Bakgrund: Lungemboli är en av de vanligaste dödsorsakerna för gravida kvinnor och symtomen är ofta diffusa. Korrekt tillämpad bilddiagnostik är centralt vid lungemboliutredning för att undvika över- och underdiagnostisering, vilka båda kan leda till allvarliga konsekvenser. De vanligaste modaliteterna för att utreda lungemboli är datortomografisk lungangiografi (DTLA) och lungscintigrafi med planar eller tomografisk bildtagning, så kallad single photon emission tomography (SPECT). Idag saknas konsensus om vilken metod som är bäst lämpad för gravida kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att jämföra de diagnostiska metoderna DTLA, planar lungscintigrafi och SPECT, vid diagnostik av lungemboli hos gravida kvinnor.  Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Urvalet bestod av 20 vetenskapliga artiklar som valdes ut via databaserna PubMed och CINAHL för att kunna besvara syftet. Willmans protokoll för kvantitativa studier har använts vid granskning av de artiklar som samlades in till denna litteraturstudie.   Resultat: Lungscintigrafisk undersökning gav lägre stråldos till den gravida kvinnan jämfört med DTLA i samtliga av de granskade artiklarna. DTLA var den metod som gav lägre stråldos till fostret i första och andra trimestern, medan lungscintigrafi gav lägre stråldos i tredje trimestern. Det diagnostiska utfallet från DTLA, planar scintigrafi och SPECT var likvärdigt. Slutsats: Vid jämförelse av de diagnostiska metoderna var lungscintigrafi med SPECT den metod som gav lägst stråldos till gravida kvinnor och var därför att föredra framför DTLA. Fler studier behövs inom området för att kunna avgöra vilken bilddiagnostisk metod som bör användas då det finns fler aspekter att undersöka.

Bakgrund: Migration är ett ständigt pågående fenomen, som kan leda till en förbättrad eller försämrad hälsa över tid. Att bli förälder innebär en omvälvande tid, och att samtidigt migrera kan medförahinder som skapar en svårare övergång till föräldraskapet. Barnmorskans vård och stöd kan underlätta för kvinnan under graviditet, förlossning och postpartum och underlätta övergången till moderskapet. Syfte: Syftet var att beskriva migrerande kvinnors upplevelser av att vara gravid och föda barn i ett nytt land. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografi som analysmetod. Databaser som användes var: CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter kvalitetsgranskning enligt Joanna Briggs granskningsmall och analys har metasyntesens resultat framställts från 18 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem huvudteman identifierades; hinder i kommunikationen, kulturella aspekter, kvinnosjukvården i det nya landet, diskriminering, och stöd. Elva underteman identifierades; språkförbistring, bristande information, kulturella skillnader, en kulturkrock, tillgänglig kvinnosjukvård bidrar till trygghet, barnmorskeledd, kvinnocentrerad vård i nya landet, ignorans och avsaknad av kulturell kompetens, dåligt bemötande bidrar till minskat förtroende för vården, bristande socialt stöd, förändring i traditionell rollfördelning, och barnmorskans professionella stöd. Slutsats: Kvinnor som migrerat och genomgår graviditet och förlossning i ett nytt land är sårbara i mötet med kvinnosjukvården. Språkförbistring och ett minskat socialt nätverk medför att behovet av barnmorskans professionella stöd ökar. Det finns utvecklingsmöjligheter inom vården, genom ökad kulturell kompetens hos personal, stödgrupper, förstärkt postpartumvård och barnmorskeledd vård genom hela vårdkedjan skulle vården för kvinnor i migration förbättras. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan ses som en vägledning för barnmorskor och annan vårdpersonal genom ökad förståelse för migrerande kvinnors upplevelser. Förhoppningsvis medför detta en ökad medvetenhet om behovet av kulturell kompetens hos barnmorskor samt att sammanställningen i arbetet kan ge underlag för att bemöta kvinnorna utifrån deras behov. / Background: Migration is a constant ongoing phenomenon, which can contribute to improved or deteriorated health over time. Becoming a parent is a turbulent time, and migrating at the same time can bring obstacles that make the transition to parenthood more difficult. The midwife's care and support can make it easier for the woman during pregnancy, childbirth and postpartum and facilitate the transition to motherhood. Aim: The aim is to describe migrant women's experiences of pregnancy and giving birth in a new country. Method: Qualitative meta-synthesis with meta-ethnography as analysis method. Databases used were: CINAHL, PubMed and PsycInfo. After quality assessment and data- analysis, the results of the meta-synthesis have been prepared from 18 scientific articles. Results: Five main themes were identified, language confusion, cultural differences, healthcare in the new country, discrimination, and the importance of support. Eight sub-themes were identified, lack of communication, a culture clash, available women's care, differences in women's care, poor treatment, lack of support, the support of one's own family friends and the partner and the midwife's professional support. Conclusion: Migrant women who undergo pregnancy and childbirth in a new country are vulnerable in the encounter with maternity care settings. Language confusion and a reduced social network means that the need for the midwife's professional support increases. There are opportunities for development in care, through increased cultural competence in midwifes, support groups, strengthened postpartum care and providing midwife-led care through the entire care chain, the care for migrant women would improve. Clinical implications: The result can be seen as a guide for midwives and other healthcare professionals through increased understanding of migrant women's experiences. Hopefully this leads to an increased awareness of the need of cultural competence in midwives but also the compilation may provide a basis for supporting migrant women according to their needs.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of pregnant women's experiences of motivation relative to organized and adapted pregnancy exercise in groups, through semi-structured interviews. There, the main focus is on the variable motivation and how it looks in pregnant women who choose to carry out that type of exercise. In the present study, adapted and organized exercise means the kind of activity that pregnant women can perform in consideration of their condition with some sort of instructor or trained person in charge guiding the activity. Total of eight pregnant participants in the ages between 28-35 (M=31.5, SD=2.6) being in either the second or third trimester were interviewed for the study. The analyzing method used was a thematic analysis which resulted in three main themes: (1) Feeling heavy and awkward together is a part of the social community, (2) Positive experiences of adapted physical activity during pregnancy, and (3) Pregnant women’s opportunity to participate in physical activity. The first theme has three underlying themes while the second and third main themes have two underlying themes each. One conclusion made was that pregnant women experience more motivation through the fulfillment of the psychological needs and that it demands social support, which can both be found in the community with others but can also be provided by the public sector to promote sustainable physical activity during pregnancy. / Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen och förståelsen kring gravidas upplevelser av motivation i förhållande till organiserad och anpassad gravidträning i grupp. Det gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Där är huvudfokuset på variabeln motivation och hur den ser ut hos de gravida som väljer att genomföra den typen av träning. I den föreliggande studien innebär anpassad och organiserad träning den sorts aktivitet som gravida kan utföra i hänsyn till sitt tillstånd med någon form av instruktör eller utbildad ansvarig som vägleder aktiviteten. Totalt åtta gravida deltagare i åldrarna 28-35 (M=31.5, SD=2.6) i antingen andra eller tredje trimestern intervjuades för studien. Analysmetoden som användes var en  tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: (1) Att känna sig tung och osmidig tillsammans är en del av det sociala gemenskapen, (2) Positiva upplevelser och erfarenheter av anpassad fysisk aktivitet, och (3) Gravidas möjlighet att delta i fysisk aktivitet. Det första huvudtemat har tre underteman medan huvudtema två och tre i sin tur har två underteman vardera. En slutsats som drogs var att gravida kvinnor upplever mer motivation genom att tillgodose de psykologiska behoven och att det kräver socialt stöd, som både kan finnas i gemenskap med andra men som också kan tillhandahållas av det offentliga för att främja hållbar fysisk aktivitet under graviditeten.

Genom en digital enkätundersökning har kunskapsläget om medfödd Cytomegalovirus (CMV) i Sverige undersökts. Virusinfektionen är en av de vanligaste i världen och kan innebära skador på foster om smitta överförs från moder till foster under en graviditet. Av de 304 individer som besvarade enkäten hade 21 % hört talas om CMV men endast 10 % hade kunskap om hur man skyddar sig mot CMV. Att denna information inte nått ut till fler stämmer överens med andra undersökningar som genomförts i världen, men det preliminära genomsnittliga kunskapsläget för svenskar är lågt jämfört med övriga Europa. Blivande föräldrar behöver få veta riskerna med medfödd CMV och sambandet det har med rutiner i vardagen, som att dela bestick eller pussa syskon i yngre förskoleålder på munnen under en graviditet. Även i nära anslutning till COVID-19-pandemin tycks hygienrutiner inte blivit tillräckligt etablerade och säkra för att skydda även de svagaste i samhället mot onödig risk att smittas av medfödd CMV infektion som kan medföra allvarliga och bestående skador. / Through a digital survey, the level of knowledge about congenital Cytomegalovirus (CMV) has been investigated in Sweden. The virus infection is one of the most common worldwide and can cause damage to the fetus if the infection is transmitted from mother to fetus during pregnancy. Out of the 304 individuals who responded to the survey, 21% had heard of CMV, but only 10% had knowledge of how to protect themselves from CMV. The fact that this information has not reached more people is consistent with other studies conducted globally, but the preliminary knowledge level among Swedes is low compared to the rest of Europe. Parents need to be aware of the risks associated with congenital CMV infection and its connection to daily routines, such as sharing utensils or kissing younger siblings on the mouth during pregnancy. Even in the immediate aftermath of the COVID-19 pandemic, hygiene practices do not seem to have been sufficiently established and secure to protect the most vulnerable in society also from unnecessary risks of CMV transmission, which can lead to permanent and serious injuries.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of pregnant women's experiences of motivation relative to organized and adapted pregnancy exercise in groups, through semi-structured interviews. There, the main focus is on the variable motivation and how it looks in pregnant women who choose to carry out that type of exercise. In the present study, adapted and organized exercise means the kind of activity that pregnant women can perform in consideration of their condition with some sort of instructor or trained person in charge guiding the activity. Total of eight pregnant participants in the ages between 28-35 (M=31.5, SD=2.6) being in either the second or third trimester were interviewed for the study. The analyzing method used was a thematic analysis which resulted in three main themes: (1) Feeling heavy and awkward together is a part of the social community, (2) Positive experiences of adapted physical activity during pregnancy, and (3) Pregnant women’s opportunity to participate in physical activity. The first theme has three underlying themes while the second and third main themes have two underlying themes each. One conclusion made was that pregnant women experience more motivation through the fulfillment of the psychological needs and that it demands social support, which can both be found in the community with others but can also be provided by the public sector to promote sustainable physical activity during pregnancy. / Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen och förståelsen kring gravidas upplevelser av motivation i förhållande till organiserad och anpassad gravidträning i grupp. Det gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Där är huvudfokuset på variabeln motivation och hur den ser ut hos de gravida som väljer att genomföra den typen av träning. I den föreliggande studien innebär anpassad och organiserad träning den sorts aktivitet som gravida kan utföra i hänsyn till sitt tillstånd med någon form av instruktör eller utbildad ansvarig som vägleder aktiviteten. Totalt åtta gravida deltagare i åldrarna 28-35 (M=31.5, SD=2.6) i antingen andra eller tredje trimestern intervjuades för studien. Analysmetoden som användes var en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: (1) Att känna sig tung och osmidig tillsammans är en del av det sociala gemenskapen, (2) Positiva upplevelser och erfarenheter av anpassad fysisk aktivitet, och (3) Gravidas möjlighet att delta i fysisk aktivitet. Det första huvudtemat har tre underteman medan huvudtema två och tre i sin tur har två underteman vardera. En slutsats som drogs var att gravida upplever mer motivation genom att tillgodose de psykologiska behoven och att det kräver socialt stöd, som både kan finnas i gemenskap med andra men som också kan tillhandahållas av det offentliga för att främja hållbar fysisk aktivitet under graviditeten.

Bakgrund: Efter graviditet påverkas kroppen anatomiskt och fysiologiskt vilket fysioterapeuter har kunskap om. Fysioterapeuten kan spela en viktig roll efter förlossning för att vägleda kvinnor att återuppta sin fysiska aktivitet eller som hjälp vid besvär efter graviditet. Fysioterapeutens roll efter graviditet är dock inte tydlig. Många vet inte var de ska söka vård vid graviditetsrelaterade komplikationer vilket leder till att många vänder sig till internet som har både för- och nackdelar. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på om kvinnor som genomgått en graviditet anser att de har fått tillräckligt med information om träning och fysisk aktivitet från hälso- och sjukvården i Sverige. Metod: En kvantitativ enkätstudie med ett positivistiskt och holistiskt synsätt valdes. Insamlingen av data genomfördes i form av en enkätstudie med egenformulerade frågor som lades ut med länk på sociala medier. Resultat: Totalt svarade 105 kvinnor på enkäten. Största andelen av kvinnorna angav att de inte fått någon information om träning och fysisk aktivitet efter graviditet. De som angav att de fått information ansåg den vara måttligt eller tillräckligt viktig. Den källa som flest fått information ifrån var internet, följt av barnmorska och fysioterapeut. Nästan två av tre visste inte att de kunde besöka en fysioterapeut för hjälp efter en graviditet. Konklusion: Idag finns brister inom vården när det kommer till information om träning efter graviditet. Fysioterapeuten är en outnyttjad resurs. Studien visar att majoriteten av kvinnorna vänder sig till internet för information. Vidare forskning behövs inom området. / Background: After pregnancy, the body undergoes anatomical and physiological changes, which physiotherapists are knowledgeable about. A physiotherapist can play an important role postpartum by guiding women in resuming physical activity or assisting with pregnancy-related issues. However, the role of the physiotherapist after pregnancy is not clearly defined. Many women do not know where to seek care for pregnancy-related complications, leading many to turn to the internet, which has both advantages and disadvantages. Aim: The aim of the study was to determine whether women who have gone through pregnancy feel they have received sufficient information about exercise and physical activity from the healthcare system in Sweden. Method: A quantitative survey study with a positivist and holistic approach was chosen. Data collection was carried out through a survey with self-formulated questions, which was distributed via a link on social media. Results: A total of 105 women responded to the survey. The majority of the women indicated that they did not receive any information about exercise and physical activity postpartum. Those who did receive information considered it to be moderately or sufficiently important. The most common source of information was the internet, followed by midwives and physiotherapists. Nearly two out of three did not know they could visit a physiotherapist for help after pregnancy. Conclusion: There are shortcomings in the healthcare system regarding information about exercise after pregnancy. Physiotherapists are an underutilized resource. The study shows that the majority of women turn to the internet for information. Further research is needed in this area.

Bakgrunden till denna litteraturöversikt är att kvinnor som utsatts för våld och övergrepp tillhör en skör grupp som kan ha extra behov av vård och stöd. Samtidigt upplever kvinnorna att det är både svårt och stigmatiserat att tala om det de utsatts för. Barnmorskans kompetensområde omfattar reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, vilket gör att hen kommer att möta kvinnor med olika bakgrund, ur alla samhällsklasser. Våld och övergrepp förekommer inom alla samhällsgrupper. Att leva i det, eller med minnen av det kan påverka hälsan både fysiskt och psykiskt. Den här litteraturöversikten fokuserar på kvinnor i graviditet och förlossning. Syftet med den här litteraturöversikten var att beskriva hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever sin graviditet och förlossning. Metoden som användes var en litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys. Sökningar i databaserna PubMed och Cinahl genererade kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades för att garantera god vetenskaplig kvalitet. Resultatet visade att graviditet och förlossning reaktiverade minnet av sexuellt våld för dessa kvinnor. Nästan allt under graviditeten och förlossningen kunde väcka minnet av våldet och skapade negativa känslor. Ett återkommande fynd var känslan av att förlora kontrollen, speciellt vid fysiska undersökningar. Barnmorskan visade sig vara en nyckelfigur, där relationen och stödet som barnmorskan kunde erbjuda hade en avgörande roll för hur kvinnans upplevelse skulle bli genom graviditet och förlossning. Slutsatsen visar på att det är viktigt att barnmorskan har adekvat utbildning för att möta kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Barnmorskan måste våga ställa frågan om våld och ha en handlingsplan för hur hen ska agera på svaret. Alla kvinnor vågar inte avslöja sitt förflutna och då är det viktigt att barnmorskan är lyhörd för tecken på att kvinnan varit utsatt. Många kvinnor känner sig tryggare när de har en barnmorska de etablerat en relation till / The background of this literature review is that women who have been subjected to violence and abuse belong to a fragile group who may have extra needs for care and support. At the same time the women feel that it is both difficult and stigmatizing to talk about what they have been exposed to. The midwife's area of competence includes reproductive, perinatal, and sexual health, which means that she will meet women from different backgrounds, from all social classes. Violence and abuse occur within all social groups. Living with it, or with memories of it, can affect health both physically and psychologically. This literature review focuses on women in pregnancy and childbirth. The aim of this literature review was to describe the experience of pregnancy and childbirth for women who were exposed to sexual violence. The method used was a literature review with a systematic method and integrated analysis. Searches in the PubMed and Cinahl databases generated qualitative and quantitative articles that were quality reviewed to ensure good scientific quality. The results showed that pregnancy and childbirth reactivated the memory of sexual violence for these women. Almost everything during pregnancy and childbirth could evoke the memory of the violence and create negative feelings. A recurring finding was the feeling of losing control, especially during physical examinations. The midwife proved to be a key figure, where the relationship and support the midwife could offer had a decisive role in how the woman's experience would be through pregnancy and childbirth. The conclusion shows that it is important that the midwife has adequate training to meet women who have been subjected to sexual violence. The midwife must dare to ask the question about violence and have an action plan for how to act on the answer. Not all women dare to reveal their past and then it is important that the midwife is sensitive to signs that the woman has been exposed. Many women feel safer when they have a midwife that they have an established relationship with.

No description available.

Problemformulering: Ur ett arbetshälsovetenskapligt perspektiv är det relevant att beakta att stöd på arbetsplatsen kan fungera som en buffert mot de negativa hälsoeffekterna av graviditetsrelaterad diskriminering. Det finns dock begränsat med forskning om vilket specifikt stöd gravida individer önskar på arbetsplatsen. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilket socialt stöd som förvärvsarbetande kvinnor önskar på sin arbetsplats under graviditet. Metod: Denna studie genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som hade erfarenhet av att vara anställda under graviditet. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier. Studiens resultat visade att emotionellt stöd från arbetsgivare och kollegor var av särskild vikt för det sociala stöd som gravida arbetstagare önskade. Dessutom identifierades information och arbetsanpassningar på arbetsplatsen som viktiga aspekter av det önskade sociala stödet.  Slutsats: Acceptans från arbetsgivare och kollegor är en förutsättning för att kunna arbeta under graviditeten. Arbetsgivare brister i sitt sociala stöd gentemot gravida arbetstagare och bör därför förbättra sitt arbetsmiljöansvar. Arbetsgivare bör använda sina empatiska egenskaper för att bättre tillgodose gravida arbetstagares önskemål om emotionellt stöd. / Aim: The aim was to investigate and describe the social support that employed women desire in their workplace during pregnancy. Method: This study was conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Five semi-structured interviews were conducted with women who had experience of being employed during pregnancy. The collected data was analyzed using qualitative content analysis.  Results: Based on the analysis, three categories were identified. The study results indicated that emotional support from employers and colleagues was particularly important for the social support desired by pregnant employees. Additionally, information and workplace accommodations were identified as important aspects of the desired social support. Conclusion: Acceptance from employers and colleagues is a prerequisite for being able to work during pregnancy. Employers often lack sufficient social support for pregnant employees and should therefore improve their workplace responsibility. Employers should utilize their empathic qualities to better accommodate pregnant employees' desires for emotional support.

Diss. Linköping : Univ.