Internationellt sett är amningsfrekvensen i dagens Sverige hög, men har minskat något senaste åren. Studier visar att inställningen till amning är positiv, men att kvinnor upplever svårigheter i samband med amning samt en brist på information och stöd. Syftet med fördjupningsarbetet var att belysa gravida kvinnors tankar om amning, amningsinformation och stöd. Studien genomfördes med kvalitativ ansats, där data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med 18 gravida kvinnor hösten 2012. Data bearbetades med innehållsanalys. Analysen gav ett övergripande tema; Balans mellan förväntningar och svårigheter. Fem kategorier framkom; Att vara medveten om amningens fördelar, Att vara medveten om svårigheter med amning, Att planera för sin kommande amning, Att påverkas av sin omgivning och Att ha förväntningar på stöd inför kommande amning. Resultatet visade att gravida kvinnor var medvetna om amningens fördelar och svårigheter, omgivningen påverkade deras tankar och kvinnorna ansåg ofta att amningen ”löser sig naturligt”. Tydligast framkom kvinnors känsla av bristande kunskap om amningsproblem och en önskan att få amningsinformation sent i graviditet. Amningsinformation som ges under graviditet bör vara varierad, innehållsrik och förbereda föräldrarna på att amning kan vara påfrestande. Det är viktigt att involvera partnern i information och förberedelser för amning.   Nyckelord: amning, graviditet, amningsstöd, amningsinformation, amningsproblem / Internationally, the frequency of breastfeeding in today`s Sweden is high, but has declined somewhat in recent years. Studies showed that attitudes to breastfeeding were positive, but the difficulties associated with breastfeeding and lack of information and support also emerged. The aim of this master essay was to examine pregnant women`s thoughts about breastfeeding, breastfeeding information and support. The study was conducted with a qualitative approach and, data was collected through focus group interviews with 18 pregnant women in autumn 2012. Data was analysed with a qualitative content analysis. The analysis yielded an overall theme; Balance between individual expectations and difficulties. Five categories emerged; Being aware of breastfeeding benefits, Being aware of the difficulties of breastfeeding, To plan for their next lactation, To be influenced by their surroundings and To have expectations of support for the next lactation. The result showed that pregnant women were aware of breastfeeding benefits and difficulties, that environment affected their thoughts, and that the women often felt that breastfeeding “dissolves naturally”, The results revealed most clearly women`s perceived lack of knowledge about breastfeeding problems and a desire to get breastfeeding information late in the pregnancy. Breastfeeding information given during pregnancy should be varied and, extensive and prepare parents that breastfeeding can be stressful. It is important to involve the partner in information and preparation for breastfeeding.

Inom barnmorskans arbetsområden vårdas gravida och barnafödande kvinnor med utvecklingsstörning. Syfte: att undersöka svenska barnmorskors uppfattningar om vården under graviditet och förlossning för kvinnor med utvecklingsstörning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av svar från öppna frågor. Frågeenkäten sändes till 600 slumpmässigt utvalda barnmorskor inom mödravården (n=300) och förlossningsvården (n=300). Total svarsfrekvens var 62,5 %. Huvudresultat: Analysarbetet ledde fram till tio kategorier. Tre kategorier dominerade i form av antal svar, dessa var kommunikation, information och planering. Kommunikation och information var dominerande för både barnmorskemottagning och förlossning. Vilket tyder på att barnmorskor anser att dessa är viktiga redskap i vården av kvinnor med utvecklingsstörning. På barnmorskemottagning ansåg barnmorskorna dessutom att planering av vården var viktig och förlossningsbarnmorskorna ansåg att en stor vikt bör läggas vid bemötande samt att kontrollera och följa upp olika händelser under förlossning. Slutsats: Planering, kommunikation, information och bemötande är det som barnmorskor anser som viktigast i vården av kvinnor med utvecklingsstörning.

Mycket pekar på att det finns en brist hos många svenska unga kvinnor vad gäller kunskap om fertilitet och reproduktion. Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal om en Reproduktiv Livsplan och för att ge hälsoförebyggande information inför en eventuell graviditet. Syfte: Studiens syfte var att genomföra en pilotstudie beträffande implementering av en Reproduktiv Livsplan i svensk vårdkontext. Ett andra syfte var att testa ett instrument och proceduren inför kommande forskningsprojekt samt att utvärdera dess effekt. Metod: Föreliggande studie hade en kvantitativ ansats och hade designats som en randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Totalt deltog 75 unga kvinnor i tre grupper; interventionsgruppen (IG), kontrollgrupp 1 (CG1) och kontrollgrupp 2 (CG2). Data samlades in via enkäter vid baslinje och telefonintervju vid uppföljning. Av de 75 kvinnorna var det 70 som fullföljde studien. Resultat: Få kvinnor uppgav att de tidigare hade funderat speciellt mycket på frågor kring fertilitet. Kunskapen om reproduktion och fertilitet var jämn mellan grupperna vid baslinjemätningen. Vid uppföljningen visade resultaten en kunskapsökning bland den tredjedel av kvinnorna som tagit del av interventionen. Det mest utmärkande fyndet var att flertalet av kvinnorna i interventionsgruppen var ganska eller mycket positiva till att barnmorskan frågade dem om deras Reproduktiva Livsplan. Alla kvinnorna svarade att det var ganska eller mycket sannolikt att de skulle vända sig till sin barnmorska om de hade fler frågor angående fertilitet. Flertalet ansåg att vårdpersonal borde ha som rutin att diskutera frågor om en Reproduktiv Livsplan. Slutsats: Det finns ett behov av att formulera ett evidensbaserat redskap för barnmorskor att använda sig av i samtal med unga kvinnor vad gäller deras Reproduktiva Livsplan och för att informera om hälsoförebyggande faktorer inför en graviditet. Genomförbarheten för denna studie var god och materialet väl lämpat för syftet, därmed kan det även rekommenderas för kommande forskning. Ytterligare visade det sig även att kvinnorna som deltog i interventionen ställde sig positiva till samtalet med barnmorskan om en reproduktiv livsplan. / Research indicates that there is a shortage among Swedish young women in terms of knowledge about fertility and reproduction. There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversation about a Reproductive Life Plan and to provide information about health prevention before a possible pregnancy. Objective: The aim of this study was to conduct a pilot study on the implementation of a Reproductive Life Plan in a Swedish caring context. A second aim was to test the instrument and procedure for future research projects and to evaluate its effect. Method: The present study had a quantitative approach and was designed as a randomized controlled intervention study. In total, 75 young women participated in three groups; intervention group (IG), control group 1 (CG1) and control group 2 (CG2). Data were collected via questionnaires at baseline and at follow-up by telephone interview. Out of the 75 women, 70 completed the study. Results: Few women reported that they had previously thought much about issues surrounding fertility. The knowledge of reproduction and fertility was similar between the groups at baseline. At follow-up there was a knowledge increase among the third of the women who took part of the intervention. The most striking finding was that most of the women in the intervention group were somewhat or very positive about the midwife asking them about their Reproductive Life Plan. All the women replied that it was somewhat or very likely that they would turn to their midwife if they had more questions about fertility. The majority felt that healthcare professionals should routinely discuss issues of a Reproductive Life Plan. Conclusion: There is a need to formulate an evidence-based tool for midwives to use in conversations with young women in terms of their Reproductive Life Plan and to provide information on health prevention factors before pregnancy. The feasibility of this study was good, and the material well suited for the purpose, thus it can be recommended for future research. Furthermore the results also showed that the women that participated in the intervention where positive to the talk they had with the midwife concerning the reproductive life plan.

The subject of this bachelor thesis is discrimination and unfair treatment in the employment process where employers discriminate against job applicants. The purpose of this study and research questions is to investigate and clarify the legal protection available against discrimination and unfair treatment of pregnant women and persons on parental leave during the employment process and how this protection differs between men and women. This thesis highlights the Swedish law and EU law regarding discrimination and unfair treatment of individuals. The concept of discrimination and its requisites will be accounted for and exemplified by case law. This statement will be analyzed along with the relevant case law of the EU-court and the Labor-court. Even the EU-directive and the Swedish law will be elucidated and analyzed. Other possible reasons why employers might be negative towards hiring those who are pregnant or intend to take parental leave will be highlighted because it can provide an explanation of why especially pregnant women are discriminated against in the hiring process.   The analysis shows that women have a greater legal protection against discrimination and disadvantaged than men in the hiring process. I have not found any case law concerning men who felt discriminated against during the recruitment process, but it does not mean that men also feel a fear of being discriminated against and treated unfairly. However, there is much more case law in which women felt discriminated against in the hiring process and where trial periods interrupted when the woman informed that she is pregnant. This is thus an important issue to highlight because it can help both men and women who avoid having children and family because there is a fear of being discriminated against and disadvantaged in the employment process. / Ämnet för min kandidatuppsats är diskriminering och missgynnande behandling vid anställningsförfarandet där arbetsgivare diskriminerar arbetssökande. Uppsatsens syfte och frågeställningar är att utreda och klargöra vilket rättsligt skydd som finns mot diskriminering och missgynnande behandling av gravida och föräldralediga personer vid anställningsförfarandet, samt hur detta skydd skiljer sig mellan män och kvinnor. Uppsatsen belyser den svenska rätten och EU-rätten gällande diskriminering och missgynnande behandling av individer. Diskrimineringsbegreppet och dess rekvisit kommer redogöras samt exemplifieras genom rättspraxis. Denna redogörelse kommer att analyseras tillsammans med relevant rättspraxis från EU-domstolen och Arbetsdomstolen. Även EU-rättens direktiv och den svenska rätten kommer belysas och analyseras. Andra tänkbara orsaker till att arbetsgivare kan vara negativt inställda till att anställa de som är gravida eller avser vara föräldralediga kommer belysas eftersom det kan ge en förklaring till varför framförallt gravida kvinnor blir diskriminerade vid anställningsförfarandet.   I analysen framkommer det att kvinnor har ett större rättsligt skydd mot diskriminering och missgynnande än vad män har i anställningsförfarandet. Jag har inte hittat någon rättspraxis som berör män som känt sig diskriminerade vid anställningsförfarandet, men det innebär inte att även män kan känna rädsla för att bli diskriminerad och missgynnad. Däremot finns det betydligt mer rättspraxis där kvinnor känt sig diskriminerade i anställningsförfarandet och där provanställningar avbrutits när kvinnan har berättat att hon är gravid. Detta är med andra ord ett viktigt ämne att belysa eftersom det kan bidra till att både män och kvinnor undviker att skaffa barn och familj eftersom det finns en rädsla att bli diskriminerad och missgynnad vid anställningsförfarandet.

Bakgrund: Social media tillhörde den vardagliga rutinen för många. Gravida använde internet som den största informationskällan. Kvinnans självkänsla lyftes vid en positiv bekräftelse. Genom att de gravida fick ett socialt stöd och fick höra andras berättelser om deras erfarenheter och upplevelser fick de tröst och bekräftelse, ett sätt att finna välbefinnande.   Syfte: Att beskriva gravidas erfarenheter och användning av social media, samt se om det finns ett samband mellan självkänsla och välbefinnande.  Metod: Studien gjordes med en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning. Enkätinsamlingen gjordes med hjälp av Mödrahälsovården (MHV) i Kalmar Län. Totalt ingick 161 gravida kvinnor. Resultatet analyserades med hjälp av SPSS. För att se skillnader gjordes Pearson Chi-square test. En linjär regressionsanalys gjordes för att analysera samband.   Resultat: Social media var en daglig rutin för de gravida, totalt av de som använde social media loggade 92.2% av dem in minst en gång per dag. Den yngre åldersgruppen använde social media i större utsträckning än den äldre åldersgruppen. Hälften av de yngre loggade in på social media varje gång de tittade på sin smartphone eller dator och 29.6% av de äldre. Inga av grupperna lyfter fram något specifikt som deras syfte med statusuppdateringar vad det gällde att få bekräftelse, stöd, uttrycka sina tankar eller känslor kring graviditeten. Resultatet visade att gravida som hade lägre känsla av välbefinnande spenderade mer tid på social media.  Slutsats: Det visade sig att logga in på social media hade blivit en daglig rutin för de gravida. Däremot framkom det inte något tydligt syfte med statusuppdatering eller användningsområde av social media. Vi såg att det fanns ett samband mellan hur många minuter de gravida använde social media och välbefinnande. / Background: For many women, social media is a part of the daily routine. They use the Internet as their primary source of information. The self-esteem is strengthened by a positive afformation. Pregnant women find consolation and affirmation in listening to experiences from others, as a way to well-being.  Purpose: To discribe the experience and usage of social media among pregnant women, and to see if there is a correlation between self-esteem and well-being.  Method: The study is a quantitative attempt based on a survey. The survey was conducted with assistance from the maternity welfare (MHV) in Kalmar county. A total of 161 pregnant women responded. To illustrate discrepancies, a Pearson Chi-square test was used. A linear regression analysis was preformed to analyze correlations.  Results: Social media is a daily routine for pregnant women. Of the women using social media, 92.2% logged on at least once a day. In the youngest age group social media was used to a larger extent than in the older age group. Half of the younger women logged on to social media platforms every time they checked their smartphone or computer, 29.6% of the older women. None of the age groups stated a specific motive for status updates, such as receiving affirmation and support or to express concerns and fellings about the pregnancy. The result indicates that pregnant women with a low sence of well-being spend more time on social media.  Conclusions: The results indicate that logging on to social platforms has become a daily routine for pregnant women. On the other hand no clear motive for status updates or the use of social media could be proven. We found that the amount of time, measured in minutes, spent on social media correlates to the well-beeing of pregnant women.

Introduktion: 1,2 miljoner människor lever med HIV/AIDS i Etiopien, men med rätt åtgärder kan en gravid, HIV-positiv kvinna minska risken för att smitta sitt barn till under 5 %. Trots detta upplever en majoritet av HIV-positiva patienter stigma från sjukvårdspersonal som kan leda till en minskad livskvalitet. Vårdpersonalens förståelse av stigma och kunskap om HIV är nödvändig för att utveckla strategier för att minska denna stigmatisering. Syfte: Syftet med studien var att undersöka HIV-positiva kvinnors upplevelser av stigmatisering från vårdpersonal under graviditet och förlossning i Addis Ababa, Etiopien. Metod: En deskriptiv studie med kvalitativ ansats användes. Sju HIV-positiva kvinnor som har mottagit mödravård i Addis Ababa, Etiopien, deltog med hjälp av bekvämlighet urval. Travelbees omvårdnadteori och en kognitiv modell av AIDS-relaterad stigma användes som teoretisk ram. Strukturerade intervjufrågor användes och data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien har tre kategorier; Negativa reaktioner från vårdpersonal, Ingen känsla av stigma och Utbildning från vårdpersonal till kvinnorna. Majoriteten av deltagarna hade upplevt en händelse av HIV-relaterat stigma från vårdpersonal. Detta genom att bland annat känna sig annorlunda bemött på grund av sin diagnos eller genom att ha upplevt hur vårdpersonalen var överdrivet rädda för att bli smittade. Resultatet visar också att det finns vårdpersonal som utövar en vård utan stigmatisering samt att utbildning gavs till samtliga kvinnor från vårdpersonalen angående hur HIV smittas och dess medicinering. Slutsats: Stigmatisering från vårdpersonal förekommer bland HIV-positiva kvinnor. Sjuksköterskan har ett ansvar för att minska stigmatisering genom att utöva en omvårdnad där kvinnorna känner sig lika behandlad och respekterad. Förbättring behövs där vårdpersonal utvecklar sin förståelse av stigmatisering och av hur ett stigmatiserande beteende inom vården kan undvikas. / Introduction: 1.2 million people live with HIV/AIDS in Ethiopia, but with correct interventions a HIV positive pregnant woman can reduce the risk of infecting her baby to below 5 %. Nevertheless, a majority of HIV positive patients experience stigma from healthcare professionals, which can lead to a reduced life quality. Healthcare professionals’ understanding of stigma and knowledge about HIV is necessary in order to develop strategies to reduce this stigma. Purpose: The purpose of the study was to investigate HIV positive women's experience of stigma from healthcare professionals during pregnancy and childbirth in Addis Ababa, Ethiopia. Method: A descriptive study with a qualitative method was used. Seven HIV positive women who had received maternity care in Addis Ababa, Ethiopia participated and were chosen through a convenience sample. Structured interview questions were used and data were analyzed by using qualitative content analysis. Travelbeés theory of care and cognitive model of AIDS-related stigmatization were used as theoretical framework. Results: Three categories were identified in this study: Negative reactions from health care professionals, Non-presence of stigma and Education from healthcare professionals. The majority of the participants had experienced an event of HIV- related stigma from healthcare professionals. These HIV positive women felt as if they were treated differently because of their diagnosis and they experienced the professionals’ fear of becoming infected. However some of the HIV positive women who were interviewed felt they had also experienced situations where no stigmatization was shown by healthcare professionals. All the woman who were interviewed had received information about the HIV virus, how it´s spread and what medication is used as treatment. Conclusion: Stigma from healthcare professionals among HIV positive woman exists. Health care professionals have a responsibility to reduce stigma by providing care that gives women the sense of being equally treated and respected. Improvements are needed in the education of healthcare professionals so that they can develop an understanding of stigma as well as an understanding of how their own stigmatizing behavior can be reduced when caring for HIV positive women.

Surrogacy is an arrangement in which a woman carries, delivers, and then relinquishes a baby to commissioning parents. The arrangement challenges traditional norms and definitions of reproduction, pregnancy and motherhood, and at the same time raises difficult ethical, philosophical and social questions. There is currently an ongoing debate in Sweden, where all forms of surrogacy is illegal. The debate is polemical and harsh, with advocates arguing that surrogacy is defensible on the basis of individual rights and women's right to choose over their own bodies, and those in opposition are convinced on an intersectional basis that women are being used and exposed on the market of surrogacy.The purpose of this study is to investigate the debate on surrogacy in the Swedish context. Using qualitative text analysis, the study aims to increase understanding about the debate over surrogacy by analyzing texts published in Swedish press during 2010-2013. I have analyzed the advocating arguments as well as the oppositional arguments constructing the ongoing debate of surrogacy with a focus on the transnational relations and the discrepancy between the views on altruistic and commercial forms of surrogacy.The findings indicate that surrogacy is in general seen as either a win-win situation or exploitation and confirms earlier intersectional postcolonial research that centers on surrogacy, which highlights a general tendency to not acknowledge the dimensions and intersections of gender, class, race, and ethnicity. This is crucial especially concerning surrogacy is such a transnational phenomenon, where for example (white) Swedes longing for babies go to India and through an Indian surrogate mother become parents. The study shows that the debate is somewhat a minefield, and while being polemical the debate is also very complex.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 7 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 6 uppsatser.