OBJETIVO: Determinar la relación que existe entre el nivel de conocimiento y las prácticas sobre la técnica del autoexamen de mama en usuarias de edad fértil que acuden al Hospital Nacional Docente Madre-Niño San Bartolomé durante el periodo de enero a febrero del año 2016. METODOLOGÍA: El estudio fue de tipo observacional, con diseño descriptivocorrelacional y de corte transversal. Se trabajó con una muestra de 113 mujeres en edad fértil que acuden a consulta de planificación familiar del Hospital Nacional Docente Madre-Niño San Bartolomé durante el periodo de enero a febrero del año 2016. Para el análisis descriptivo se utilizaron frecuencias absolutas y relativas y medidas de tendencia central. Para establecer la relación entre las variables se utilizó la prueba chi cuadrado, el cual se consideró significativo cuando el valor de “p” era menor a 0.05. RESULTADOS: El nivel de conocimiento sobre la técnica de autoexamen de mama en las usuarias en edad fértil fue “Alto” en el 38.9% y “Medio” en el 36.3%. El 81.4% de las usuarias tuvo prácticas inadecuadas de autoexamen mamario y solo un 18.6% prácticas adecuadas. Se observaron diferencias porcentuales significativas entre el nivel de conocimiento alto y las prácticas de autoexamen mamario (p=0.001) y el nivel de conocimiento bajo y las prácticas de autoexamen mamario (p=0.019). CONCLUSIÓN: Existe relación entre el nivel de conocimiento y las prácticas sobre la técnica del autoexamen de mama en usuarias de edad fértil que acuden al Hospital Nacional Docente Madre-Niño San Bartolomé durante el periodo de enero a febrero del año 2016. PALABRAS CLAVES: Nivel de Conocimiento, prácticas, técnica, autoexamen de mama, edad fértil. / --- OBJECTIVE: To determine the relationship between the level of knowledge and practices on breast self-examination technique in users of childbearing age who attend the National Teaching Hospital Saint Bartholomew Mother-Child during the period from January to February 2016. METHODOLOGY: The study was observational, descriptive-correlational design with cross sectional. We worked with a sample of 113 women of childbearing age who comes to family planning consultation National Teaching Hospital Mother-Child St. Bartholomew during the period from January to February 2016. For the descriptive analysis of absolute and relative frequencies and measures were used of central tendency. The chi-square test was used, which was considered significant when the value of "p" was less than 0.05 to establish the relationship between the variables. RESULTS: The level of knowledge about breast self-examination technique in users of childbearing age was "high" at 38.9% and "Medium" at 36.3%. 81.4% of users had inadequate practice of breast self-examination and only 18.6% good practices. significant percentage differences between high-level knowledge and practice breast self-examination (p = 0.001) and low level of knowledge and practice of breast self-examination (p = 0.019) they were observed. CONCLUSIONS: There is a relationship between the level of knowledge and practices on breast self-examination technique in users of childbearing age who attend the National Teaching Hospital Saint Bartholomew Mother-Child during the period from January to February 2016. KEYWORDS: Level of knowledge, practical, technical, breast self-examination, childbearing age.

Bakgrund: En hysterektomi innebär att kvinnans livmoder opereras bort. Indikationer är exempelvis stora blödningar och cancer. Kvinnan befinner sig i fertil ålder från det att hon fått sin första menstruation till den upphör. Operationen medför att kvinnan inte längre är fertil. Efter operationen är kvinnan inlagd på sjukhuset där sjuksköterskan har ansvaret för omvårdnaden och efter någon dag får hon åka hem. Sjuksköterskor kan möta kvinnor som genomgått en hysterektomi i sitt arbete, därför kan de vara viktigt att ha kunskap om deras erfarenheter. Syfte: Att belysa erfarenheter efter en hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: En allmän litteraturöversikt, med strukturerade blocksökningar i tre databaser som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades sex kategorier: “en förlust av kvinnligheten”, “en förlust över att inte längre vara fertil”, “trauma efter en akut genomförd operation”, “förbättrat välmående efter upphörda symtom”, “acceptans av operationens förändring av livet” och “tacksamma över livet och personalens hjälp”. Diskussion: Metoden diskuteras utifrån tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. De centrala fynden “en förlust av kvinnligheten” och “en förlust av fertiliteten” påvisar lidande vilket kopplas till en lidandeteori. “Tacksamhet över personalens hjälp” kopplas till teorin om caring-uncaring. Mer forskning och utbildning inom ämnet behövs för att patientgruppen ska mötas med kunskap och professionalitet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns omvårdnadsåtgärder för sjuksköterskor/barnmorskor att medverka till en minskning av alkoholexponerade graviditeter för fertila och gravida kvinnor. Goodmans systematiska metod användes för den metodologiska processen. Tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar att det finns evidens för att kort intervention för fertila kvinnor med inslag av motiverande samtal har en signifikant reducerande effekt på alkoholkonsumtionen och ökar användningen av effektivt preventivmedel. Dessutom visar resultatet att kort intervention för gravida kvinnor med motiverande samtal är effektivt för kvinnorna att avstå eller signifikant reducera alkoholkonsumtionen. Forskning behövs inom detta område för att pröva generaliserbarheten och tillämpbarheten för svenska förhållanden. / The aim of this literature review was to examine if there were nursing interventions for nurses/midwives to use for fertile and pregnant women to achieve a reduction of alcohol exposed pregnancies. Goodman’s systematic method was used for the methodological process. Ten scientific articles were reviewed. The results show evidence that brief intervention for fertile women with elements of motivational interview produce a significant reduction of alcohol consumption and increase the use of effective contraception. The results also show that brief intervention for pregnant women, with elements of motivational interview, is proved to be efficient so that they abstain or significantly reduce their alcohol consumption. Further research is needed in this area to test the generalizability and application to Swedish circumstances.

Bakgrund: Hysterektomi innebär att hela eller delar av kvinnans livmoder avlägsnas genom operation. År 2022 genomfördes 6515 hysterektomier i Sverige. Kvinnans kropp påverkas till följd av hysterektomin genom exempelvis infertilitet, vilket gör beslutet att genomgå en operation komplext. Tidigare studier har visat att fertila kvinnor upplever mer negativa känslor än infertila kvinnor inför en hysterektomi. Med kvinnornas livsvärld som utgångspunkt kan detta bidra till ökad kunskap om upplevelserna. Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelser efter hysterektomi hos kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturstudien innefattar tio artiklar. Sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. De artiklar som svarade på syftet granskades och analyserades sedan genom en integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudkategorier; den förändrade kroppen väcker känslor, varierande känslor i relationer och samliv och ett nytt liv utan hinder. Dessa huvudkategorier bestod i sin tur av sammanlagt sju underkategorier. Resultatet visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser gällande samlivet, relationer, infertilitet, klimakteriet och känslan av kvinnlighet. Det visade även positiva upplevelser i form av ökad frihet och en upplevelse av att ha fått en andra chans till livet. Slutsats: Skillnaderna i upplevelserna grundade sig i vilket livsskede kvinnorna befann sig i. Resultatet av litteraturstudien kan ge en ökad kunskap kring upplevelser hos fertila kvinnor efter hysterektomi. Kunskapen tillsammans med livsvärldsperspektivet kan möjliggöra att kvinnorna får det individanpassade stöd och omvårdnad de behöver efter en hysterektomi.

The timing and kinematics of terrane accretion and translation on the Paleozoic margin of Gondwana remains contentious. Multiple models exist for the accretion of the MARA and Precordillera terranes, but deviate in timing and kinematics of accretion, the nature of involved terranes, Laurentian versus Gondwanan origin, and the extent of translation along the margin. The Valle Fertil Fault Zone (VFFZ) marks the suture zone between the Pampean margin and the MARA terrane, which was accreted and translated via thrusting or transpression between 515-400 Ma. The VFFZ projects northward to the Sierra de Maz region, which is transected by ductile shear zones that lie along strike with the boundary and separate assemblages with varied magmatic and metamorphic history. Sierra de Maz is underlain by Mesoproterozoic-Neoproterozoic igneous and metamorphic units assigned to the MARA terrane, known as the Maz and El Taco Complexes, which are juxtaposed with El Zaino Complex, a clastic assemblage that has a simple metamorphic history. Ramaditas lies to the east of the main sierra, and is comprised of granulite facies units with poorly constrained origin. Characterization of Sierra de Maz and Ramaditas involved U/Pb analysis of 17 igneous zircon and 2 in-situ titanite samples by SHRIMP-RG methods, 6 igneous zircon and 8 detrital zircon samples by LA-ICP-MS methods, and trace element analyses of selected samples. Microstructural analyses and Ti-in-Zr geothermometry were used to analyze the timing of metamorphic conditions and kinematics. This collaborative study was performed in conjunction with petrologic analysis, geochronologic analyses of Lu/Hf garnet and Ar/Ar suites, and detailed structural analyses executed by two M.S. students from Western Washington University and University of California-Davis. The U/Pb data suggests that the Proterozoic basement and Maz Shear Zone experienced widespread metamorphism and deformation from ca. 430 to 420 Ma in the Maz and El Zaino Complexes, and from ca. 430-460 Ma in the Taco Complex and Ramaditas. Metamorphic assemblages and kinematic indicators suggest this took place at granulite to greenschist facies conditions in a sinistral transpressional regime, with localized dextral slip. The magmatic and metamorphic history is similar to that observed west of the VFFZ to the south, suggesting that Sierra de Maz records a complex late Ordovician to early Devonian history of convergence and translation of the MARA terrane along the Pampean margin.

Bakgrund: Bröstcancer utgör idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och resterande världen. När kvinnor i fertil ålder insjuknar i bröstcancer är det viktigt för vårdgivaren att försöka finna förståelse för det komplexa skede i livet hon befinner sig i. Syfte: Syftet var att beskriva fertila kvinnors erfarenheter i mötet med sjukvården efter en bröstcancerdiagnos. Metod: En kvalitativ innehållsanalys har genomförts, baserad på sex bloggar. Den insamlade datan bestod av bloggar författade av fertila kvinnor med bröstcancer. Den huvudsakliga meningen med en kvalitativ innehållsanalys är att genom personliga texter erhålla medkänsla för en människas livsvärld. Resultat: Totalt hittades fyra kategorier; Integritet, Vill bli sedd, Bristande förtroende och Engagemang. Två av kategorierna delades in i subkategorier. Slutsats: Kvinnorna utmålade specifikt läkare gällande bemötanden som rörde en sårad integritet och känslan av att vara utlämnad. Alla kvinnorna ville ta del av ett möte som byggde på tillit och förtroende för vårdgivaren. Genom att vårdgivaren bekräftade kvinnan och visade förståelse för hennes upplevelser uppnåddes detta. Klinisk betydelse: Hur bröstcancer kan upplevas ur ett patientperspektiv är viktigt för vårdgivare att ta del av. Kunskap om kvinnornas erfarenheter kan fås genom bloggar vilket förhoppningsvis leder till ökad förståelse för vad patienten genomgår och förbättrad omvårdnad i framtiden. / Background: Breast cancer is currently the most common cancer among women in both Sweden and the rest of the world. When fertile women suffer from breast cancer, it is of utmost importance for the caregiver to seek understanding of the stage of life where she appears. Aim: This study aims to describe fertile women's experiences in the encounter with health care after a breast cancer diagnosis. Method: A qualitative content analysis based on six blogs. The collected data consisted of blogs written by reproductive women with breast cancer. The main purpose of a qualitative content analysis is to gain understanding of a person's inner thoughts and feelings through personal texts. Results: Four categories were found: Integrity, Want to be seen, Lack of trust and Commitment. Two of the categories were divided into subcategories. Conclusion: When the women described the negative aspects of the meeting with health care particularly doctors accounted for responses that were considered inadequate. All the women wanted to be a part of an encounter based on trust and faith in the caregiver. When the caregiver confirmed the woman and showed understanding of her experiences, this was achieved. Clinical significance: How breast cancer can be experienced from a patient perspective is important for caregivers to be aware of. The knowledge about their experiences, by using blogs, can hopefully lead to greater understanding of what the patient undergoes and hence an improved nursing in the future.

Hysterektomi är det vanligaste gynekologiska ingreppet som utförs på kvinnor världen över. Att operera bort det reproduktiva organet kan ha en stor påverkan på välbefinnandet hos kvinnor som genomgår ingreppet i fertil ålder. Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att genomgå en hysterektomi i fertil ålder. En allmän litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar genomfördes. Resultatet redovisas genom fem teman: Bristande information och kunskap, Att fatta beslutet, Nytt perspektiv på sexualitet och kvinnlighet, Förlust av fertilitet samt Stöd från partner efter ingreppet. I resultatet framkom kvinnors okunskap kring hysterektomi samt upplevelsen av vårdens bristfälliga informationsöverföring. Inför beslutet var det många av kvinnorna som led av så svåra symtom innan operationen att hysterektomi var en självklar utväg för en bättre livskvalitet. Upplevelsen av sexualitet och kvinnlighet var en subjektiv och individuell påföljd av operationen där kvinnor påverkades antingen negativt eller positivt. Förlusten av livmodern påverkade kvinnorna på olika sätt beroende på inställning till reproduktion. Partnerns stöd visade sig vara betydelsefullt för både kvinnans psykologiska välbefinnande och postoperativ återhämtning. Litteraturstudien bidrar till en ökad förståelse om de hysterektomerade kvinnornas erfarenheter i fertil ålder. För att optimera omvårdnaden av dessa patienter krävs förbättringar kring informationsöverföring samt uppföljning av kvinnans välbefinnande. / Hysterectomy is the most common gynecological surgery performed on women worldwide. Removing the reproductive organ while in a fertile age, can have a great influence on women’s wellbeing. The aim of this study was to illustrate women’s experiences of undergoing a hysterectomy while in a fertile age. A general literature study was conducted based on eight qualitative articles. The result is presented by five themes: Lack of information and knowledge, Decision-making, Sexuality and femininity in a new perspective, Loss of fertility and Support from partner after surgery. The result showed women’s ignorance about hysterectomy and the experience of inadequate information transfer within health care. Many women suffered from severe symptoms which made hysterectomy an obvious choice for a better quality of life. The experience of sexuality and femininity had a subjective and individual outcome after the surgery where all women were affected either negatively or positively. The experience of losing the uterus varied among the women, depending on attitude towards reproduction. This literature study contributes to an increased comprehension of the hysterectomized women’s experiences while in a fertile age. Information transfer and follow-ups regarding women’s well-being is in need to be improved to optimize the care of these patients.

Bakgrund   Bröstcancer är den vanligaste cancerformen globalt, men en minoritet av de som drabbas är kvinnor i ett fertilt åldersspann. En bröstcancerdiagnos inom detta åldersspann är dock ofta sammankopplat med en sämre prognos på grund av sen upptäckt samt högre risk för invasiv cancer. Det finns en mängd olika behandlingsformer som kan leda till biverkningar såsom förtida klimakterium, fertilitetspåverkan och påverkan på sexualitet. Sexuell och reproduktiv hälsa är en viktig del i en människas uppfattning av hälsa, och innefattar både fysisk, psykisk, emotionell och social hälsa.  Syfte  Syftet var att belysa kvinnor i fertil ålders upplevelser av sexuell och reproduktiv hälsa efter bröstcancerbehandling. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt av 16 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad dataanalys och granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Resultat Till resultatet formulerades de två huvudkategorierna fysiska och psykiska upplevelser samt sociala och emotionella upplevelser med tillhörande subkategorier sexuell dysfunktion, förändrad kroppsbild och identitet, partnerrelationen och familjeplanering samt informationsbehov och vårdrelationen. Slutsats Sexuell dysfunktion förekommer i stor utsträckning hos kvinnor i fertil ålder efter bröstcancerbehandling tillsammans med upplevelsen av otillräcklig information från hälso- och sjukvården gällande sexuella och reproduktiva besvär, nedsatt fertilitet samt fertilitetsbevarande behandling inför och efter bröstcancerbehandling. Bröstcancer och dess behandling väcker även tankar om kroppsbild, upplevd identitet och framtidssyn gällande familjeplanering. Rutinmässiga frågor bör därför ställas gällande sexuell och reproduktiv hälsa efter behandling för att fånga upp besvär och normalisera samtalet. / Background Breast cancer is the most common form of cancer globally, but only a minority of those affected are women in their reproductive age. However, a breast cancer diagnosis within this age group is often associated with a poorer prognosis due to late detection and a higher risk of invasive cancer. There are various treatment options available that can lead to side effects such as premature menopause, fertility impairment, and impact on sexuality. Sexual and reproductive health is an important aspect of an individual's perceived health, encompassing physical, mental, emotional, and social wellbeing.  Aim The purpose was to illuminate the experiences of sexual and reproductive health among women of reproductive age after breast cancer treatment. Method To answer the purpose, a non-systematic literature review was conducted of 16 scientific articles with both quantitative and qualitative methods. Searches were conducted in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed with an integrative data analysis and reviewed using Sophiahemmet's assessment criteria for quality review. Results The findings resulted in the formulation of the two main categories physical and psychological experiences and social and emotional experiences, along with the associated subcategories sexual dysfunction, altered body image and identity, partner relationship and family planning, as well as information needs and healthcare provider relationship. Conclusions Sexual dysfunction is widely prevalent among women of reproductive age following breast cancer treatment, along with the experience of insufficient information from healthcare providers regarding sexual and reproductive issues, reduced fertility and fertility-preserving treatment before and after breast cancer treatment. Breast cancer and its treatment also evoke thoughts about body image, perceived identity, and future prospects concerning family planning. Routine inquiries should therefore be made regarding sexual and reproductive health after treatment to identify issues and normalise the conversation.