett ökat välbefinnande med yoga och mindfulness. Fortsatt forskning får visa om yoga och mindfulness skulle kunna erbjudas inom ramen för mödrahälsovårdens basprogram, samt om det är möjligt att genom dessa alternativa terapier går att minska graviditetskomplikationer som härrör från stress, oro/ångest och depression.

Bakgrund: Barn i sjukvården som ska genomgå anestesi och kirurg känner betydande oro och ångest vilket medför ett lidande hos barnet. Detta kan resultera i postoperativa komplikationer och förlängda vårdtider. I sjuksköterskans ansvarsroll ingår det att hjälpa barnet lindra sin oro och ångest. Syfte: Att beskriva och utvärdera de preoperativa metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns oro och ångest inför anestesi och kirurgi. Metod: Design: Litteraturstudie. Artikelsökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Efter analys och kvalitetsgranskning valdes 20 artiklar ut till resultatet. Inklusionskriterier: Kvantitativa studier genomförda på barn, 0-18 år.  Studierna ska ha publicerats 2005 eller senare samt ha etiskt godkännande alternativt resonemang. Exklusionskriterier: Då interventionen var riktad mot föräldrar eller om barnen inte skulle genomgå anestesi. Resultat: Resultatet visade fyra olika teman med metoder som kan användas för att minska barns preoperativa oro och ångest. Dessa var clowninteraktion, sjukhusmiljö, distraktion och preoperativ information. Clowninteraktion och distraktion visar tydligast evidens för minskad oro och ångest hos barn. Att låta barnet bekanta sig med sjukhusmiljö samt medicinsk utrustning har även en positiv inverkan. Slutsats: I sjuksköterskans profession ingår ansvaret att arbeta mot minskad oro och ångest hos barn. Oro och ångest hos barn ger inte enbart ett ökat lidande utan även förlängda vårdtider med ekonomiska konsekvenser. Sjuksköterskan har olika metoder att använda sig av där distraktionsteknik samt clowninteraktion är de som idag har störst evidensstyrka. / Background: Children within healthcare who are undergoing anesthesia and surgery experience severe anxiety which results in suffering and can also lead to post-operative complications and extended hospitalization. As a registered nurse you are responsible to help the child reduce their anxiety. Aim: To describe and evaluate the pre-operative methods a registered nurse can use to reduce children’s anxiety related to anesthesia and surgery. Method: Literature review. Design: An article search was conducted in Pubmed and Cinahl, 20 articles were chosen for the result. Inclusion criteria: Quantitative studies conducted on children 0-18 years. Exclusion criteria: The aims of the study were directed against the parents or children not undergoing anesthesia. Results: The results showed four different themes that can be used in the reduction of children´s pre-operative anxiety. These were interaction with clowns, hospital environment, distraction, and pre-operative information. Interaction with clowns and distraction are the two methods that show the highest evidence of reducing anxiety. Allowing children to get familiar with the hospital environment and the medical equipment had a positive effect but more studies are needed in this area for greater evidence. Conclusion: The registered nurse is responsible for reducing anxiety in children who are undergoing anesthesia and surgery. A child with anxiety not only suffers more but is also at risk for prolonged hospitalization with economic consequences.  Although the registered nurse has several methods to choose from, distraction techniques and clown interaction produce the greatest results in decreasing anxiety.

Oro/ångest är ett vanligt förekommande fenomen, inte sällan kopplat till sjuk-domstillstånd eller den utsatta situation patienten befinner sig i under vårdtiden. Inom vård och omsorg har mjuk massage som icke-farmakologisk metod visat sig ha en rad positiva effekter. Författarna har valt att använda begreppet berörings-massage för att sammanfatta de olika former av mjuk massage som förekommer i litteraturen. Ett behov finns av ökad kunskap och utbildning för att integrera den-na metod i omvårdnadsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekter av beröringsmassage hos patienter med oro/ångest. En förhoppning var att väcka intresse för beröringsmassagens breda användningsområde och hur me-toden kan tillämpas i omvårdnadsarbetet. Författarna inspirerades av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälso- och sjukvård vid genomförandet av litteraturstudien. Databassök-ningen utfördes i PubMed, CHINAL och PsycINFO. Resultatet, som baserades på tio vetenskapliga studier visar att beröringsmassage kan lindra såväl oro/ångest som smärta, men även minska blodtryck och sänka puls. Avslappnande effekter beskrivs av patienter med erfarenhet av beröringsmassage och vidare redovisas bifynd i form av minskad läkemedelsanvändning. För att beröringsmassage skall kunna tillämpas kliniskt i omvårdnadsarbete drar författarna slutsatsen att vidare forskning på området krävs samt tillägg av beröringsmassage i sjuksköterskeut-bildningen. / Anxiety is a common phenomenon often linked to medical conditions or the vul-nerability of the patients during hospital stay. Within health care, soft massage as a non-pharmacological method is shown to have a number of positive effects. The authors have chosen to use the term soft massage to summarize the various forms of massage found in the literature. There is need for increased knowledge and training to integrate this method in nursing. The aim of this study was to examine the effects of soft massage in patients with anxiety. A hope was to generate inter-est in the broad range of use of soft massage. Furthermore, the authors wished to illustrate how the model of Carnevali, Daily Life ↔ Functional health status can be applied in the care of patients with anxiety. The literature review was inspired of Goodman's seven stages of literature search and compilation of evidence-based research in health care. The literature search was conducted in PubMed, Psyc-INFO and CAINAHL. The result, which was based on ten scientific studies, show that soft massage can relieve both anxiety and pain, but also reduce blood pressure and decrease pulse. Relaxing effects are described by patients with experience of soft massage. Also reported are incidental findings in terms of reduced drug use. To apply soft massage in clinical nursing, the authors concluded that further re-search is needed in this area and the addition of soft massage in the nursing pro-gram is needed.

Background: Patients who waiting for a surgery can feel fear, which increases the risk of more concern and anxiety. Patients need a clear information and communication that includes openness and hope in the preoperative care. Aim: The aims of this study are to investigate patients' experiences of the perioperative care in connection with an operation and with questions about the patients experience regarding information, communication, satisfaction and anxiety. Method: A quantitative descriptive study in the form of questionnaires conducted. The study participants were all patients who had undergone elective surgery at a hospital in central Sweden during week 10-11 in 2015. It was attended 50 patients, 30 men and 20 women between 20-86 years from five different surgical divisions. Results: The patient has high confidence of nurses and doctors professional competence, however more than half of the patients reported that the experienced anxiety before surgery. The preoperative meeting with the anesthesiologist experienced positive without reducing their anxiety. Patients felt that communication with a nurse anesthetist is easier compared to an anesthesia doctor, according to descriptive data. The majority of patients that the experienced unexpected situations in the operating room, and 28% wanted more information on how the surgery would go to. Conclusion; Lack of information is extensive in the preoperative care of patients who waiting for an operation. Most patients felt unexpected situations during the hospital stay, spite that the 100% of patients had high confidence in the nurse anesthesia and anesthesia doctor’s professional competence. / Bakgrund: Patienter som väntar på en operation kan uppleva rädsla vilket ökar risken för oro och ångest. Det önskas av patienter tydlig information och kommunikation som innehåller öppenhet och hopp i den preoperativa vården. Syfte: Syften med denna studie är att undersöka patienters upplevelse av den perioperativa vården i samband med en operation med frågeställningar om patienters upplevelse angående information, kommunikation, tillfredställelse och oro/ångest. Metod: En kvantitativ deskriptiv studie i form av enkäter utfördes. Studiedeltagarna var alla patienter som hade genomgått en elektiv operation vid ett sjukhus i Mellansverige under vecka 10-11 år 2015. Det deltog 50 patienter, 30 män och 20 kvinnor mellan 20-86 år från fem olika kirurgiska verksamheter. Resultat: Patienter har högt förtroende på sjuksköterskan och läkarens yrkeskompetens. Däremot angav mer än hälften av patienterna att de upplevde oro eller ångest inför operationen. Den preoperativa mötet med anestesiologen upplevdes positivt utan att minska deras oro och ångest. Patienter upplever att kommunikation med en anestesisjuksköterska är lättare jämfört med en anestesiolog enligt beskrivande data. En Majoritet av patienterna angav att de upplevde oförutsedda situationer i operationssalen och 28 % önskade mer information om hur operationen skulle gå till. Slutsats: Brist på information är omfattande i den preoperativa vården för patienter som väntar på en operation. De flesta patienter kände oberäknade situationer under sin sjukhusvistelse trots det hade 100 % av patienter högt förtroende för anestesisjuksköterskan och anestesiologens yrkeskompetens.