In the aftermath of three high-profile honor killings the social service administrators became strongly criticized for their lack of skills and knowledge when it comes to dealing with honorrelated cases. In order to fix this lack of knowledge and to respond to the criticism from the society, the Swedish government allocated resources to train administrators in social services to improve their knowledge of honor-related violence and know how to handle clients who are victims of honor-related crimes. The aim of this study is to examine how social service administrators perceive their professional knowledge regarding to their work in honor-related cases. How they perceive their competence and discretion in relation to the work of honor-related problems and their perception of what resources the organization has to provide training and skill development in this area. The study shows that the social service administrators experience that there has been a development of knowledge in some areas regarding their work with honor-related cases but that there still exists an uneven distribution in terms of knowledge between small and large communities in Sweden.

Genom en digital enkätundersökning har kunskapsläget om medfödd Cytomegalovirus (CMV) i Sverige undersökts. Virusinfektionen är en av de vanligaste i världen och kan innebära skador på foster om smitta överförs från moder till foster under en graviditet. Av de 304 individer som besvarade enkäten hade 21 % hört talas om CMV men endast 10 % hade kunskap om hur man skyddar sig mot CMV. Att denna information inte nått ut till fler stämmer överens med andra undersökningar som genomförts i världen, men det preliminära genomsnittliga kunskapsläget för svenskar är lågt jämfört med övriga Europa. Blivande föräldrar behöver få veta riskerna med medfödd CMV och sambandet det har med rutiner i vardagen, som att dela bestick eller pussa syskon i yngre förskoleålder på munnen under en graviditet. Även i nära anslutning till COVID-19-pandemin tycks hygienrutiner inte blivit tillräckligt etablerade och säkra för att skydda även de svagaste i samhället mot onödig risk att smittas av medfödd CMV infektion som kan medföra allvarliga och bestående skador. / Through a digital survey, the level of knowledge about congenital Cytomegalovirus (CMV) has been investigated in Sweden. The virus infection is one of the most common worldwide and can cause damage to the fetus if the infection is transmitted from mother to fetus during pregnancy. Out of the 304 individuals who responded to the survey, 21% had heard of CMV, but only 10% had knowledge of how to protect themselves from CMV. The fact that this information has not reached more people is consistent with other studies conducted globally, but the preliminary knowledge level among Swedes is low compared to the rest of Europe. Parents need to be aware of the risks associated with congenital CMV infection and its connection to daily routines, such as sharing utensils or kissing younger siblings on the mouth during pregnancy. Even in the immediate aftermath of the COVID-19 pandemic, hygiene practices do not seem to have been sufficiently established and secure to protect the most vulnerable in society also from unnecessary risks of CMV transmission, which can lead to permanent and serious injuries.

Författare: Lizette Janesten Titel: “En beskrivning av kunskapsläget om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. En intervjustudie med första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården”. Kurs: Examensarbete i Arbetshälsovetenskap, masternivå, 30 högskolepoäng Lärosäte: Högskolan i Gävle Problemformulering: Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ökar risken för ohälsa och sjukskrivning hos arbetstagare, vilket i sin tur leder till ökade kostnader för verksamheten och samhället i stort. Statistik visar att den främsta orsaken till sjukskrivning inom yrkesgrupper som arbetar i hälso- och sjukvården är psykisk ohälsa och stressreaktioner. Forskning visar dessutom att det finns brister i chefers kunskaper om psykisk ohälsa och dess riskfaktorer men också bristande kunskaper om systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta motiverar studiens syfte att kartlägga första linjens chefers kunskaper och erfarenheter om just organisatorisk och social arbetsmiljö och hur den kan riskbedömas på olika sätt men också för att säkerställa att arbetstagarna arbetar i en arbetsmiljö som förebygger riskerna att drabbas av ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter första linjens chefer verksamma på akutmottagningar inom hälso- och sjukvården har om riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö. Metod: För studien användes en kvalitativ metod med induktiv ansats. För att samla in information utfördes tio semistrukturerade intervjuer med chefer som arbetar på en akutmottagning på olika sjukhus i Sverige. För att analysera intervjuerna gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultat resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Resultatet visade att det fanns en varierad kunskap och förståelse för vad riskbedömning av organisatorisk och social arbetsmiljö innebär. Många av deltagarna saknade möjligheten att vidareutbildas i ämnet. Samtliga deltagare upplevde dock ett bra stöd från sin chef i arbetsmiljöarbetet. Rutinerna för att utföra riskbedömningar såg annorlunda ut mellan deltagarna men den gemensamma faktorn var att de främst utfördes inför planerade förändringar i verksamheten eller när det redan hade hänt något.  Slutsats: Resultatet visar att det finns brister i teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter hos första linjens chefer på akutmottagningar om vad organisatorisk och social arbetsmiljö är och hur den riskbedöms. Det finns ett ökat behov av mer utbildning och praktisk övning hur de olika delarna inom organisatorisk och social arbetsmiljö kan riskbedömas med hjälp av olika verktyg. / Author: Lizette Janesten Title: “A description about the knowledge regarding risk assessment of organizational and social work environments. An interview study with first line managers working at emergency departments in the health care sector”. Course: Master thesis in Occupational Health Sciences, 30 credits University: University of Gävle Aim: The aim of the study is to investigate what theoretical knowledge and practical experience first-line managers working at emergency departments in the health care sector have about risk assessment of organizational and social work environments. Method: A qualitative method was used in this study with an inductive approach. To collect information ten semi-structured interviews were conducted on managers who work at an emergency department in different hospitals in Sweden. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis. Findings: Analysis of results resulted in three main categories and eight subcategories. The result showed that there was a varied knowledge and understanding of what risk assessment of the organizational and social work environment entails. Many of the participants lacked the opportunity to continue their education in this area. However, all participants experienced good support from their manager to handle the work environment. The routines for carrying out risk assessments looked different between the participants, but the common factor was that they were mainly carried out before planned changes in the business or when something had already happened. Conclusion: The results show that there are deficiencies in theoretical knowledge and practical experience among first-line managers in emergency departments about what organizational and social work environment is and how it can be risk assessed. There is an increased need for more training and practical practice in how the different parts of the organizational and social work environment can be risk assessed using different tools.