Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Syfte:Att undersöka barnmorskors upplevelser och erfarenheter av att ställa frågor om våld enligt nationella riktlinjer. Design: Intervjustudie baserade på nio enskilda semistrukturerade intervjuer som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Fem mödrahälsovårdscentraler i norra Sverige. Deltagare: Nio barnmorskor, som arbetade på landstingsägda och privata hälsocentraler. Barnmorskorna som var i åldrarna 34 – 62 år hade erfarenheter av att arbeta inom mödravården liksom förlossningsvården. (Alla deltagare gav muntligt och skriftligt medgivande på att delta i studien). Resultat: Deltagarnas upplevelser och erfarenheter att arbeta med stöd av riktlinjer och fråga om våldsutsatthet kan sammanfattas i det övergripandet temat: Behöver rätt verktyg för att våga öppna Pandoras ask. Kategorierna: Sakna förutsättningar för att arbeta på ett bra sätt, Övervinna hinder, Hantera egna känslor och Känna trygghet och stöd när arbetet känns svårt beskrev olika aspekter av upplevelser och erfarenheter. Slutsats: Trots att riktlinjerna upplevs som stöd för arbetet visade studien att frågan om våld kan vara svår att ställa på grund av olika omständigheter. Barnmorskan kan då välja att avstå från att fråga eller skjuta upp frågan till ett senare tillfälle i det enskilda fallet trots medvetenhet om att hon ska ställa frågan. Kliniska implikationer: Mer utbildning och fortbildning behövs för barnmorskornas trygghet i att arbeta våldspreventivt. De riktlinjer som finns kan behöva utvecklas och förbättras för att minska osäkerheten vid olika dilemman när barnmorskan ska fråga om våldsutsatthet. / Objective: To explore midwive´s experiences of posing questions about intimate partner violence according to national guidelines.Design: Interview study with individual semi-structured interviews using qualitative content analysis for analysis.Setting: Five antenatal clinics in northern Sweden.Participants: Nine midwives, working in public and private antenatal care clinics. Midwives aged 34 to 62 years with experiences in antenatal health care as well as delivery care participated. All participants gave their verbal and written concent to participate in the study.Results: Participants´ experiences working with support of the guidelines and terms of intimate partner violence can be summed up in the overarching theme: Need to have the right tools to dare open Pandora´s box. The categories: Lack of opportunities to work in a good way, Overcoming barriers, Manage your own emotions and Feel safety and support when work feels difficult described different aspects of experiences.Conclusion: Although the guidelines are perceived as supporting the work study showed that the issue of violence can be difficult to make because of the different circumstances. The midwife can then choose to refrain from asking or defer the matter to a later date in the case despite awareness that she should ask the question.Clinical implications: More education and training is needed to increase midwives security in violence prevention work. The guidelines need to be developed and improved in order to reduce uncertainty at various dilemmas when the midwife to ask about intimate partner violence.

Bakgrund: Barnmorskor bör eftersträva en god vårdrelation för att överbrygga den sårbarhet och osäkerhet graviditeten skapar. Inskrivningsbesöken vid graviditet är omfattande, det är mycket information som ska hanteras, vilket försvårar möjligheten till en god vårdrelation. Syfte: Belysa hur barnmorskor vid mödrahälsovården genomför inskrivningsbesöken för att skapa en god vårdrelation. Metod: Datamaterial samlades in via intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnmorskorna beskriver vikten av att skapa balans mellan graviditeten i fokus och de medicinska riktlinjerna i inskrivningsbesöken. Graviditeten är den centrala anledningen till besöken så fokus behöver ägnas åt att stärka den gravida/partnern i övergången till föräldrablivandet. Inskrivningsbesöken innebär hantering av medicinska uppgifter, vilka är centrala för vårdplaneringen men kan försvåra den gravidas/partnerns fokus på graviditeten. Den gravidas/partnerns möjlighet till delaktighet vid inskrivningsbesöken beskrivs som central. Avgörande för delaktighet är möjligheten till berättande, kroppsspråk, miljön och stöd av metoder för att främja besökens genomförande. För att främja samtalet används olika former av mallar och fraser samt strategier kring hur dokumentationen handhas. Konklusion: Barnmorskorna beskriver strategier och metoder som centrala för att främja den gravidas/partnerns delaktighet i inskrivningsbesöken. / Background: Midwives should strive for a secure care relationship to overcome the vulnerability of pregnancy. Booking interviews contains lot of information which makes it harder to accomplish a secure care relationship. Purpose: To illustrate how midwives at antenatal care conducts the booking interviews to create a secure care relationship. Method: The data was collected by interviews and analyzed by qualitative content analysis with inductive approach. Result: Midwives describe the importance to create balance between keeping the pregnancy in focus and the medical guidelines during the interviews. The pregnancy is the central reason for the interviews, thus the focus needs to be aimed strengthen the transition to parenthood. The booking interviews involve gathering medical information which is central for the care planning, but it can complicate the pregnant/partners focus on the pregnancy. It’s described as central that the pregnant/partner participates in the interviews. Crucial for participation is the possibility of narration, body language, the environment and support of methods to carrying through the visit. Various templates and phrases are used to help the conversation, and also various strategies how the documentation are handled. Conclusion: Midwives describe strategies and methods as central to promoting the pregnant/partners participation in the booking interviews.

Bakgrund: Förlossningsrädsla drabbar ungefär en femtedel av alla gravida kvinnor och barnmorskor möter dessa i sitt arbete. Syfte: Syftet var att analysera begreppet förlossningsrädsla ur ett barnmorskeperspektiv. Metod: En begreppsanalys med en hybridmodell. Först en teoretisk fas med litteratursökning, därefter en fältstudiefas där fem barnmorskor intervjuades följt av en sammanfattandes syntes med resultatet från den teoretiska fasen och fältstudiefasen. Resultat: Förlossningsrädsla är något som kan drabba kvinnor innan, under eller efter graviditet och förlossning. Förlossningsrädsla kan vara primär eller sekundär. Vid primär förlossningsrädsla kan kvinnan sakna tilltro till sin förmåga att föda barn och vid sekundär förlossningsrädsla har kvinnan haft en tidigare traumatisk förlossningsupplevelse. Barnmorskorna beskrev förlossningsrädsla som ett komplext begrepp. Kvinnorna använde oftast inte ordet förlossningsrädsla utan barnmorskorna tolkade vad de märkte eller såg hos kvinnan som yttringar av förlossningsrädsla. Slutsats: Barnmorskor använder begreppet på olika sätt och efterlyser en tydligare definition och arbetssätt kring förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla innebär ett stort lidande för den gravida kvinnan och därför anser författarna till detta examensarbete att det förebyggande arbetet är viktigt och att barnmorskan har en central och betydelsefull roll. Kliniks tillämpbarhet: Barnmorskor kan använda sig av studien för att utveckla sin kunskap kring förlossningsrädsla samt se hur andra barnmorskor ser på begreppet förlossningsrädsla. / Background: Fear of childbirth affects about one-fifth of all pregnant women and midwives face these in their work. Aim: The aim was to analys the concept fear of childbirth from a midwife perspective. Methods: A concept analysis with a hybrid model. First a theoretical phase with a search for literature, thereafter a fieldwork phase where five midwifes where interviewed followed by a final analytic phase. Results: Fear of childbirth is something that can affect women before, during or after pregnancy and childbirth. Fear of childbirth for primiparous women can be a lack of confidence in her ability to give birth, and for multiparous women have had a previous traumatic birth experience. The midwives described that fear of childbirth was a complex concept. Women did not usually use the word fear of childbirth, but the midwives interpreted what they noticed or saw in the woman as manifestations of fear of childbirth. Conclusion: Midwives use the concept in different ways and call for a clearer definition and way of working with fear of childbirth. The fear of childbirth is a great suffering for the pregnant woman and therefore the authors of this thesis consider that preventive work is important and that the midwife has a central and important role. Clinical Applicability: Midwives can use this study to develop their knowledge of fear of childbirth and see how other midwives view on the concept fear of childbirth.

Bakgrund: Kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell för kvinnor under graviditet, förlossning och eftervård tillämpas i flera länder runtom i världen. Modellen har visat sig positiv både ur medicinska och ekonomiska aspekter. Kvinnor i Sverige uttrycker en önskan om att kontinuiteten i vården kring graviditet, förlossning och eftervård ska öka. Trots detta tillämpas inte kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell i Sverige idag, bortsett från enstaka nyligen påbörjade projekt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell under graviditet, förlossning och eftervård. Metod: Kvalitativ metasyntes med metaetnografisk innehållsanalys. Femton (15) artiklar inkluderades i resultatet. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades som centrala och övergripande teman för kvinnors upplevelser av kontinuerlig, barnmorskeledd vårdmodell. De tre huvudkategorierna var personcentrerad vård, relationen till barnmorskan och kommunikationen. Överlag var kvinnornas upplevelser av kontinuerlig, barnmorskeledd vårdmodell positiva. Slutsats: Kvinnor upplever kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell som stödjande, stärkande och personcentrerad. Kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell är en personcentrerad vårdform som stödjer och stärker kvinnorna genom graviditet, förlossning och eftervård. De positiva upplevelserna av kontinuerlig barnmorskeledd vårdmodell verkar minska när vården under graviditeten bedrivs i gruppform istället för individuellt. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet av denna studie kan vara till stöd för att utveckla mödrahälsovården och förlossningsvården i Sverige. Den här studien kan inspirera till förändring för att uppnå personcentrerad vård för kvinnor under graviditet, förlossning och eftervård. / Background: Midwife-led continuity of care model for women during pregnancy, childbirth and postpartum care is applied in several countries around the world. The model has proved positive both from medical and economic aspects. Women in Sweden express the wish that the continuity of care regarding pregnancy, childbirth and aftercare should increase. Despite this, midwife-led continuity of care model is not applied in Sweden today, apart from single recently initiated projects. Aim: To describe women's experiences of midwife-led continuity of care model during pregnancy, childbirth and aftercare. Method: Qualitative meta-synthesis with etnographic content analysis. Fifteen (15) items were included in the result. Results: Three main categories and seven subcategories were identified as central and overarching themes for women's experiences of midwife-led continuity of care model. The three main categories were person-centered care, the relation to the midwife and the communication. Overall, women's experiences of midwife-led continuity of care model were positive. Conclusion: Women experience midwife-led continuity of care model as supportive, strengthening and person-centred. Midwife-led continuity of care model is a person-centered form of care that supports and strengthens the women through pregnancy, childbirth and postpartum care. The positive experiences of midwife-led continuity of care model seem to decrease when the care is given in group form during pregnancy instead of individually. Clinical implications: The result of this study can be of value for developing maternity care in Sweden. This study can inspire to create new ways to achieve person-centered care for women during pregnancy, childbirth and postpartum care.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar.</p> / <p>The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer.</p> / <p>The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.</p>

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer. / The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.

Syftet med denna uppsats är att undersöka uppfattningar om risk inom mödrahälsovården. Den behandlar hur barnmorskor och deras patienter uppfattar risk i samband med och runt en graviditet och hur de hanterar denna. En av metoderna för att hantera risk är fosterdiagnostik, vilket syftar till att finna riskgraviditeter. Fokus har främst varit på barnmorskor med frågeställningar kring hur de informerar om risk och fosterdiagnostik, hur de ger råd och hur de uppfattar den inverkan detta har på deras patienter och hur dessa reagerar. / The purpose of this thesis is to explore perceptions of risk within the maternal health care. It deals with how midwives and their patients understand risks associated with and around a pregnancy and how they handle it. One of the methods to manage risk is to use prenatal diagnosis, which aim is to identify risk pregnancies. The focus has been primarily on midwives regarding how they transfer their knowledge about risk and prenatal diagnosis to their patients, how they give advice and how they perceive the impact it has on their patients and their reactions.

From a public health perspective pain from low back and/or pelvis was studied in relation to pregnancy. Two interventions, water gymnastics or Friskis and Svettis ́ gymnastics for pregnant women, were evaluated regarding effects on symptoms and need for sick leave due to low back or pelvic pain. In an intervention study with 390 randomised women, 266 participated in physical activity during 60 minutes once a week during just about half their pregnancies. No one was sick-listed due to low back pain in the water gymnastic group compared to 6 women in the land-based exercise group (p=0.03). Some doubts may be raised regarding recommendations to pregnant women with a history of low back pain to participate in gymnastics. On the contrary, water gymnastics seems to be beneficial regarding low back pain. Methods to prevent pelvic pain in relation to pregnancy are not known. Furthermore, a possible relation between longstanding pelvic pain after pregnancy was investigated. Such a relation has never been described before. Fifteen subjects, women with defined posterior pelvic pain during and after pregnancy and as many controls without anamnesis of such pain were tested for lactose intolerance, using the BH2-test. A correlation was found, p=0.05 but results need to be confirmed in larger studies. The possible link towards explaining such a relation goes through the fact that lactose intolerance and “irritable bowel syndrome”, IBS, often overlap and lactose intolerance test is recommended to be included in investigation of IBS. Can low back/pelvic pain in relation to pregnancy sometimes be correlated to lactose intolerance? / Med utgångspunkt från ett folkhälsoperspektiv studerades smärta från ländrygg och eller bäcken hos gravida kvinnor. Två interventioner, vattengymnastik respektive Friskis och Svettis ́ Vänta-barn-gympa, utvärderades avseende symtom på smärta från ländrygg och bäcken samt sjukskrivning härför i samband med graviditet. I en interventionsstudie med 390 randomiserade kvinnor deltog 266 kvinnor i fysisk aktivitet under en timma per vecka under drygt halva graviditeten. Ingen var sjukskriven för ländryggsmärta i vattengymnastikgruppen jämfört med 6 kvinnor i gymnastikgruppen (p=0.03). Viss försiktighet föreslås när det gäller att rekommendera vanlig gymnastik till kvinnor med anamnes på ryggsmärta under graviditet medan vattengymnastik förefaller ha god effekt för just ländryggsmärta. Någon metod för att förebygga bäckensmärta finns inte beskriven. Vidare studeras ett eventuellt samband mellan laktosintolerans och kvarstående bäckensmärta, något som inte tidigare undersökts. När det gäller sambandet graviditet – laktosintolerans gjordes en pilotstudie med 15 deltagare och lika många kontroller. Ett visst samband kunde konstateras, p=0.05, men resultaten måste verifieras i större studier. Den tänkbara förklaringsmekanismen bakom sambandet med laktosintolerans går via ”irritable bowel syndrome”, IBS. Symtom från IBS och från laktosintolerans överlappar varandra och det rekommenderas att laktosbelastning skall ingå i utredning av oklara buksmärtor. Kan även bäckensmärtor i samband med graviditet i vissa fall ha samband med laktosintolernas?