Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala uiversitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund Idag är övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem. Orsakerna till fetmaepidemin är fysisk inaktivitet och felaktig kost. Speciellt fetma har en negativ inverkan på kvinnor som är eller försöker bli gravida. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors fysiska aktivitetsnivå före graviditet och under första trimestern. Vidare är syftet att undersöka om aktivitetsnivån förändras i samband med graviditet och om aktivitetsnivån samvarierar med ålder. Metod En enkät med cirka 70 frågor om livsstil och hälsa besvarades av 3389 kvinnor i samband med inskrivning på mödravårdscentral. Fem frågor som berörde motion ingår i denna studie. Tre frågeställningar har besvarats deskriptivt, genom Wilcoxons teckenrangstest samt med Spearman’s rangkorrelation. Signifikansnivån (P<0,05) valdes för att beskriva skillnader och samband i frågeställningarna. Resultat Majoriteten av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar/vecka innan graviditet och en timme/vecka i tidig graviditet. En signifikant skillnad mellan aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet identifierades (p = .000). Omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. Ett svagt samband (p = .007) mellan ålder och fysisk aktivitetsnivå kan ses. Yngre kvinnor var mer aktiva i tidig graviditet än äldre kvinnor. Slutsats Resultatet visar att största delen av kvinnorna var fysiskt aktiva två-tre timmar i veckan innan graviditet och en timme i veckan i tidig graviditet. Signifikant skillnad i aktivitetsnivå innan och i tidig graviditet har därmed identifierats. Ett svagt negativt samband mellan ålder och aktivitetsnivå har visats. Studien har visat att omkring 19 % av kvinnorna var fysiskt inaktiva i tidig graviditet. / Background In today's society obesity is a major public health concern. One of the causes to the obesity epidemic is a lack of physical activity. Obesity have a negative impact on women that is or tries to get pregnant.   Purpose The purpose of this study is to investigate woman's physical activity level before pregnancy and during the first trimester. Furthermore the purpose of this study is to investigate if the level of physical activity changes in connection to pregnancy and depending on age. Method A survey including around 70 questions about lifestyle and health was answered by 3389 pregnant women at first contact with the family planning center. Five questions about physical activity was used for this study. The questions were answered descriptive, through Wilcoxon’s signed rank test and Spearman's correlation. Results A significant difference in the activity levels of women before and during early pregnancy was identified (p = .000). Before pregnancy the majority of women were physically active two- three hours/week and one hour/week during the first trimester. A small association (p = .007) can be seen between age and the level of physical activity. Conclusion The results show that the largest part of the participants were physically active two- three hours/ week before pregnancy and one hour/ week in early pregnancy. A significant difference in activity level before and in early pregnancy were shown. A weak negative association between high age and low physical activity level was found. The study shows that 19 % of the women was physically inactive in early pregnancy.

Statistik från Socialstyrelsen visar att den 1 november 2016 tvångsvårdades 384 personer med missbruksproblematik i Sverige. Mellan år 2000–2009 dokumenterades 150 graviditeter och åtta förmodade graviditeter som resulterade i 94 barn som föddes av kvinnor som fick vård enligt LVM. Dessa barn föddes i högre andel prematurt jämfört med resten av befolkningen samt hade lägre födelsevikt. I Sverige finns det idag inget lagstöd för att vårda en gravid kvinna med missbruksproblematik till skydd för det ofödda barnet. Det beräknas att det föds 1,6 barn per 1000 med den svåraste formen av skador till följd av moderns alkoholintag, fetalt alkoholsyndrom. Studiens syfte är därför att med en kvalitativ metod undersöka hur åtta yrkesverksamma socialarbetare i Sverige upplever arbetet med gravida kvinnor med missbruksproblematik samt hur de uppfattar skyddet för ett ofött barn. Studien har sedan analyserats utifrån de teoretiska begreppen makt och handlingsutrymme samt svenska lagar, riktlinjer och konventionen om barns rättigheter. Resultatet visar att samtliga informanter känner frustration över att inte kunna ta hänsyn till barnets välbefinnande förrän efter det fötts och att de anser att det hade varit till fördel för både barnen och till viss del de gravida om lagen ändrades. / Statistics from the National Board of Health and Welfare declares that on November 1, 2016, 384 people with drug addiction were receiving compulsory treatment in Sweden. Between the years of 2000 and 2009, 150 pregnancies and 8 presumed pregnancies which resulted in 94 children born of women receiving care under the LVM were documented. These children were born prematurely and had lower weight at birth compared to the rest of the population. In Sweden, there is no legal ways to grant a pregnant woman with substance abuse compulsory treatment for the protection of the unborn child. It is estimated that 1.6 children out of 1,000 are born with the most severe form of injuries due to the mother's alcohol intake, which is fetal alcohol syndrome. The purpose of this study is to by a qualitative approach examine how eight working social workers in Sweden experience their work with pregnant women with substance abuse and how they perceive the protection of an unborn child. The answers has then been analyzed on the basis of the theoretical concepts of power and scope, as well as Swedish laws, guidelines and the convention on the rights of the child. The result shows that all informants feel frustrated by not being able to take into account the child's wellbeing until after birth and that they think a change in Swedish law would have been beneficial for both the children and the pregnant women.

Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ studie av ett tiotal kvinnors erfarenheter av graviditet i nutid. Studiens syfte är att få kunskap om graviditeten som kulturell process, genom att utforska hur levda erfarenheter formas i relationen mellan kropp och materialitet. Studien fokuseras till fyra tematiska områden som utgörs av graviditetsbeskedet, ultraljudsundersökningen, kroppens förändringar och tankar kring det väntade barnet. Det empiriska materialet består av intervjuer och observationer. Studien visar på att relationen mellan ting och människa framträder under flera av graviditetens faser; så som i kvinnornas strävan efter att bli gravida, i bekräftelsen av graviditeten och i förhållandet till det ofödda barnet. Vidare visar undersökningen hur förkroppsligandet av graviditeten och erfarandet av kroppens förändringar formas i relation till tankar och känslor i kvinnornas medvetande.

The purpose of this study has been to examine and analyze how the statutory agreement on cooperation between social services and maternity care in three different municipalities is translated into practice. Additionally the purpose is to see what kind of experiences professionals in social services and maternity care have of how different factors can affect pregnant women in addiction to change during pregnancy. The study is based on a documentary analysis of six documents which regulates the statutory agreement on cooperation about persons in addiction. Furthermore, the study is based on qualitative semi-structured interviews with two social workers and three midwives in two different municipalities in southern Sweden. The theoretical approach that has been used is the terms stigmatization, empowerment and roles. The result of the study shows that the documents and working methods of the statutory cooperation is dissimilar in different municipalities. Furthermore, the result of the study shows that social workers and midwives see different factors that can motivate the pregnant women in addiction to change. They all agree that pregnancy is an opportunity for women in addiction to be particularly motivated for a change.

Syfte: Var att beskriva MS-patienters erfarenheter före, under och efter graviditet. Hur MS-sjuksköterskan kan stötta och vägleda MS-patienter i frågor som kan uppstå före, under och efter graviditeten utifrån evidensbaserad kunskap. Vidare granskades den metodologiska aspekten gällande urvalet/urvalskriterierna i litteraturstudiens utvalda artiklar. Metod: Litteraturstudien hade en beskrivande design. Artikelsökning gjordes i databaserna Pubmed, PsycInfo, och Cinahl samt manuell sökning utifrån de granskade artiklarna i litteraturstudien. Artiklarna (n=18) var 1 antal kvalitativa, och 17 antal kvantitativa. Resultat: Kvinnorna vågade ofta inte ta upp ämnet graviditet, behandling, amning och sin sjukdom med sin läkare. Studier visade att kvinnor som fick någon form av beslutsstöd fick ökad kunskap om graviditet vid diagnosen MS och en ökad självsäkerhet angående sitt beslut att vilja starta en familj jämfört med kvinnor som inte fick detta stöd. Det var viktigt att vara öppen och diskutera fördelar och nackdelar med den behandling som kvinnan har och att missfall och defekter hos ett barn även kan ske i en “normal” graviditet. Slutsats: MS-patienten har samma möjlighet att bli gravid och genomgå en normal graviditet och förlossning som frisk kvinna. Är patienten välinformerad om sin sjukdom och frågor rörande sin sjukdom ökar chansen för en lyckad tid före, under och efter graviditeten. Riktlinjer behövs utarbetas för kvinnor med MS inför graviditet. MS-sjuksköterskan behöver ha en god medicinsk kunskap om sjukdomen och de olika behandlingsalternativ som finns för att kunna ge en god omvårdnad och stöd till kvinnan under denna period. / Aim: Was to describe MS patients' experiences before, during and after pregnancy. How the MS nurse can support and guide MS patients in issues that may occur before, during and after pregnancy based on evidence-based knowledge. Furthermore, the methodological aspect of the selection / selection criteria in the selected articles of this literature study was examined. Method: Literature study with descriptive design. Articles (n=18) were retrieved from Pubmed, PsycInfo,  and Cinahl, as well as manual search based on the reviewed articles in the literature study. The items (n = 18) were 1 number of qualitative, and 17 number of quantitative. Result: Women did not often dare to address the subject of pregnancy, treatment, breastfeeding and their illness with their doctor. Studies showed that women receiving some form of decision aid increased their knowledge of pregnancy and got  an increased self-esteem regarding their decision to start a family compared with women who did not receive this support. It is important to be open and discuss the pros and cons of the treatment and that miscarriage and birth defects also can occur in a "normal" pregnancy. Conclusion: The MS patient has the same opportunity to conceive and undergo a normal pregnancy and childbirth as a healthy woman.  If the patient is well informed about her illness and questions about her illness, the chance of a successful time before, during and after pregnancy increases. Guidelines are needed for women with MS prior to pregnancy. The MS nurse needs a good medical knowledge of the disease and the different treatment options available to provide good care and support for the woman during this period.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt hot mot kvinnors säkerhet, välbefinnande och hälsa. Kvinnor i hela världen blir utsatta för olika former av våld och gravida kvinnor är inte ett undantag. Våldet kan snarare öka under graviditet för de kvinnor som sedan tidigare varit utsatta för våld med risk för både den gravidas och det ofödda barnets hälsa. Barnmorskor ges en unik möjlighet att ge god vård och stöd till dessa våldsutsatta kvinnor. Syfte : Att beskriva innehållet i mötet mellan barnmorskor och gravida kvinnor med fokus på gravida kvinnors utsatthet för våld i nära relationer och barnmorskans roll i omvårdnaden av dessa kvinnor. Metod: Metasyntes som metod användes vilken inkluderade både kvalitativa studier o kvantitativa studier med kvalitativa delar i resultatet. Artiklar söktes via databaserna PubMed. CINAHL, PsycInfo och Web of Science och dessa analyserades genom meta-ethnografi. Resultat: Studien visade att tid, kunskap och förtroende var viktiga faktorer som kunde leda till att kvinnor berättade för barnmorskor om deras utsatthet för våld under graviditet. Kvinnorna och barnmorskorna hade till största delen samma mönster som de tog upp som både hinder och hjälp till att våld avslöjades under graviditeten. Slutsats: Mönstret stämde väl överens mellan kvinnors uppfattningar och barnmorskors uppfattningar angående den problematik som ses då det gäller våld under graviditet. Förtroende för barnmorskan gällande bemötande och kunskap ansågs vara det viktigaste för att kvinnor skulle känna trygghet i att till barnmorskan avslöja övergrepp under graviditet. Kliniska implikationer: Grundligare utbildning om våld redan under utbildningen till barnmorska skulle kunna vara ett sätt att ge barnmorskor en bättre förutsättning i sin nya roll. För att underhålla och utveckla kunskap om våld bör därför kontinuerlig fortbildning ske för legitimerade barnmorskor och detta ger i sin tur bättre förutsättningar för barnmorskor att möta våldsutsatta gravida kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a serious threat against women's security, well-being and health. Women all over the world are subject to different kinds of violence and pregnant women are no exception. The violence can increase during pregnancy among the women that earlier has endured violence, with a risk for both the women’s and unborn baby's health. Midwives have a unique opportunity to care for and support these abused women. Purpose: To describe pregnant women’s encounter with the midwife with focus on exposure to partner violence and the role of the midwife. Method: A meta-synthesis which included both qualitative literature studies and quantitative studies with qualitative elements were used in the result. Articles were searched through databases as PubMed, CINAHL, PsycInfo and Web of Science and these were analysed through meta-ethnography. Results: The study showed that time, knowledge and confidence were important factors that could cause women in revealing to midwives about violence during pregnancy. Both women and midwives had to the most part the same patterns that they spoke about as both obstacles and help for disclosure of violence in care for women in pregnancy. Conclusion: The pattern matched well between women’s and midwive’s perceptions of the problems seen in violence during pregnancy. Trusting the midwife’s encounter and knowledge, were seen as the most important issues for women to feel safe in revealing violence during pregnancy. Clinical implications : Basic education about violence that is already under the supervision of midwives can be a way to give midwives a better prerequisite for their new role. In order to maintain and develop knowledge of violence, continuing education should be continued for legitimate midwives, which in turn provides better conditions for midwives to meet women who are pregnant with violence.

Ungefär 90% av alla födande kvinnor i Sverige är i behov av smärtlindring, antingen farmakologisk, icke-farmakologisk eller en kombination av båda. Barnmorskan ska kunna ge information och verktyg till kvinnan och partnern under graviditet för att få vetskapen om olika metoder av smärtlindring som finns att tillgå. Ämnet är relativt outforskat sedan tidigare och endast ett fåtal studier finns inom området. Studiens syfte är att beskriva gravida kvinnors upplevelser av information om smärtlindring från barnmorskan på barnmorskemottagning. Metoden som använts är kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats och totalt intervjuades tio kvinnor. I resultatet framkom ett tema vilket var: Att känna tillit hos barnmorskan på förlossningen trots en ovisshet inför smärtlindring. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Tilltro till att barnmorskan på förlossningen kommer att guida, En känsla av kontroll genom information om olika metoder, Det är viktigt att få kunskap om smärtlindring, En känsla av otillräcklig information. Kvinnorna i studien visar stark tilltro till barnmorskan på förlossningen och att det är barnmorskan som har kunskap om vilken form av smärtlindring kvinnan är i behov av i ett visst skeende under förlossningen. Kvinnorna upplever barnmorskan som en viktig del i födandet och överlämnar sig själva trots att det finns en känsla av osäkerhet inför smärtlindring.

Violence against women is a global public health problem as well as a violation against human rights. This descriptive cross-sectional quantitative study was conducted to investigate experience of violence among women who receive midwifery care for childbirth fear. Data were retrieved from 633 patient records. In addition, all obstetric clinics offering care for fear of childbirth in Sweden were asked via e-mail about routines with regard to violence. Response rate was 56 percent. The results showed that only 50 percent of pregnant women had been asked about violence as part of the medical history, despite the national recommendation that all pregnant women should be asked about the subject. Among women who received midwife-led counseling for childbirth fear, 34 percent had reported some form of violence during their lifetime. All obstetric clinics follow the recommendations of The National Board of Health and Welfare regarding the appropriate skills within the team, although supplementary courses taken by the midwives at the clinics do differ. Midwives can play a crucial role for the survival and well-being of women faced with domestic violence. Midwives should keep in mind that there may be earlier or ongoing violence that contributes to the woman´s fear of childbirth. / Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem samt ett brott mot mänskliga rättigheter. Denna deskriptiva tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats genomfördes för att undersöka våldsutsatthet bland kvinnor som fått barnmorskeledd behandling av förlossningsrädsla. Data från 633 journaler inhämtades. Samtliga obstetriska kliniker i Sverige som erbjuder behandling av förlossningsrädsla tillfrågades via e-post om rutiner kring våldsutsatthet. Svarsfrekvensen var 56 procent. Resultatet visade att endast 50 procent av gravida kvinnor hade tillfrågats om våld som en del av anamnesen, trots rekommendationen att alla gravida kvinnor ska tillfrågas. Av kvinnor som fått barnmorskeledd behandling av förlossningsrädsla, hade 34 procent rapporterat att de erfarit någon form av våld under sin livstid. Samtliga obstetriska kliniker som ingick i studien följer Socialstyrelsens rekommendationer om lämplig kompetens i teamen, även om det finns stor variation gällande barnmorskornas påbyggnadsutbildningar. Barnmorskor kan spela en avgörande roll för våldsutsatta kvinnors överlevnad och hälsa. Barnmorskor bör ha i åtanke att det kan finnas tidigare eller pågående våldsproblematik som bidrar till kvinnans förlossningsrädsla.