No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

Bakgrund Tidig fosterdiagnostik är en undersökning med syfte att upptäcka eventuella kromosomavvikelser i fostret. Föräldrar kan komma att ställas inför flera svåra val under graviditeten. För att göra ett informerat val avseende tidig fosterdiagnostik krävs god information till de blivande föräldrarna från vårdgivaren. Syfte I denna studie undersöks om paret är överens eller inte avseende informerat val och huruvida det påverkar kvinnans graviditetsrelaterade oro, beslutskonflikt, nöjdhet med informationssamtalet samt om det påverkar hennes beslut att göra tidig fosterdiagnostik.Metod Femtiotre kvinnor, tidigt in i sin graviditet, deltog i studien. Kvinnorna delades upp i två grupper, där den ena var överens med sin partner avseende informerat val och den andra inte. Kvinnorna svarade på en enkät som innehöll tre skalor om oro, nöjdhet och beslutskonflikt. Poängen som de två grupperna fick på skalorna jämfördes med varandra med hjälp av T-test.Resultat Ingen signifikant skillnad hittades mellan kvinnor som är överens och de som inte är överens inom områdena graviditetsrelaterad oro, beslutskonflikt och nöjdhet med informationen. En skillnad syntes i den instrumentella kategorin i nöjdhet med informationssamtalet. Kvinnor som är överens med sin partner, avseende informerat val, gör KUB i större utsträckning än kvinnor som inte är överens med sin partner.Slutsats Kvinnor som överens med sin partner avseende informerat val genomgår tidig fosterdiagnostik i högre grad än de som inte var överens med sin partner. Kvinnor som är överens med sin partner är mer nöjda med den instrumentella delen av informationsmötet om tidig fosterdiagnostik. / Background Early prenatal diagnosis is a examination to detect any chromosome abnormalities in the fetus. Parents may be faced with many difficult choices during a pregnancy. In order to make an informed choice regarding early prenatal diagnosis requires good information to the parents. Method Fifty-three women early in their pregnancy participated in the study. The women were divided into two groups , one of which was in agreement with their partners regarding informed choice and the other was not. The women answered a questionnaire which included three scales about worry, decisional conflict and satisfaction. The sum of the scales that the two groups got were compared to detect any differences using t-tests. Results No significant difference was found between the women who agree and those who disagree in the areas of pregnancy-related anxiety, decision conflict and satisfaction. However, a correlation could be seen between the groups and how clearly the information was given, how reassuring midwife/doctor where and to what extent they felt they were helped to take an informed decision.The results also showed that women of a couple who agree with her partner, regarding informed choice, do KUB greater extent than women who do not agree with their partner.Conclusion The women who agreed with their partner regarding informed choice underwent early prenatal screening in a greater degree than those who did not agree with their partner. Women who agree with their partners are more satisfied with the instrumental part of the meeting for early prenatal diagnosis.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

ABSTRACT When parents find out that their expectant child has a deviation or malformation they have to make a decision to terminate or continue the pregnancy. This leads to many different difficult feelings. Parents use different management strategies to process these feelings and the choice they need to make. Information from healthcare professionals is important. The aim of this work was to highlight the parents' experiences of waiting a child with malformations or chromosomal aberrations. The method used was a literature review. Sixteen scientific original articles, published 2000 -2017, were included in the results. Integrative analysis was used. The result showed that women experienced an elevated level of shock, sadness, anxiety, guilt, disappointment and fear. The result revealed four main headings such as perceived feelings, parents' preparation and coping, future thoughts and experiences/experiences in contact with healthcare. It turned out that information should be personalized and this is a challenge for midwives. It also turned out that for several reasons parents choose to end pregnancy or continue it and decide to give birth to the child who has a malformation or aberration. As a conclusion, it emerged that women are undergoing a crisis when it finds that their child have an aberration.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället. / This study concentrates on a debate about prenatal diagnosis and abortion that was discussed in the Swedish medical journal Läkartidningen during the late 1970s. But it’s also a study about a time of historical transformation, about abortion and sterilization policy in 1900s Sweden, and about a line of arguments that never seem to change. It’s a discourse analysis, based on theoretical concepts about authority and it examines how writers of medical science through written formulation and argumentation in Läkartidningen have strived to maintain power relations and gender power structure in society.

This thesis explores the political and ethical response to the development of new medical technology in the 1980s through the governmental commission Utredningen om det ofödda barnet [the commission regarding the unborn child] and its final report Den gravida kvinnan och fostret – två individer: om fosterdiagnostik, om sena aborter: slutbetänkande av Utredningen om det ofödda barnet [The Pregnant Woman and the Foetus – two individuals. On prenatal diagnosis. On late abortions: final report on the commission on the unborn child]. This governmental commission, alongside the late 1980s more broadly, have been described as a conservative backlash and reaction to the feminist movement and the fight for women’s right to their bodies. However, a close reading of the report shows that though it draws controversial connections between abortion, prenatal diagnosis and ability variations, the governmental commission advocated an extension of the law, not a limitation of rights. Through a biopolitical perspective this thesis shows how power was distributed between the state, the society and the individual. Unlike previous research’s polarisation, this thesis’s take on medicalisation shows that medicalisation is not something that necessarily opposes moralisation, but that they can be used to legitimate each other. Finally it discusses what this means for our understanding of the political climate in Sweden during the 1980s and how this changes our perception of what makes a human being.

Lagen om genetisk integritet 2006:351 reglerar villkoren för fosterdiagnostik och innefattar att alla gravida skall erbjudas en allomfattande information om fosterdiagnostik. Fosterdiagnostik innefattar det som benämns som rutinmässig ultraljudsundersökning som är frivillig att väljas av blivande föräldrar som är inskrivna i svensk mödrahälsovård under graviditeten. Informationen om rutinmässigt ultraljud ges vanligtvis av barnmorskor. Flertalet studier visar att blivande föräldrar inte har tillräcklig kunskap om undersökningen för att göra ett informerat val. Syftet med studien är att beskriva vad allomfattande information om rutinmässig ultraljudsundersökning innebär för barnmorskor.Intervjuer genomfördes med tolv barnmorskor som har erfarenhet av att ge information om rutinultraljud. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Innebörden av allomfattande information för barnmorskor är att skapa förutsättningar för att blivande föräldrar ska kunna göra ett informerat val och beskrivs som att medvetandegöra innebörden av undersökningen, undvika inge falsk säkerhet och undvika att skapa oro, identifiera svårigheter i kommunikationen och reflektera över egen kunskapsnivå. Barnmorskors erfarenheter av att ge information till blivande föräldrar skiljer sig åt och deras information saknar utifrån riktlinjer (SFS 2006:351; SBU, 1998; SFOG, 2008) den fullständighet som krävs för att blivande föräldrar ska kunna göra ett informerat val.Att skapa förutsättningar för blivande föräldrar att göra ett informerat val och antingen kunna välja eller avstå från rutinmässig ultraljudsundersökning visar sig vara en komplex arbetsuppgift för barnmorskor inom mödrahälsovården. Resultatet av denna studie kan användas för att diskutera de krav och den hänsyn som barnmorskor har att förhålla sig till, för att kunna ge blivande föräldrar förutsättningar att kunna göra ett informerat val dvs. att välja eller inte välja rutinmässigt ultraljudsundersökning. / Program: Barnmorskeutbildning

Inledning: I Sverige har alla blivande föräldrar rätt till fri mödravård. I stort sett alla kvinnor utnyttjar den förmånen. Barnmorskor vid MVC är ofta den första kontakten som de blivande föräldrarna träffar under graviditeten, och har också huvudansvaret för graviditeten ända fram till barnets födelse. Under de senare åren har mödravården alltmer fokuserat på det ofödda barnets hälsa. Förutom de rutinmässiga undersökningarna och samtalen är barnmorskans uppgift också att ge information kring olika fosterdiagnostiska metoder och genetiska avvikelser som kan upptäckas. Utifrån informationen ska de blivande föräldrarna kunna fatta egna beslut kring fosterdiagnostik, och ofta ta ett snabbt beslut. Det är därför viktigt att den information som ges är tydlig och detaljerad. Barnmorskans information ska göra att man känner sig trygg med de beslut man tar. Den utökade kunskapen, medvetenheten och känsligare tekniken ökar den enskilda förälderns önskan om relevant information och därför ställs högre krav på barnmorskor i rollen som förmedlare av information kring genetik och fosterdiagnostik. Därför är det viktigt att undersöka hur barnmorskorna själva upplever sin kunskapsnivå inom dessa områden, om de själva anser sig ha fått tillräcklig utbildning för att ge denna information till de blivande föräldrarna. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor upplever sin kunskapsnivå och utbildning inom fosterdiagnostik och genetik samt att undersöka vilka behov för utökade resurser inom dessa ämnen barnmorskorna ansågs föreligga. Material och metod: Totalt 200 barnmorskor på MVC, fördelade mellan olika regioner av Sverige, deltog i en enkätundersökning våren 2005. Svarsutfallet var 30 %. Frågeformuläret innehöll 49 frågor med både fasta och öppna svarsalternativ. Formuläret var bearbetat och utformat för denna studie. Resultat: Majoriteten av barnmorskorna ansåg sig ha bristfällig kunskap inom fosterdiagnostik och genetik. Många barnmorskor ansåg sig ha lite, men ej tillräcklig, kunskap kring ultraljud och moderkaks- och fostervattenprov. En fjärdedel av barnmorskorna ansåg sig inte ha någon kunskap alls kring NUPP eller genetik. Barnmorskorna ansåg också att de har fått för lite eller ingen utbildning alls inom dessa områden. Så stor andel som 67 % önskar ytterligare utbildning inom ovanstående ämnen. En liten andel (6 %) anser att det vore bra om några få barnmorskor fick ytterligare utbildning och på så sätt få en ökad kompetens. 11 % av barnmorskor ansåg att det vore bra med personer med specialkompetens, genetiska vägledare, knutna till mödravården, som de kan hänvisa blivande föräldrar till. Konklusion: Denna studie har resulterat i en sammanställning av hur de tillfrågade barnmorskorna vid MVC själva uppfattar sin kompetens och utbildning inom genetik och fosterdiagnostik. Då barnmorskorna själva ansåg sig ha bristfällig kunskap inom fosterdiagnostik och genetik samt ansåg att de fått för lite utbildning inom dessa ämnen bör tillvägagångssättet för genetisk vägledning vid svensk mödravård ses över. Resultaten från denna studie kan ses som ett viktigt underlag för hur genetisk vägledning för blivande föräldrar kan förbättras i Sverige. / Introduction: In Sweden, all pregnant women have the right and access to free antenatal care. A midwife is often the first professional contact the expecting parents will encounter, and the midwife is also the person with the key responsibility for the pregnancy. In recent years, antenatal care has increasingly focussed on the health of the unborn child. In addition to routine examinations and conversation, the midwives role is to inform about prenatal diagnosis, the risk figures, and the genetic divergence that can be detected. The parents should, based on this information, be able to make a decision about prenatal diagosis. It is therefore crucial that the information conveyed is clear and sufficient. As the knowledge and awareness in this area increases and as thetechniques gets more accurate, parents desire more relevant information, and the demand on midwives as informers in this area increases proportionally. Therefore it is important to investigate how the midwives experience their own knowledge about prenatal diagnosis and genetics, and if they consider that they have sufficient education in this area. Aims of the study: to investigate how midwives experience their own knowledge about prenatal diagnosis and genetics, to investigate if they consider that they have sufficient education in this area and to investigate what kind of needs for increased resources within this area the midwivesconsider to be important. Material and method: In total 200 antenatal care midwives from various towns of different sizes and from various regions throughout Sweden were invited to take part in a survey in the course of spring 2005. A questionnaire containing 49 questions was distributed by e- mail. About 30 % of the questionnaires were answered and returned. This questionairre was designed for this study. Results:Most midwives considered that they had insufficient knowledge about prenatal diagnosis and genetics. Many midwives said that they had some, but insufficient knowledge about ultrasound and chorionic villus sampling and amniocentesis. As many as 25% of the midwives thought that they had no knowledge about NUPP and genetics. The midwives also considered that they had none or only little education in prenatal diagnosis and genetics. Most midwives (67 %) answered that they would like additional education within prenatal diagnosis and genetics. A few (6 %) think it would be valuable if a few midwives could get extra education and thus increased competence. Others (11 %) consider it a good idea to employ genetic councellors within antenatal care. Conclusion: This study shows how midwives within antenatal care in Sweden assess their own knowledge and education within genetics and prenatal diagnosis. As the midwives consider that they have insufficient knowledge and education in this area, the way of giving this kind of information and genetic councelling within antenatal care in Sweden should be investigated.The results from this study can be regarded as a basis of how geneic councelling for expecting parents could be improved in Sweden.